Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Såg - Sågat virke el. sågade trävaror - Sågfisksläktet - Såglaxar - Sågmyra - Sågning - Sågspelning - Sågspån - Sågsteklar - Sågtång - Sågverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Sågat virke—Sågverk
662
för en pasta, som innehåller smärgelpulver,
kisel-karbid el. stålsand. Modernast är dock att
begagna diamantbesatta sågblad. Marmor o. a.
lösa bergarter kunna numera sågas med tandade
blad, varvid tandspetsarna utföras av hårdmetall.
För styckning av bergkristall i tunna skivor för
radiobruk (kvartskristaller) användes ett slags
blocksåg med klinga, vilken på sin omkrets är
preparerad med diamantkorn. — Litt. (betr,
såg-ning av trä): ”Praktisk sågverkshandbok”, red.
av R. Franksson (1950).
Sågat virke el. sågade trävaror fås
genom försågning av timmer i sågverk. Alltefter
dimensionerna plägar det hänföras till plank,
bat-tens, bräder etc. Till plank räknas s., hållande
i engelska mått minst 2 tum i tj ocklek och 8 V2
tum i bredd, till b a 11 e n s s., hållande minst 2
tum i tjocklek och 3 tum i bredd, samt till
bräder virke med minst V2 tums tjocklek och 4
tums bredd. Battens mellan 3 och 5 V2 tums
bredder kallas även scantlings; bräder, som hålla
1 tums tj ocklek i 4 och 4 V2 tums bredder, kallas
planch etter. S p 1 i t v e d utgöres av vid
justeringen kapade ändar i halvfotslängder mellan
1 och 5 V2 engelska fot. Lådbräder
tillverkas genom vidare uppsägning av splitved och
smärre virke men även av bättre sågavfall. Av
sågavfallet tillverkas även s. k. småvirke, ss.
stav (för tunnor), lath (reveteringsstickor).
kvastkäppämnen och ribb. En stor del
av s. hyvlas före användningen. Hyvlat virke
mä-tes och betalas efter nominellt mått, d. v. s. efter
måttet före hyvlingen. Som tillåten hyvlingsmån
räknas V4 engelska tum på bredden och Vs
engelska tum på tjockleken. — Allt sågat och
hyvlat virke sågas och kantas i engelskt mått. Även
längdjusteringen sker för de flesta
exportmarknader och vanl. även för inlandsmarknaden i
engelska fot. Före användning el. export bör
virket vara ”skeppningstorrt”, d. v. s. hålla högst
30% fuktighet (hyvlat virke högst 25%). Före
försäljning undergår virket vanl. sortering
efter vissa regler, grundande sig på förekomsten
av kvistar, ”vankant” och diverse skador, ss.
rötor, sprickor och blånad. Sortering sker numera
beträffande exportvirket i 5 klasser (sort T—V).
Härtill kommer utskotts- och vrakvirke, som av
en del sågverk räknas som sort VI. Med
”osorterat virke avses enl. gällande försäljningskutym
sort I—IV i den proportion som de utfalla vid
sågningen. I ”sågfallande” inneslutes även sort
V. Mycket exportvirke säljes fördelat på
”osorterat” och sort V (kvinta). Hyvlat virke sorteras
efter liknande grunder men endast i 2 å 3 sorter.
—- Lämpligast för tillverkning av s. äro
barrträden både på gr. av vedens mera likformiga
anatomiska byggnad och barrträdens raka,
oförgrenade stamform. Man har beräknat världens
hela tillverkning av s. av barrträ i genomsnitt
för 1925—-27 till c:a 32 mill. stds, varav på
Nordamerika I7„4 mill. stds och på Europa 11,9
mill. stds. Viktigaste produktionsområde för s.
av barrträ äro Nordamerikas v. och ö. kusttrakter
(stillahavskusten, ö. Canada och Sydstaternas
gul-tallsområde) samt n. v. och centrala delarna av
Sågfisk.
Europa. Sverige ligger i främsta ledet av de
länder, som exportera s. Sveriges andel i
världshandeln var 1949 c:a 17%, lika stor som 1930.
Sveriges statistikförda produktion av s. beräknades
1952 till c:a 1,100,000 stds, mot 1,350,000 stds
1951. Den inhemska konsumtionen uppskattades
s. å. till c:a 400,000 stds, vilket är samma mängd
som 1951. Härtill kommer produktionen från
hus-behovssågar och andra smärre anläggningar,
vilken helt konsumeras inom landet men som icke
upptas i statistiken (c:a 200,000 stds årh).
Sågfisksläktet, Pri’stis, utgör en fam. av
roc-korna. Kroppen är haj liknande, men de stora
bröstfenorna likna rockornas. Nosen är utdragen
till en lång, svärdliknande bildning, på kanterna
försedda med långa, skarpa tänder.
Kroppsläng-den uppgår till 4—6 m, varav Vs kommer på
sågen. S. är företrätt i alla hav, av en art även
i Medelhavet. Alla arter leva nära bottnen, vanl.
intill kusten. Med sågen anfalla de stim av
smärre fiskar, som såras el. dödas och därefter
uppsökas på bottnen. Den mest bekanta arten är P.
pectinatus.
Såglaxar, dets. som karplaxar (se d. o.).
Sågmyra, industri- och stationssamhälle i
Bjursås sn i Dalarne, vid den lilla Ärbosjön
(199 m ö. h.) och statsbanan
Gävle—Falun—Älvdalen; 822 inv. (1951). Den dominerande
industrien är Falu yllefabriks ab. (se d. o.);
snickerifabrik och mekanisk verkstad.
Sågning, skärning av trä, metall, sten o. dyl.
medelst såg (se d. o., där hit hänvisade ord
återfinnas, och Sågverk).
Sågspelning utföres på en vanlig enmanssåg,
som böjes och slås med en liten slaga el. strykes
med en fiolstråke och alltefter böjningen ger
olika toner.
Sågspån, korn- el. pulverformigt avfall vid
sågning av trä.
Sågsteklar, zool., se Växtsteklar.
Sågtång, bot., se Brunalger.
Sågverk, en anläggning för uppsägning av
timmer till plankor, bräder etc. (se Sågat virke). I
äldsta tider klövos stockarna för hand med yxa
och kilar till ”täljda” bräder. I slutet av
1400-talet började man använda vattenkraften för drift
av mycket primitiva s. k. sågkvarnar, vilkas
utrustning bestod av ett hamrat sågblad av järn,
insatt i en ram av trä. Vattensågar finnas ännu i
stort antal men äro blott av ringa storlek,
avsedda för byarnas försågning av husbehovsvirke. I
våra dagar försågas huvudmassan av allt virke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
