Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydsvenska Dagbladet Snällposten (SDS) - Sydsvenska geografiska sällskapet - Sydsvenska gymnastikinstitutet (SGI) - Sydsvenska kraft-ab. (Sydkraft)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
613
Sydsvenska Dagbladet Snällposten—Sydsvenska kraft-ab.
614
Sydsvenska Dagbladet Snällposten, förk.
SDS, daglig konservativ morgontidning i Malmö.
S. var s. Sveriges första dagliga tidn. Den
började utges 29/4 1870 under namnet Sydsvenska
Dagbladet av Förlags-ab. i Malmö (sedan 1942
Sydsvenska Dagbladets ab.). 1875 kvarstodo av
stiftarna blott S:s red., dåv. lektorn C. Herslow,
med. dr Chr. Berling och ekonomidir.
ryttmäs-tare M. Richter, som förvärvat hela aktiestocken.
Från 1872 uppgick i S. den 1848 grundade
Snällposten, varvid tidn. fick sitt nuv. namn. Tidn.
redigerades i liberal anda fram till det liberala
genombrottet 1911, efter vilket den orienterade
sig mot höger för att under försvarsstriden 1914
framstå som ett klart moderat-konservativt organ,
en inställning, som den i fortsättningen i stort
sett bevarat. En central person i tidn:s historia
under förra hälften av 1900-talet var
överstelöjtnant Carl Olof Wahlgren, som 1895 anställts
som ekonomisk chef och som 1916 övertog
aktiemajoriteten i tidn. Wahlgren inriktade sig på
att modernisera tidn. redaktionellt och
journalistiskt, varvid han främst biträddes av E.
Stom-berg på 1920-talet. En tongivande person i fråga
om tidn:s politiska och kulturella inställning var
under mellankrigstiden och tiden för 2:a
världskriget prof. Cl. Lindskog. Chefred, ha varit
C. Herslow (1870—1907), K. A. Härje (1907—
23), E. Stomberg (1923—28), H. Cavalli (1928
—30), K. L. Schiött (1930—31), Ch. P.
Backman (1931—34), Cl. Lindskog (1935—46) och
är sedan 1946 Christer Wahlgren. Av tidigare
medarbetare kunna nämnas Thore Blanche, E.
Lehmann, Fritz Henriksson, A. Fjelner (”Sic”),
E. Wrangel, E. Flygare, J. Mortensen, Gösta
Torelius, E. Briem, L Broman, M. P:son
Nilsson, Karl Hildebrand, Hans Emil Larsson (”-pt”),
Gösta Nilsson och H. Österdahl. Av nuv. fasta
medarbetare märkas G.-A. Hårde (red.-chef
sedan 1946), Harald Schiller (chef för kulturavd.
sedan 1938), Jean Braconier (politik), Sten
Broman (musik), Hans Dhejne (litteratur), Jan
Engfeldt (utrikespolitik), Per Engström
(ekonomisk politik), H. Hedemann-Gade (konst), G.
Th:son Pihl och Anders Sten (tecknare och
kåsör). Bland medarbetarna på kulturavd. märkas
Gabriel Jönsson, Carl Fehrman, Krister Gierow,
Bertil Hanström, Hans Ruin, Johan Åkerman,
A. Lysander, B. Pfannenstill, Ingrid
Simons-son, K.-E. Löfquist och E. Bendz. S. har
avd.-kontor och lokalred. i Stockholm, Lund,
Ystad, Landskrona, Hälsingborg, Eslöv,
Hässleholm och Kristianstad. Tidn. har fasta
utrikeskorrespondenter i Köpenhamn, Oslo,
Helsingfors, London, Berlin, Basel, Paris och New
York. Verkst. dir. i tidn.-bolaget ha varit C.
Herslow (1870—1907), C. O. Wahlgren (1907—
37) och är sedan 1937 Chr. Wahlgren. Fr. o. m.
1901 utkommer S. även söndagar. Dess
dotterbolag Kvällspostens ab., stiftat 1947, utger
sedan 1948 tidn. Kvällsposten. — Vid S:s
hundraårsjubileum 1948 instiftades Sydsvenska
Dagbladet Snällpostens kulturpris. — Litt.: Cl.
Lindskog, ”S. 100 år” (1948).
Sydsvenska geografiska sällskapet stiftades
1925 med uppgift att fördjupa och till bredare
kretsar sprida kännedom om Sveriges geografi,
att följa och befordra geografisk forskning i
främmande länder med särskild hänsyn till
dennas betydelse för Sverige samt att utgöra ett
stöd för forskningsarbetet vid Lunds univ:s
geografiska inst. Antalet led. uppgår f. n. till c:a
800. S. utgav 1925—26 Sydsvenska geografiska
sällskapets årsbok, fortsatt av Svensk geografisk
årsbok (1927 ff.).
Sydsvenska gymnastikinstitutet, förk. SGI,
i Lund, privat, av K. m:t erkänd läroanstalt
för utbildning av kvinnliga sjukgymnaster,
likaberättigade med från Gymnastiska centralinst.
(GCI) utexaminerade dylika. S. grundades av
gymnastikdir. J. G. Thulin och Emy Thulin,
vilka 1907 efter några i-åriga försökskurser
omlade utbildningen till 2-årig och 1909 erhöllo
legitimationsrätt för 30 svenska elever per år
(jämte ett 10-tal utländska). Inst. leddes t. o. m.
1945 av major Thulin som föreståndare (sedan
1946 som ekonomisk och administrativ chef) med
en läkare som medicinsk medföreståndare (sedan
1946 föreståndare och ansvarig för den
sjukgymnastiska utbildningen). S. arbetar huvudsakl.
enl. för GCI:s kvinnliga sjukgymnastkurs sedan
1934 gällande bestämmelser men meddelar
dessutom utvidgad undervisning i pedagogisk
gymnastik. S. anordnar även kurser för
förvärvandet av kompetens att meddela undervisning i
simning och livräddning, i skolidrott och i att
biträda vid laborationer å läkarmottagning. Den
sjukgymnastiska utbildningen har sedan 1916
varit fast knuten till Lunds lasarett, där eleverna
få behandla patienter och demonstrationer
utföras.
Sydsvenska kraft-ab. (Sydkraft), Malmö,
bildades 1906. Initiativtagare voro bl. a.
landshövding A. Asker, prof. J. G. Richert och
konsul Aug. Schmitz, vilken blev bolagets verkst
dir. och den drivande kraften i företaget.
Ändamålet var att genom utnyttjande av
vattenkraften i Lagan förse städer och samhällen i s.
Halland och v. Skåne med elektrisk kraft. Av
det dåv. aktiekapitalet, 3,6 mkr, tecknade Malmö,
Lund, Landskrona, Hälsingborg och Halmstad 2/a.
1906—10 utbyggdes vattenfallen vid Majenfors,
Bassalt och Knäred i 4 kraftverk med en effekt
av 20,000 kW och ett kraftledningssystem för
50,000 V för kraftens överföring till de
aktieägande städerna och vissa andra städer och
samhällen. Senare ha i Lagan ytterligare utbyggts
kraftverk vid Skogaby, Karseforsen, Laholm,
Bro, Traryd och Ängabäck med en sammanlagd
effekt av 76,000 kW. Nya överföringsledningar
ha byggts för 120,000 och 220,000 V. Genom
inköp av Hemsjö kraft-ab. (1920), Finsjö
kraft-ab. (1921), varvid Oskarshamns stad ingick som
aktieägare i S., samt Wernamo kraft-ab.,
Hanefors kraft-ab., Gustavsfors kraft-ab. och Hoby
kraft-ab. har verksamhetsområdet utsträckts att
omfatta s. Sverige s. om en linje Halmstad—
Västervik. Inom detta område äger S. förutom
i Lagan kraftverk i Helgeån, Mörrumsån,
Ronne-byån, Alsterån och Emån m. fl. vattendrag;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
