Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydossetien el. Sydosseternas autonoma område - Sydostbrotten - Sydow, von, släkt - Sydow, 1. Hjalmar von - Sydow, 2. Oscar von - Sydow, 3. Wilhelm von - Sydpol - Sydpolarexpeditioner, -länderna - Sydrhodesia - Syd-Sandwichöarna, Sandwicharkipelagen - Syd-Shetlandsöarna - Sydsken - Sydslaver - Sydslavien - Sydslesvig (Sydschleswig) - Sydstaterna - Sydsvenska banken ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
Sydostbrotten—Sydsvenska banken ab.
612
därav 69 °/o osseter och 27 °/o georgier. S. är ett
högland (högsta toppen Chalatsa 3,926 m) med
talrika bergfloder. 70 % av arealen utgöra skogar,
25% alpina ängar. Huvudstad är Stalinir (7,700
inv.). S. upprättades 1922.
Sydostbrotten, fyrskeppsstation med radiofyr
i s. v. delen av N. Kvarken, s. ö. om de farliga
grunden Sydostbrotten.
Sydow, von, svensk släkt, inkom 1724 från
Pommern till Sverige. En gren adlades 1830 enl.
R. F. § 37. — Litt.: ”Stambok för släkten von
S.” (1930).
1) Adolf Hjalmar von S., socialpolitiker
(1862—1932), jur. kand, i Lund 1886 och vice
häradshövding 1889. S. tjänstgjorde 1892—1908
i överståthållareämbetet för polisärenden, från
1902 som sekr., och var 1907—31 verkst. dir. i
Svenska arbetsgivareföreningen. Med stor
skicklighet företrädde han arbetsgivarnas intressen
såväl under den kritiska storstrejken 1909 som
senare. Från början intensivt hatad av motparten,
tillvann han sig senare stark respekt. Led. av
F. K. från 1916, utövade S. som 2:a lagutskottets
v. ordf, från 1922 stort inflytande på
sociallagstiftningens utformning.
2) Oscar Fredrik von S., ämbetsman (1873
—1936). Efter avlagd hovrättsexamen i Uppsala
1894 inträdde S. på ämbetsmannabanan, blev 1907
assessor och 1909
hovrättsråd i Svea
hovrätt men hade
redan från 1906
tjänstgjort som
expeditionschef i Civildep. S. blev
1911 landshövding i
Norrbottens län. Vid
den hammarskj öldska
ministärens bildande
blev S. civilminister
(17/ä 1914) och
kvarstod som sådan under
någon tid även i
Swartz’ ministär (till
2% 1917)- 1917—34
var han landshövding i Göteborgs och Bohus län.
Här utförde S. ett nitiskt arbete för länets
utveckling och förkovran på olika områden. 1919—
20 var han led. av den internationella kommission,
som enl. Versaillestraktaten styrde Schleswig
under folkomröstningen, innehade efter Louis De
Geers avgång statsministerposten i 1920—21 års
ämbetsmannaministär (23/2—13/io 1921) och var
ordf, i arbetsfredsdelegationen och -kommittén
1929. Han utnämndes 1934 till riksmarskalk.
3) Carl Wilhelm von S., syssling till
S.i), folkminnesforskare (1878—1952), fil. dr
1909, doc. vid Lunds univ. i nordisk och
jämförande folkminnesforskning 1910, examinator i
folkminnesforskning 1913—1946 och under samma
tid föreståndare för det av honom grundade
Lunds univ:s folkminnessaml., nuv.
Folklivsarki-vet, prof:s namn 1939, personlig professur 1940.
S. gjorde en insats av avgörande betydelse för
allmänhetens och statsmakternas intresse för
utforskningen av den gamla allmogekulturen i
Sve
rige. I detta syfte grundade han 1914 den
populärvetenskapliga tidskr. Folkminnen och
folktankar, vars huvudred, han var t. o. m. 1924. S:s
produktion behandlar i huvudsak nordisk
guda-och hjältediktning samt folktron och folksagan.
I en rad skarpsinniga uppsatser påvisade S. det
keltiska inflytandet på den fornnordiska
diktningen, och han har här gjort en av sina mest
bestående insatser som forskare. S. tog initiativet
till det omfattande insamlingsarbete, som bedrivits
på Irland betr, den gamla folkkulturen. Inom
folksagoforskningen åstadkom S. en betydelsefull
fördjupning, bl. a. genom sina undersökningar
om olika diktkategorier och dessas varierande
traditionsbärare och spridningssätt. Det viktigaste
av S:s produktion betr, folktro och folksaga har
utgivits i festskriften till hans 70-årsdag,
”Se-lected papers on folklore” (1948; med bibliogr.).
S. utgav bl. a. ”God afton, om I hemma är”
(1917), ”Våra folkminnen” (1919) och ”Våra
folksagor” (1941). — Litt: S. Svensson, ”C. W.
v. S.” (i ”Kungl. Humanistiska
vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse”, 1951/52).
Sydpol, se Magnetism, sp. 356, och Pol.
Sydpolärexpeditioner, -länderna, se
Antarktis och Polarexpeditioner, sp. 325.
Sydrhodesia, se Rhodesia.
Syd-Sandwichöarna [-sä’ncoit/-],
Sandwicharkipelagen, eng. South Sandwich
islands, subantarktisk ögrupp av vulkaniskt
ursprung i s. Atlanten under omkr. 550—590 s. br.
och 26—28° v. Igd, ingå i de s. k. Sydantillerna
och tillhöra England; 420 km2; besökas av
valfångstfartyg. N. v. om S. ligger S y d-S a n
d-wichgraven med s. Atlantens största
kända djup, 8,264 m.
Syd-Shetlandsöarna [-Je’tland-], eng. South
Shetlands, antarktisk, obebodd ögrupp bland
Sydantillerna, på 61—63° s. br. och 57—63° v. Igd;
c:a 2,300 km2. S. skiljas från Grahams land i s.
av det 100—200 km breda och intill 1,500 m
djupa Bransfieldsundet. De största öarna äro
King George, Livingstone och Smith Island (2,010
m hög). Deception Island är en slocknad vulkan,
550 m hög, med fumaroler och heta källor; dess
krater bildar en utmärkt, naturlig hamn, som
begagnas av val fångstfartyg. S. äro starkt
nedisade och ha stora pingvinkolonier. Upptäcktes
1819 och tillhör Storbritannien, som förvaltar den
från Falklandsöarna.
Sydsken, se Norrsken.
Sydslaver, en sammanfattande beteckning på
bulgarer, serber, kroater och slovener.
Sydslavien, se Jugoslavien.
Sydslesvig (Sydschleswig), benämning
på s. delen av Schleswig.
Sydstaterna, benämning på vissa av U.S.A:s
stater. Benämningen är till omfånget något
skiftande, enär till s. stundom räknades alla
slavstater, stundom och alldeles särsk. med avseende
på förhållandena under nordamerikanska
inbördeskriget endast de konfedererade staterna,
stundom åter alla slavstater med undantag av border
States.
Sydsvenska banken ab., se Skånska banken 2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
