Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges riksbank - Sveriges riksidrottsförbund - Sveriges slakteriförbund - Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) - Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund - Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund - Sveriges socialdemokratiska vänsterparti - Sveriges socialistiska parti - Sveriges standardiseringskommission - Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund (SSUH)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
559 Sveriges riksidrottsförb.—Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförb. 560
tagna lån. — S. har avd.-kontor i samtliga
länsresidensstäder samt i Norrköping och Sundsvall,
sammanlagt 25 st. Riksbanken har även eget
pappersbruk i Tumba och eget sedeltryckeri i
Stockholm.
S. är ett riksdagens verk, vilken genom
Bankoutskottet lämnar föreskrifter rörande dess
skötsel och rörelse, i den mån detta icke är fastställt
i lagen. Förvaltningen handhas av 7
bankofullmäktige, vilka inom sin krets utse riksbankschef
samt inom el. utom sin krets v. riksbankschef.
Sveriges riksidrottsförbund, se
Riksidrotts-förbundet.
Sveriges slakteriförbund, se Kooperation,
sp. 665.
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti,
förk. SAP, grundat 1889, är den svenska
socialdemokratiens politiska riksorganisation. Partiet
är en sammanslutning av socialdemokratiska
partidistrikt (f. n. 27), vilka i sin tur omsluta de
lokala organisationerna,
arbetarkommunerna. Dessa skola, var på sin ort, omfatta
samtliga de föreningar och enskilda personer,
som erkänna S:s program och vilja följa dess
stadgar. Omkr. 60% av partiets medl. äro
kollektivt anslutna genom fackföreningar, som
frivilligt anslutit sig till ortens arbetarkommun.
Sedan 1900 existerar icke något tvång för
fackföreningarna att ansluta sig till S., ej heller är den
enskilde fackföreningsmedl. bunden genom
föreningens inträde utan kan genom reservation
ställa sig utanför partiet. Den enskilda anslutningen
till arbetarkommunen kan ske genom
socialdemokratiska föreningar, ungdomsklubbar,
kvinnoklubbar el. genom personligt medlemskap. Till bevis
på medlemskap utdelas årl. till varje medl. ett
partimärke. S:s verksamhet och organisation
regleras genom partiprogram och detaljerade stadgar.
Högsta beslutande myndigheter i alla frågor är
partikongressen, som sammanträder varje år, då
val till A. K. äger rum. Däremellan utövas denna
myndighet av en av kongressen vald partistyrelse
på 28 led., vilken närmast svarar för den politiska
ledningen, medan ett verkst. utskott handhar de
löpande organisatoriska ärendena. S. utger tidskr.
Tiden (sedan 1909), Fakta, Odlaren och
Tjänstemannen. Den socialdemokratiska dagspressen
äges i regel av de lokala organisationerna.
Genom eget förlag, Bokförlagsab. Tiden, sker en
ganska omfattande utgivning av litteratur. —
Partiets utveckling 1889—1952.
Är Medl.-antal Antal
arbetarkommuner Röster vid A. K.-valen
1889 3U94 14 —
1900 44,100 75 —
1910 55.248 334 —
1921 134,753 1,007 1,108 630,855
1924 153,187 725,407
1928 221,419 1,471 873,931
1932 312,934 1,957 1,040,689
1936 368,158 2,314 1,338,120
1940 487,257 2,493 2,578 1,546,804
1944 553,724 1,436,571
1948 635,658 2,792 1,789,440
1952 746,004 2,794 1,742,684
S :s dominerande gestalt under de första
decennierna var Hj. Branting, ehuru han först 1907
blev ordf. Han efterträddes 1927 av P. A.
Hansson, efter vilken 1946 följde T. Erlander. —
Betr. S:s program och politik se Socialdemokrati.
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund,
politisk organisation, bildad 1920; bland dess
grundare märkes främst fru Anna Sterky.
För-bundsordf. är f. n. Inga Thorsson, hedersordf.
Disa Västberg, som var S:s ordf. 1936—52. S.
är en självständig politisk organisation inom det
socialdemokratiska partiets ram. Det består av
nära 1,400 kvmnoklubbar, spridda över hela
landet. S. har en förbundsstyrelse på 15 led.
Medl.-antalet är c:a 68,000. S:s uppgift är att vinna
de svenska kvinnorna för socialdemokratien och
att skola dem för deltagande i samhällsarbetet.
Varje månad utkommer förbundets tidn.
Morgonbris.
Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund, se Sverges socialdemokratiska
ungdomsförbund.
Sveriges socialdemokratiska vänsterparti,
se Sverges socialdemokratiska vänsterparti.
Sveriges socialistiska parti, ”Socialistiska
partiet, arbetarnas och jordfolkets förbund”,
grundat 1934, då den mot Moskva oppositionella
kommunistfraktionen, Sverges kommunistiska
parti (Kilbomriktningen), i sig upptog två ur
Socialdemokratiska partiet uteslutna riksdagsmän
från Göteborg och i samband därmed bytte namn.
Partiets ledande män voro K. Kilbom och N.
Flyg; en viss roll spelade även den ene av de
två f. d. socialdemokraterna, A. Ström. Denne
föll igenom vid 1936 års val, men partiet beläde
då eljest 6 mandat. Inom kort uppstod öppen
schism mellan Flyg och Kilbom. Den förre hade
kontroll över partiapparaten och tidn. Folkets
Dagblad samt uteslöt 1937 Kilbom, som jämte
flertalet av S:s riksdagsmän sökte och vann
medlemskap i Socialdemokratiska partiet. Under
ledning av Flyg ställde sig partiet i en allt
starkare motsatsställning till socialdemokrater och
kommunister, särsk. när det gällde bedömandet
av Tyskland och nationalsocialismen. 1940 gick
S. katastrofalt tillbaka och förlorade alla sina
representanter i A. K. 1941 blev det klart
nazistiskt. Partiet, som efter Flygs död 1943
leddes av A. Olsson, deltog i 1944 års riksdagsman
-naval och samlade 5,279 röster. Det framkom
senare, att S. fått finansiellt stöd från Tyskland,
och partiet upplöstes. En spillra därav gick under
A. Ströms ledning helt andra vägar. Dennes
anhängare bildade det s. k.
Vänstersocialistiska partiet, som i valen 1940—52
samlade några tusental röster, huvudsakl. i Göteborg.
1953 uteslöts Ström ur detta parti.
Sveriges standardiseringskommission, gr.
1922, se Standardisering.
Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbund, förk. SSUH, stiftat 1896, har till
främsta uppgift att via den studerande ungdomen
söka vinna de s. k. bildade klasserna för
nyk-terhetssträvandena. Av förbundets arbetsgrenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
