Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges officiella statistik - Sveriges pomologiska förening - Sveriges redareförening - Sveriges religiösa reformförbund, Förbundet för frisinnad kristendom - Sveriges rikes lag - Sveriges riksbank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557 Sveriges pomologiska förening—Sveriges riksbank 558
da gemensamma namnet på flertalet genom statens
försorg regelbundet utkommande statistiska
publikationer (se vidare Statistik och Statistiska
centralbyrån).
Sveriges pomologiska förening, grundad
1900, avser att verka för den svenska
fruktodlingens och pomologiens befrämjande. S.
åtnjuter statsanslag och utger Ströskrifter (1913 ff.),
Årsskrift (1900 ff.) och tidskr. Fruktodlaren
(1930 ff.).
Sveriges redareförening bildades 1906 och
representerar det i sjöfart på utlandet sysselsatta,
maskindrivna tonnaget. Fören :s styrelse och byrå
finnas i Göteborg, kretsstyrelser ha säte i
Stockholm, Göteborg och Hälsingborg. S. företräder
rederierna som arbetsgivarsammanslutning samt
i förhållandet till statliga och andra myndigheter
liksom även i det nordiska och internationella
redarsamarbetet. Vi 1953 voro 203 rederier med
683 fartyg om 3,341,697 ton dw. anslutna. Fören :s
organ är veckotidskr. Svensk sjöfartstidn.
Sveriges religiösa reformförbund,
Förbundet för frisinnad kristendom,
stiftades 1929 på initiativ av prof. E. Linderholm. Enl.
dess stadgar utgör det ”en sammanslutning av
svenska män och kvinnor, som vilja åt vårt folk
bevara en etisk-religiös livsåskådning och ett av
denna bestämt folk- och kulturliv”. Förbundet vill
icke binda vid några bekännelseformler och
hävdar den vetenskapliga friheten i teologi o. a.
forskning samt tros- och samvetsfrihet i kyrka,
skola och samhälle. S. utger tidskr. Religion och
kultur.
Sveriges rikes lag kallas den 1734 antagna
och 1736 i kraft trädda lagboken för hela
Sverige. S. omfattade vid sin tillkomst de då i
Sverige gällande grundläggande reglerna i civil-,
straff- och processrätt. Efter medeltida mönster
voro bestämmelserna ordnade i s. k. balkar:
giftermåls-, ärvda-, jorda-, byggninga-, handels-,
missgärnings-, straff-, utsöknings- och
rättegångsbalkarna. Däremot medtogos där icke kyrkolag,
grundlagar el. de många administrativa
författningarna. Under tidens lopp har S. sedan på gr.
av ändrade samhällsförhållanden helt omarbetats,
så att numera endast en ringa rest stadganden i
jorda-, byggninga- och handelsbalkarna kvarstå
oförändrade, medan återstående balkar omskrivits
el. borttagits. Den numera allmänt anlitade,
alltmera omfångsrika utgåvan utkommer sedan
1870-talet på P. A. Norstedts & söners förlag och
ombesörjes av ett justitieråd (f. n. A. Afzelius).
Denna publikation, som alltjämt kallas S. men
där själva lagen upptar endast ett mindre
utrymme — återstoden är allmänna stadganden av
större vikt —, har därmed antagit en halvofficiell
prägel.
Sveriges riksbank är världens äldsta nu
existerande bank och tillkom 1668. Den erhöll egen
byggnad vid Järntorget i Stockholm 1680 och
överflyttade 1906 till det nuv. Riksbankshuset.
— S. leder sitt ursprung från den av Johan
Palmstruch 1656 grundade Stockholms
b a n c o. Då denna bank, som anses ha utgivit
de första banksedlarna i världen, kom på
obe
stånd, övertogs den av ständerna, som 22/g 1668
antogo en banko-ordning för Riksens
ständers bank. Ständernas makt utövades främst
genom bankoutskottet, vilket tillkom 1664 som
tillfälligt utskott men ombildades till ständigt
utskott 1672. Riksens ständers bank, som från
början ej hade rätt utge sedlar, blev en affärsbank,
vars rörelse var grundad på eget kapital och
insättningar. — Genom 1897 års riksbankslag
infördes centralbankssystemet, de enskilda
bankernas sedel utgivningsrätt avskaffades (från
utgången av 1903), och riksbanken fick monopol på
sedelutgivningen. Sedelutgivningsbestämmelserna
ha under 1900-talet ändrats upprepade gånger.
Under 1920-talet begränsades sålunda S:s rätt
att utge sedlar till ett belopp motsv. dubbla
guldkronan jämte en fix kontingent av 125 mkr.
Genom en 1948 antagen provisorisk lag med
särskilda bestämmelser om sedelutgivningen löstes
denna helt från kravet på viss guldtäckning. För
att bevara riksdagens inflytande på
sedelcirkulationens omfattning har i stället en maximigräns
fastställts för sedelutgivningen, vilken gräns icke
utan riksdagens medgivande kan ändras. Denna
gräns fastställdes till en början till 3,200 mkr
men har sedermera i fyra etapper höjts till 4,800
mkr. Kravet på supplementär sedeltäckning
kvarstår emellertid. K. m:t kan dock, när
riksdagen ej är samlad, temporärt medge en
ytterligare ökning i sedelomloppet på upp till 700
mkr. — Jämte sedelutgivningen åligger det S.
bl. a. att förvalta landets centrala guld- och
valutareserv, tjänstgöra som en ”bankernas bank”
och statens bank samt reglera läget på
kreditmarknaden. S:s valutapolitiska uppgifter ha
under senare år kommit att bli alltmera
maktpå-liggande, särsk. sedan valutaregleringens
införande i febr. 1940. Riksbanken deltager numera
även i de betalningsförhandlingar, som äga rum
med flertalet främmande länder, samt handhar
den löpande kontakten med efterkrigstidens
stora monetära internationella organisationer. S:s
kreditreglerande uppgift består dels i att den vid
behov ger kreditinst. kredit, dels i att den
förvaltar affärsbankernas kassaöverskott. Som
statsbank ger S. vidare vid behov tillfällig kredit
till staten samt förvaltar statliga myndigheters
kassaöverskott. — S:s penningpolitiska uppgift
har spec. efter 2:a världskriget varit föremål
för livlig debatt i riksdag och press. Ett av de
viktigaste medlen för att reglera ränte- och
kreditförhållandena i Sverige har varit att köpa el.
sälja obligationer på marknaden, s. k.
”open-market operations”. S. har även genom
överenskommelser med affärsbankerna och övriga
kreditinst. om ökad likviditet och strängare
behovs-prövning vid krediters utlämnande sökt dämpa
den kreditexpansion och penningvärdeförsämring,
som orsakades av den allmänna högkonjunkturen
efter Koreakrigets utbrott i juni 1950. — S:s
transaktioner med allmänheten äro av begränsad
omfattning. Banken handhar dock utlämnandet
av de borgensfria bosättningslånen samt har
även fått övertaga handläggningen av från
egnahemsnämnderna och hushållningsssällskapen
över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
