- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni /
545-546

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige-Norge el. Sverige och Norge - Unionens upplösning - Sveriges advokatsamfund - Sveriges akademikers centralorganisation - Sveriges allmänna exportförening - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Sveriges allmänna hypoteksbank - Sveriges allmänna konstförening - Sveriges allmänna sjöfartsförening - Sveriges arbetsledareförbund - Sveriges blåbandsförening - Sveriges centrala restaurang-ab.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

545

Sveriges advokatsamfund—Sveriges centrala restaurang-ab.

546

nedläggas och att på ömse sidor om riksgränsen
en neutral zon skulle anordnas, där inga nya
befästningar finge anläggas. 31 aug.—23 sept.
ägde förhandlingar rum i Karlstad mellan svenska
och norska delegater, vilka resulterade i de s. k.
Karlstadskonventionerna; dessa upptogo i allt
väsentligt den svenska riksdagens krav. En ny
urtima riksdag godkände konventionerna, och
enahanda beslut fattades även av stortinget. 26
okt. 1905 avsade sig Oskar II Norges krona
och avböjde samtidigt ett norskt förslag om en
Bernadottesk sekundogenitur i Norge. — Litt.:
O. Alin, ”Den svensk-norska unionen” (2 bd,
1889—91); S. Clason m. fl. i ”Sveriges historia
till våra dagar”, 11—13 (1923—25); R. Laache,
”Nordmenn og svensker efter 1814” (1941); S.
Steen, ”Det frie Norge”, 1 (1951);
”Karlstads-konferensen 1905. Protokoll och aktstycken”,
utg. av A. Wåhlstrand (1953).

Sveriges advokatsamfund stiftades 1887 med
38 medl. 1952 hade antalet stigit till något över
1,000. Sex underavd. funnos då i skilda delar
av riket. S. är en hela landet omfattande, enskild
sammanslutning av jurister, som yrkesmässigt
bedriva advokatverksamhet, men enl. den nya
rättegångsbalken skola S:s stadgar fastställas av
K. m:t. Inträde beviljas av styrelsen efter
dis-kretionär prövning. Fem års praktisk utbildning
kräves. S:s uppgift är dels att tillvarataga
advokaternas yrkesintressen, dels att främja en god
rättsvård. Styrelsen har disciplinär myndighet
över S:s medl. och kan varna el. utesluta led.
Medl. äro enl. nya rättegångsbalken skyldiga att,
var inom det län, där han har kontor, mottaga
förordnande som offentlig försvarare för
misstänkt el. biträde åt part, som åtnjuter fri
rättegång, där rättshjälp eljest icke kan beredas
parten.

Sveriges akademikers centralorganisation,
förk. SACO, intresseorganisation och facklig
topporganisation för akademiskt utbildade. Inom
de yrken, som rekryteras med huvudsakl.
akademiskt utbildad arbetskraft, slog tanken på
facklig sammanhållning relativt sent igenom. Först
på 1940-talet började någon nämnvärd aktivitet
på detta område. Början gjordes av de yngre,
obefordrade befattningshavarna, t. ex.
extralä-rarna vid lärov. och de yngre läkarna. Ett antal
organisationer av detta slag sammanslöto sig 1943
till Sveriges yngre akademikers
centralorganisation (SYACO). Efter
anslutning av ett flertal huvudorganisationer av
akademiker ombildades SYACO 1947 till S. 1953
äro till S. anslutna 36 organisationer, av vilka
de största äro Läroverkslärarnas riksförbund
(7,400 medl.), Sveriges läkarförbund (5,400),
Sveriges juristförbund (4,500) och Sveriges
tandläkarförbund (4,000). Sammanlagda
medlemsantalet var vid årsskiftet 1952/53 37,118,
varav 5,568 studerande el. icke förvärvsarbetande.

Sveriges allmänna exportförening,
Stockholm, bildad 1887, är en statsunderstödd
sammanslutning av företag inom industri, handel,
transport-, bank- och försäkringsväsen samt
branschorganisationer inom näringslivet. S:s
än-NF XX — 18

damål är att främja Sveriges utrikeshandel och
särskilt befordra avsättningen i utlandet av
svenska produkter. Arbetet är uppdelat på olika avd.
— S:s förlag utger tidskr. Svensk utrikeshandel,
Swedish Foreign Commerce, Comercio exteriör
de Suecia och Commerce extérieur de la Suède.
Vidare utkommer årl. Swedish Export Directory
(Exportkalendern).

Sveriges allmänna fclkskollärarförening,
förk. SAF, bildades 1880 och upphörde 1946,
då den efterträddes av Federationen Sveriges
allmänna folkskollärarförening (se d. o.).

Sveriges allmänna hypoteksbank, se Hypo-

teksinrättning.

Sveriges allmänna konstförening. Den första
svenska konstföreningen grundades i Stockholm
1832 med uppgift att verka för de bildande
konsternas bästa och söka väcka och utbreda
intresset hos allmänheten närmast för samtida
svensk konst. En sammanslutning med liknande
syfte, Föreningen för nordisk konst (stiftad
1858), uppgick 1886 i S., som nu antog detta
namn. Genom föredrag, utställningar, inköp av
konstverk för utlottning (bland medl.) m. m.
har föreningen verkat stimulerande på landets
konstliv. S. har från 1897 utg. en rikare serie
årspublikationer, i vissa fall grundläggande i
svensk konstforskning.

Sveriges allmänna sjöfartsförening bildades
1903 med syfte att utgöra en sammanslutning
mellan alla sjöfartens män el. intressenter.
Föreningen har som eget organ en tidskr. med dess
namn. Styrelsens säte är Stockholm.

Sveriges arbetsledareförbund,
sammanslutning, omfattande förmän, verkmästare o. a.
ar-betsbefäl inom olika näringsgrenar, med ändamål
att tillvarataga medl:s intressen i
anställnings-frågor, föra kollektiva förhandlingar i dyl.
ärenden samt i övrigt verka för gemensamma
intressen. S., som bildades 1928 genom
sammanslagning av flera äldre och nyare
kårsammanslutningar, har f. n. c:a 35,000 medl. S. utger tidskr.
Arbetsledaren.

Sveriges blåbandsförening, se
Nykterhetsrörelsen.

Sveriges centrala restaurang-ab. (populärt
men oegentligt kallat R i k s-S a r a), statsägt
företag, som tillkom genom en 1945 vidtagen
ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen av 1937.
T. o. m. 1945 hade de s. k. allmänna
restaurangbolagen varit självständiga allmänna företag
under Kontrollstyrelsens överinseende och kontroll.
1946 sammanfördes dessa som dotterbolag till S.,
vilket bedriver sin verksamhet genom
dotterbolagen. De s. k. allmänna restaurangbolagens
egentliga uppgift var att överta och koncentrera
den folkrestauran g-verksamhet, som
system- och utminuteringsbolagen på de olika
orterna tidigare bedrivit. Bolagen ombildades 1938, och
verksamheten utvidgades till att omfatta alla s. k.
systemrestauranger i landet. Bolagen
äga emellertid att bedriva restaurangverksamhet
jämväl i högre klass samt hotellverksamhet. De
allmänna restaurangbolagen äro
Stöckholmsdi-striktets allmänna restaurang-ab. (SARA),
Stock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfft/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free