Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Malmtillgångar, stenkol, olja och salt - Vattenkrafttillgångar och energiproduktion - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
499
Sverige
500
kel 1941—45 från Lainijaur i Lappland. 1943 fick man
där 700 ton nickel. Volfram förekommer vid Yxsjö
i Västmanland och Baggetorp i Östergötland, på sistn.
ställe tills, m. molybden. Produktionen av volfram var
1945 250 ton. — Stenkol uppträder i n. v. Skånes
rät-liasavlagringar. Från 1797, då brytning i större skala
började, t. o. m. 1951 ha där brutits 27 mill. ton
stenkol, vartill komma eldfast lera och klinkerlera. 1951
var stenkolsproduktionen 280,000 ton. — I den kambriska
alunskiffern i Västergötland, Östergötland och Närke
förekommer olja, som utvinnes vid Kvarntorp i Närke.
Tillgångarna på oljeförande skiffer äro mycket
betydande. I lager med över 4,5 % olja har oljemängden
beräknats till 360 mill. ton. Vid Kvarntorp brytas per
mån. 200,000 ton skiffer med 5,7 °/o olja. I mindre
mängd utvinnes uranhaltig skiffer. Som biprodukt vid
oljeframställningen erhålles även svavel. — Under
krit-avlagringarna i s. v. Skåne förekomma på ett djup av
c:a 1,200 m saltförande lager, vilka vid exploatering
anses kunna fylla S:s behov av kok- och vägsalt.
Vattenkrafttillgångar och energiproduktion. Den i S:s
vattendrag tillgängliga genomsnittliga natureffekten
kan beräknas till 17,1 mill. kW, motsv. en
energitillgång av c:a 150
milliarder kWh
per år. Av detta
kan emellertid
mindre än hälften
med rimliga
ekonomiska uppoffringar nyttiggöras. 1953
beräknades, att av
natureffekten c:a 6,s
mill. kW, motsv.
en
energiproduktion av 60
milliarder kWh per år,
äro
utbyggnads-värda och
disponibla för
kraftändamål. S. intager
i detta avseende
tills, m.
Frankrike 2:a platsen
bland Europas
länder. Den
största utbyggnads-värda vattenkraften i Europa har
Norge med nära
nog dubbelt mot
S., medan t. ex.
Schweiz kommer
på 6:e plats.
Av den
utbygg-nadsvärda vattenkraften finnes 85
»/o i Norrland.
Av denna var (vid
1953 års utgång)
icke fullt Vs
utbyggd, medan av
den
utbyggnads-värda vattenkraften i övriga S. 4/s
äro utbyggda. I
S. finnas vattenkraftanläggningar för produktion av
elektrisk energi med en sammanlagd installerad
generatoreffekt om 3,s mill. kW. Av dessa anläggningar ha
närmare 870 en effekt om minst 100 kW. Produktionen av
elektrisk energi i S. var under 1952 20,650 mill. kWh
(varav 1,060 mill. kWh från värmekraftverken), motsv.
2,900 kWh per inv., vilket är detsamma, som redovisas
för U. S. A. och Schweiz, men mindre än för Norge
och Canada. Av den 1952 alstrade elektriska energien
nyttiggjordes 17,560 mill. kWh (85 °/o).
Kraftförsörjningen i S. handhas dels av staten, som
svarar för c:a 40% av den totala energiproduktionen,
dels av kommunala och enskilda företag, som svara för
resp. 5 och 55 °/o. Av de sistn. 55 % falla 20 °/o på
industriföretag, som producera kraft huvudsakl. för
eget behov, och resten på rena kraftföretag. Med nuv.
takt kommer hela den utbyggnadsvärda vattenkraften
i S. att vara tagen i anspråk om c:a 30 år el. omkr. 1980.
Industri. Ännu så sent som vid början av 1870-talet
försörjde sig c:a 73 % av S:s befolkning på jordbruk
Tab. 13. Installerad effekt (1953) i Sveriges större
vattenkraftstationer.
Effekt kW Fallhöjd m
Porjus (Luleälv) ...... 135,000 57
Harsprånget ( ,, ) ...... 350,000 106
Kilforsen (Angermanälven) 240,000 96
Hjälta (Faxälven) ..... 130,000 83
Järpströmmen (Indalsälven) .... 120,000 66
Midskog ( ,, ) .... 95,000 30
Krångede ( ,, ) .... 210,000 60
Stadsforsen ( ,, ) .... 130,000 28
Hölleforsen ( ,, ) .... 145,000 27
Ljusne strömmar (Ljusnan) .......... 35,000 17
Torpshammar (Gimån) ......... 55,000 128
Untra (Dalälven) ...... 39,000 14
Älvkarleby ( „ ) ...... 70,000 19
Malfors (Motalaström) .. 21,000 28
Trollhättan (Götaälv) ....... 225,000 30
Traryd (Lagan) ......... 13,600 16,5
med binäringar och 15 Vo på industri (inkl, hantverk
och bergsbruk); motsv. siffror för 1952 ha beräknats
till 22, resp. 42 Vo. Den tidpunkt, då industrien sköt
förbi jordbruket som S:s främsta näringsgren, inföll
1935—36, varvid vardera gruppen sysselsatte c:a 37 %
av den yrkesverksamma befolkningen. Ett begynnande
genombrott för industrialiseringen kom vid mitten av
1850-talet; det råder intet tvivel om att det var t r
ä-exportindustriens utveckling vid denna tid,
som utgjorde den avgörande faktorn för utvecklingen
ej enbart av träindustrien själv utan även av övrig
svensk industriverksamhet. — Den svenska
trävaruexporten nådde volymmässigt sin höjdpunkt omkr. 1900,
varvid den svarade för 45 °/o av landets totala
exportproduktion. Den vid denna tidpunkt inträffande
relativa stagnationen inom sågverksbranschen, vilken
delvis härrörde från minskad tillgång på grovt sågtimmer,
kunde ha medfört kännbara ekonomiska konsekvenser,
därest pappersmasseindustrien ej under tiden hade vuxit
sig stark nog att successivt kunna avlösa
sågverksindustriens roll som inkomstfaktor. Exportvärdet av
papper och massa (mekanisk, sulfit- och sulfatmassa)
uppgår numera till c:a 40 % av den svenska totalexporten
mot endast c:a 12 °/o för trävarorna. Exporten inom
dessa två industrigrenar tillsammans belöper sig
numera normalt till c:a 75 °/o av värdet hos motsvarande
totalproduktion.
Inom järnhanteringen, S:s ur historisk
synpunkt viktigaste industri, intog landet på sin tid,
särsk. under 1700-talet, en ställning, som närmast hade
karaktär av europeiskt monopol, i det att S.
svarade för inemot 35 °/o av hela världsproduktionen av
smidbart järn. Denna andel har numera sjunkit till
c:a 0,7 °/o, trots att den svenska produktionen ung.
15-faldigats. Samtidigt har en betydande
driftkoncentration ägt rum, väsentligen betingad av övergången från
de gamla härdfärskningsmetoderna (lancashiremetoden
m. fl.) till martin- och thomasprocesserna o. s. v. samt
till elektrostålmetoderna. Denna ur ekonomisk
synpunkt ytterst betydelsefulla rationalisering medförde,
särsk. under 1800-talets sista årtionden, den ur
kulturhistorisk synpunkt måhända beklagliga företeelse, som
har benämnts ”den stora bruksdöden”. När
Domnar-vets järnverk anlades vid mitten av 1870-talet av Stora
Kopparbergs bergslag ab., skedde detta i syfte att till
en enda och rationellt inrättad anläggning koncentrera
den järnframställning, som tidigare hade varit utspridd
på 19 smärre, bolaget tillhöriga järnbruk. — Numera
går endast en obetydlig andel av den svenska
stålproduktionen på export och nästan enbart i form av med
träkol framställt kvalitetsstål (halvfabrikat); importen
överväger exporten kvantitetsmässigt om också ej
värdemässigt. Även inom stålproduktionen gjordes åtm.
en tidig svensk teknisk pionjärinsats: utvecklandet av
den engelska bessemermetoden till praktisk
användbarhet (G. F. Göransson 1858); väsentligen på underlag av
denna uppfinning grundades Sandvikens jernverks ab.
1868. —■ Om också den svenska ståltillverkningen
numera har en underordnad betydelse ur exportsynpunkt,
gäller motsatsen för de svenska malmtillgångarna. Vad
som exporteras är enbart fosforhaltig malm från de
mellansvenska och framför allt norrländska malmfälten.
Den svenska valten
kraftens geografiska
fördelning 1953
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
