Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Fiske - Malmtillgångar, stenkol, olja och salt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
497
498
Sverige
Tab. n. Åkerjordens användning och avkastning 1941/45 och 1951.
Växtslag Areal Skörd
i har i ’/. 1944 i ton pr har i dt
I94Ü45 1951 1941/45 1951 I94I/45 1951
Höstvete 177,720 148,130 5,i 342,270 250,930 19,9 16,9
Vårvete 101,870 179,860 2,2 149,390 226,400 14,7 12,6
Höstråg 202,030 95,060 5 345,550 172,200 17,0 18,1
Vårråg . 7,100 2,710 0,2 7,480 3,050 10,6 11,8
Korn 102,670 109,880 2,6 190,890 248,430 18,s 22,6
Havre 578,940 500,450 14,8 807,400 828,000 13,» l6,9
Blandsäd 280,140 325,240 7,s 475,440 682,530 I7,« 21,0
Kokärter 23,660 12,260 J 0,9 30,450 18,180 — 14,8
Foderärter och vicker 10,780 12,220 13,740 18,360 — 15,0 1
Summa spannmål 1,484,910 1,385,810 38,6 2,362,610 2,448,080 15.» .7,7 J
Potatis 142,040 130,800 3,7 1,835,160 1,756,340 129 134
Sockerbetor 53,33° 54,080 1,5 1,812,560 1,732,240 340 320
Foderrotfrukter 66,360 46,470 1,8 2,177,390 1,525,050 328 328
Säd till bete och grönfoder 122,870 105,350 3,« — — — —
Vall för höskörd 1,325,220 1,261,220 35,5 4,047,480 4,464,820 30 55
Annan vall 300,260 354,970 8,9 362,830 324,260 12 .4
Oljelin .. 6,810 23,490 8,000 23,480 10,2 10,1
Raps 1 10,120 125,520 — } 12,510 185,000 12,5 16,0
Rybs J 27,360 — 23,860 7,0 10,0
Vitsenap 8,870 12,480 — 8,970 14,350 9,7 11,6
övriga oljeväxter 1,730 1,200 — — 960 — —
Tobak 290 170 — 540 330 — —
Annan odling 21,060 23,970 1,9 — — — —
Träda och obrukad åkerjord 193,950 177,500 5,4 — — — —
Summa åkerjord 3,737,820 3,730,390 — — — — —
97,4 mill. kg. Av övriga fångster må nämnas torsk
29,7, makrill 12,7, skarpsill 9,2, kolja 7,7, långa 4,2,
vitt-ling 3,4, ål 1,9, flundra (skrubba) och sandskädda, i,s,
gråsej 1,5, kummel 1,2, lax 1,1, lyrtorsk 1,1, rödspätta 1,1
och rödtunga 1 mill. kg. samt bland skaldjuren
nordhavs-räka 758, havskräfta 577, blåmussla 471, hummer 252 och
krabba 206 ton. Bland de olika länen dominerade
Göteborgs och Bohus län med 120,6 mill. kg förutom
skrap-fisken, varefter följde Blekinge med 16,7, Kristianstads
med 8,9, Hallands med 7,4, Stockholms med 6,2, Kalmar
med 3,9, Malmöhus med 3,6, Gävleborgs med 3,5,
Östergötlands med 3,2, Gotlands med 2,0, Södermanlands med
1,8, Västerbottens med 1,6, Västernorrlands med 1,2,
Norrbottens med 1,2 och Uppsala med o,s mill. kg.
Totalfångst 1952 c:a 202,5 mill. kg. — Värdet av
sötvat-tensfisket torde utgöra c:a 12—15 mkr; med hänsyn
till fångstmängden torde de olika fiskslagen komma i
ung. följ, ordning: gädda, abborre, mört, sik, braxen,
lake, gös, lax, siklöja, ål, laxöring, röding, harr, nors,
id. sutare, nejonöga.
Malmtillgångar, stenkol, olja och salt. Störst
betydelse bland S:s malmtillgångar ha järnmalmerna, vilka
uppträda huvudsakl. inom två områden, Bergslagen och
Lappland. Kvantitativt dominera de lappländska
järnmalmerna, som beräknas till minst 2,4 milliarder ton
malm, medan de mellansvenska järnmalmstillgångarna
uppgå till c:a 300 mill. ton. Från praktisk synpunkt
skiljer man på fosforfattiga och fosforrika järnmalmer.
De förra användas till övervägande del inom landet,
medan de senare, som utgöra huvudparten, väsentligen
brytas för export. Järnmalmsproduktionen, som i mit-
Tab. 12. Brukningsdelarnas fördelning på
storleks-grupper 1944.
Åkerareal (har) | Antal [ %
0,26— 1 S9.389 U,s
i — 2 .................. 58,825 14,2
2 — 5 ................. 107,776 26,0
5 — 10 .................. 94,844 22,9
10 — 20 ................... 58,447 14,1
20 — 30 ................... 17,030 4,1
30 — 50 ................... 10,710 2,6
50 —100 .................... 5,065 2,2
IOO ...................... 2,325 0,6
l 414,441 IOO
ten av 1800-talet utgjorde c:a 300,000 ton om året, steg
på 1890-talet till över 2 mill. ton. 1951 uppgick den
till 15,4 mill. ton styckemalm och slig, varav enbart
Kiruna lämnade 8 mill. ton och de lappländska
malmfälten tillsammans 11,2 mill. ton. Grängesberg, som är
Mellansveriges största järnmalmsfyndighet, svarade för
1,8 mill ton. — Under 1500- och 1600-talen var S. tack
vare Falu gruva Europas största kopparproducent.
Denna gruva anses inalles ha lämnat över 400,000 ton
koppar. Nu erhålles den mesta kopparn från
Västerbottens och Lapplands sulfidmalmsförekomster, ss.
Boliden, Kristineberg och Adak. Den i den brutna
malmen ingående kopparmängden utgjorde 1945 15,000 ton.
— Bly och silver ingå i flera av Bergslagens och
Västerbottens sulfidmalmer, ofta tills, m. zinkmalm. Den
viktigaste blyfyndigheten är Laisvall i Lappland, som
1945 gav 20,000 ton bly. I äldre tider var Sala gruva
S:s främsta silverproducent, men numera kommer det
mesta silvret från Boliden. Silverproduktionen nådde
ett maximum 1942 med 46,000 kg silver. — Guld har
tidigare erhållits som biprodukt i Falu gruva.
Upptäckandet av den guldrika malmen i Boliden betydde
en stark ökning av S:s guldproduktion, som 1934
uppgick till 8,000 kg. Därpå har guldutvinningen gått
tillbaka till c:a 2,000 kg per år. — S:s viktigaste
zink-malmsförekomster äro Ammeberg i Närke (med
zink-och blymalm) och Kristineberg i Lappland (med
sva-velkis, koppar- och zinkmalm). Zinkinnehållet i den
brutna malmen har under senare år hållit sig kring
30,000 ton per år. — S:s tillgångar av manganmalm
äro små. Den mest kända manganfyndigheten är
Lång-ban i Värmland. F. ö. uppträder manganhaltig
järnmalm på flera ställen i Mellansverige.
Sprickfyllna-der av manganmalm förekomma vid Spexeryd i
Småland och Bölet i Västergötland. Produktionen av
manganmalm var 1951 19,000 ton. — Svavelkis förekommer
i betydande mängd i åtskilliga sulfidmalmsförekomster,
ss. Falun, Boliden och Kristineberg. Produktionen av
svavelkismalm (med koppar och zink) vid dessa tre
gruvor var 1951 över 800,000 ton. Boliden är även en
av världens rikaste arsenikfyndigheter. — S:s övriga
malmtillgångar äro mindre betydande. Kobolt har
tidigare erhållits i ringa mängd i en del
sulfidmalmsförekomster i s. och mell. S., främst Gladhammar i
Småland, som sammanlagt levererat över 250 ton
kobolt. Under senare år har kobolt erhållits som
biprodukt i Boliden. Nickelmalm har brutits i Kleva i
Småland och i Dalarne. I rikligare mängd erhölls nic-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
