Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensson, Sven - Svensson, Waldemar, i Ljungskile - Svenstorp (Vemmenhögs härad) - Svenstorp (Odarslövs socken) - Sventorp (Skaraborgs län) - Sven Tveskägg - Svep, minsvep - Svepe - Sverdlof, Jakov Michajlovitj - Sverdlovsk (Jekaterinburg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Svensson—Sverdlovsk
464
där han också handhar den musikteoretiska
utbildningen vid inst. för musikforskning. Han är
även ledare för Kammarmusikfören. (sedan 1940)
samt organisatör och dirigent i Uppsala
konsert-fören. (sedan 1942). Som musikteoretiker har
S. utg. ett stort antal skrifter, bl. a.
läroböckerna ”Harmonilära” (1933) och ”Musik i teori
och praxis” (1952) samt om vårt tonsystem och
dess temperaturer
(1950—51). Han har
därjämte förf.
”Bonniers illustrerade
musiklexikon” (1946),
monogr. ”Hugo
Alf-vén” (s. å.) och
”Jo-seph Haydns
stråkkvartetter” (1948)
samt redigerat talrika
musikverk från äldre
tid. Bland hans
kompositioner märkas
symfoni e moll (1937), 2
stråkkvartetter (D och
G dur), kantat vid
bi
belöversättnings] ub i leet (1941), körverk,
scenmusik etc. Fil. heders-dr vid Uppsala univ. 1945,
led. av Musikaliska akad. 1951.
Svensson, Waldemar, i L j u n g s k i 1 e,
agronom och politiker (f. 1897 26/s). S. blev
1923 lärare vid Västkustens ungdomsskola. Sedan
1938 sekr. i Småbrukarnas riksförbund och
efter att ha varit v. ordf, i Folkpartiets
ungdomsförbund 1934—37, invaldes han 1941 i A. K.,
där han snart kom att spela en mycket betydande
roll, främst i jordbruksfrågor men också på
andra områden. S. är v. ordf, i Folkpartiets A.
K.-grupp sedan 1950 och v. ordf, i Folkpartiet sedan
s. å. S. har riktat en ofta mycket skarp kritik
mot den förda jordbrukspolitiken, som han
anser bygga på felaktig prissättning och missgynna
småbruket. S. spelar en mycket betydande roll
för utformningen av Folkpartiets politik. Han
var led. av Jordbruktutskottet 1943—49, tillhör
sedan 1949 Utrikesutskottet och sedan 1950
Statsutskottet samt har tillhört en lång rad
utredningar, bl. a. 1944 års nykterhetskommitté;
ordf, i Göteborgs och Bohus läns landstings
förvaltningsutskott 1946—53. S. är sedan 1933
utgivare och red. för Frisinnad tidskr.
Svenstorp, sn i Malmöhus län, Vemmenhögs
hd, på Söderslätt, s. om Skurups köping; 8,40
km2, 386 inv. (1954). 713 har åker. Nuv.
kyrkan invigd 1854. Ingår i ö. Vemmenhögs, V.
Vemmenhögs, Tullstorps och S:s pastorat i Lunds
stift, Vemmenhögs kontrakt. Tillhör
storkommunen Vemmenhög.
Svenstorp, gods i Odarslövs sn i Skåne, 7
km n. n. ö. om Lund, omfattar med
underlydande 2,585 har, därav 1,705 åker. Slottet i två
våningar är uppf. 1596 i rik nederländsk-baltisk
renässansstil. S. tillhörde urspr. ätten Ulfstand
och från 1400-talet till 1600-talets mitt ätten
Ulf eld. Sedan 1743 är S. fideikommiss inom
ätten Gyllenkrok.
Sventorp, sn i Skaraborgs län, Kåkinds hd,
Svenstorp, Skåne.
Allmänt (a) och
enskilt (b) svepe hos
en flockblommig
växt.
på den småkulliga slättbygden n. ö. om Skövde;
58,96 km2, 1,119 inv. (1954). 3,034 har åker.
Egendomar: Knistad (se d. o.) och Suntetorp.
Kyrkan av sten är från 1766. Suntorps kapell
uppf. 1933. Ingår i S:s och Forsby pastorat
i Skara stift, Billings kontrakt. Tillhör
storkommunen Värsås.
Sven Tveskägg, se Sven, Danmark 1).
Svep, m i n s v e p, se Minsvepning.
Svepe (lat. involücrum, av invo’lvere, svepa
omkring), en samling vanl. i krans sittande
högblad vid basen av en blomställning el. ett
blomskaft. Hos de
korgblommiga växterna bildar det
holken. Hos de
flockblomst-riga kan s. finnas vid
basen av de enskilda
flockarna (enskilt s.) el. hela den
sammansatta flocken
(allmänt s.) el. bådadera.
Sverdlof [svjirdlå’f],
J a k o v Michajlovitj,
rysk revolutionär (1885—
1919). Han slöt sig vid
partiklyvningen till
bolsje-vikerna. S. satt tre år i
fängelse, förvisades flera
ggr men rymde. 1917 var
han en av de främsta
organisatörerna av
bolsjevik-revolutionen s. å. och blev
sedan ordf, i centrala
exe
kutivkommittén. S. misstänkes för att åtm. ha
medgivit mordet på tsarfamiljen i Jekaterinburg;
efter S. fick staden 1924 namnet Sverdlovsk.
Sverdlovsk [svjirdlå’fsk], före 1924
Jekaterinburg, huvudstad i Sverdlovskområdet,
RSFSR, ö. om Uralbergen, vid Tobols biflod
Iset; 425,544 inv. (1939). S. har nu c:a 1 mill.
inv. och är en av Sovjetunionens viktigaste
industristäder med mycket stora verk (däribland
den 1928—33 byggda giganten Uralmasj, även
kallad ”Rysslands Krupp”) för produktion av
tunga industrimaskiner, verkstads- och
krigsutrustning, kanoner, kablar, instrument m.m. Den
byggnad, där tsarfamiljen mördades (se Nikolaj
2), sp. 880), är nu revolutionsmuseum. — Nuv.
namnet efter J. M. Sverdlov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
