Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk filmindustri, ab. (SF) - Svensk Finanstidning (Finanstidningen) - Svensk-franska konstgalleriet, ab. - Svensk författningssamling (SF el. SFS) - Svensk hemslöjd - Svensk industriförening (SIF) - Svensk interkontinental lufttrafik ab. (SILA) - Svensk Juristtidning - Svensk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
449
Svensk Finanstidning—Svensk konst
450
(1918). Chef för S. är sedan 1942 C. A.
Dym-ling.
Svensk Finanstidning, sedan 1936
Finanstidningen, ekonomisk tidskrift, grundad 1922.
Nuv. red. är Arne Nilsson. S. utkommer med
50 nr om året och innehåller art. och tab.,
belysande utvecklingen inom affärslivet.
Svensk-franska konstgalleriet, ab.,
konsthandel och utställningslokal i Stockholm, startad av
Gösta Olson 1918. S:s verksamhet omfattar
hu-vudsakl. fransk 1800- och 1900-talskonst, men
även yngre svenska konstnärer, t. ex. gruppen
Falangen, ha presenterats.
Svensk författningssamling, förk. SF el. SFS,
en inom Justitiedep. utg. officiell publikation av
utfärdade k. f. m. m. S. började utgivas 1825.
Svensk hemslöjd, förening u. p. a., se
Föreningen för svensk hemslöjd.
Svensk industriförening, förk. SIF,
Stockholm, grundades 1941 och utgör en fortsättning
på Småindustriens centralorganisation, grundad
1932. Medl. i S. äro dels industriella
branschföreningar, dels lokalföreningar
(”fabrikantkretsar”), dels enskilda fabrikanter. Antal anslutna
företag c:a 1,300 med sammanlagt omkr. 40,000
arb. Föreningen har till syfte bl. a. att företräda
sina medl. inför myndigheter och för att för
fabrikants el. branschförenings räkning
förhandla om separat-, resp, kollektivavtal i löne- och
anställningsfrågor. För import av råvaror och
export av helfabrikat från medl. grundade S.
1949 ett särskilt dotterföretag, Export- och
i m p o r t-a b. SIF. — S. var initiativtagare till
Junemässan, där medl:s tillverkningar utställas.
Denna verksamhet är sedan 1949 överförd på
dotterföretaget Junemässan ab. S. utger Svensk
industritidn.
Svensk interkontinental lufttrafik ab., förk.
SILA, bildades 1943 genom aktieteckning av
hu-vudsakl. det svenska näringslivet. Företagets
uppgift var att efter 2:a världskriget ombesörja
interkontinental lufttrafik i intimt samarbete med
det statsägda ab. Aerotransport (ABA), som
skulle sköta trafiken mellan Sverige och övriga
Europa samt inom Sverige. I särskilt avtal
överens-koms, att S. skulle utnyttja ABA:s
markorganisation samt tekniska resurser. Efter mer än två
års förberedelser kunde S. 27/b 1945 utföra sin
första flygning på sträckan Stockholm—New
York. Till en början befordrades endast post
och frakt i flygplanen, som voro ombyggda
amerikanska ”flygande fästningar” (B-17). Längre
fram medtogos också passagerare. Samarbete
etablerades 1946 med Det Danske Luftfartselskab
A/S (DDL) och Det norske luftfartselskap a/s
(DNL) inom ramen av ett konsortium,
Scandina-vian Airlines System (SAS). Som partner i
SAS var S. med om att utöka trafiken med
reguljär linje till först Sydamerika (1946) och
sedan Fjärran östern (1949). Under tiden hade
lämpligare flygande materiel anskaffats i form
av fyrmotoriga flygplan av typen Douglas DC-4
”Skymaster”, vilken sedan i sin tur ersattes av
den modernare typen Douglas DC-6
”Cloudmas-ter” och senare även av DC-7. — 1948
samman-NF XX— 15
slogos S. och ABA till ett enda företag, vars
firma blev ab. Aerotransport (ABA).
Svensk Juristtidning, Sveriges nu ledande
juridiska facktidskrift, grundad 1916 av T. Almén
m. fl., sedermera ledd av K. Schlyter t. o. m.
1951; därefter utg. av B. Lassen. Den utkommer
med 10 häften årl. och innehåller uppsatser från
skilda juridiska områden, referat av rättsfall från
hovrätterna, lagstiftnings-, litteratur- och
personalnotiser.
Svensk konst. Den svenska konsthistorien kan
föras tillbaka till stenålderns och bronsålderns
hällristningar och den sistnämnda kulturepokens
vackert formade och smyckade praktföremål.
Järnåldern, särskilt folkvandrings- och
vikingatiden, har lämnat efter sig en mångfald av
konstfulla skapelser. Med införandet av kristendomen,
som närmare knyter Sverige till det
västerländska Europa, försvagas snarast den självständiga
skaparkraften. Den nordiska ornamentiken
un-dantränges småningom av romanska former, den
inhemska byggnadskonsten i trä, som till en
början bibehålies vid byggandet av stavkyrkor,
‘un-dantränges av den genom kyrkan införda
stenar-kitekturen. Inom den äldre medeltidens
kyrkoar-kitektur röja sig inflytelser från de länder,
genom vilka Sverige mottagit kristendomen,
England och Tyskland, 1100-talets mäktigaste
konstverk inom de nordiska länderna, Lunds
domkyrka, visar i sin ornamentik sammanhang med
Norditalien. Från Lund ha påverkningar gjort
sig gällande i götalandskapen och på Gotland.
På den genom sin handel mäktiga Gutaön
blomstra under 1100-, 1200- och 1300-talen en ädel
kyrkobyggnadskonst och en rik och originell
stenskulptur (dopfuntar och arkitekturdetaljer).
På fastlandet påbörjas under 1200-talets första
årtionden det stora domkyrkobygget i Linköping,
som, genomfört i engelska och tyska stilar, med
ett inslag också från Frankrike, når sin
fullbordan först vid slutet av 1400-talet.
Cistercienser-nas klosteranläggningar i Alvastra, Nydala och
Roma vittna om en högt utbildad
stenbyggnads-teknik. Med Vadstena klosterkyrka, uppbyggd
under 1400-talets början, skapas urtypen för
Bir-gittinordens kyrkobyggnader.
1200-talets senare hälft betecknar gotikens
genombrott i Sverige, vilket kommer till sitt fulla
uttryck i Uppsala domkyrkas påbörjande efter
fransk plan. Byggnaden får i fortsättningen
prägeln av det använda materialet, tegel, och
erhåller former, kännetecknande för den baltiska
tegelarkitekturen. Teglet kom till allmännare
användning i Sverige under 1200-talet i en rad
större kyrkor i Mälardalen, i Åbo domkyrka och
på andra håll i Finland samt i de till stor del av
tyskar bebodda handelsstäderna, ss. Söderköping
och Skänninge. Skåne har liksom Danmark en
betydande gotisk tegelarkitektur. Träskulpturen,
särskilt den på Gotland, har att uppvisa
märkliga verk, tillkomna under mer el. mindre
omedelbar påverkan av tyska och franska förebilder.
Målarkonstens utveckling kan studeras i
vägg-och valvmålningar från 1100-, 1200- och
1300-talen. Sin rikaste blomstring under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
