Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveneby (Svenneby) - Sven Elofsson - Sven Jacobsson - Svenljunga - Svennarum - Svennberg, Tore - Svenneby (Västergötland) - Svenneby (Bohuslän) - Svenneklassen - Svennevad - Svennilsson, Ingvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
393
Sven Elofsson—Svennilsson
394
östen; 14,77 km2, 101 inv. (1954). 209 har åker.
Egendomar: Sveneby och Hageby. Nuv. kyrkan
huvudsakl. från 1746. Ingår i Hjälstads, Vads,
S. och Mo pastorat i Skara stift, S. Vadsbo
kontr. Tillhör storkommunen Moholm.
Sven Elofsson, historisk författare (d. omkr.
1600), sedan 1556 kanslitjänsteman hos Gustav
Vasa och därefter hos Erik XIV. Under en
sändebudsresa till Polen 1563 blev S. av
kur-ländske hertigen tillfångatagen och återvann ej
friheten förrän 1567. Av Johan III anlitades
han flitigt, men övergick 1573 i hertig Karls
tjänst. Om de politiska händelser han upplevat
har han, även anlitande handskriftsmaterial,
berättat i sina ”Paralipomena” (tr. i Handl. rörande
Skandinaviens Historia, 12, 1825). De omfatta
åren 1556—79 och utgöra en trovärdig källa till
tidens bistoria.
Sven Jacobsson, biskop i Skara (d. 1554).
Efter universitetsstudier i Rostock från 1508 blev
han rektor i Skara. Han anslöt sig tidigt till
Gustav Vasa och var 1524 och 1526—27 dennes
kansler. 1527 blev han domprost i Skara och
1530 biskop där. Som kyrkomän intog S. en
ka-toliserande om också reformvänlig ståndpunkt
och sköts därvid undan vid genomförandet av
den nya organisation inom kyrkostyrelsen, som
påbörjades 1539 under Georg Normans ledning.
1544 ersattes han som stiftschef av en
statsmakten mer underordnad ”ordinarius”.
Svenljunga, köping i Kinds hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i Svenljunga,
örsås, Revesjö, Redslareds och Ullasjö pastorat
i Kinds kontrakt av Göteborgs stift, s. s. v. om
Borås; 40,56 km2, 2,478 inv. (1954). S. ligger
kring Ätran och är sedan gammalt häradets
huvudort och tingsställe samt en viktig vägknut.
Omkr. 55% av arealen utgöras av skogsmark.
Svenljunga socken blev 1946 köping med
en folkmängd av 2,296. S. har samrealskola,
sjukstuga med förlossningsavd., provinsialläkare,
mödra- och barnavårdsstation m. m. Tingshus.
Bland industriföretagen märkas ett flertal
konfektionsfabriker och skinnberedningsfirmor, ss.
ab. Svenljunga syfabrik (gr. 1920), ab. E.
West-lunds konfektionsfabrik, ab. Chromläderfabriken
Elmo Calf (1931; ägare Kooperativa förbundet),
Skandinaviska pälsberederi och färgeri-ab.
Kyrkan byggdes 1829 och restaurerades 1949. Den
gamla kyrkan av trä var från 1717. — Litt: A.
Larson, ”Näringslivet i S. under 1500- och
1600-talen” (i ”Från Borås och de sju häraderna”,
1949).
Svennarum, se Svenarum.
Svennberg, Olof Teodor (Tore),
skådespelare och teaterledare (1858—1941). S. debuterade
1877 på Ladugårdslandsteatern som Landry i
”Syrsan” och var sedan anställd vid ett flertal
teatrar och sällskap, bl. a. 1920—22 vid
Dramatiska teatern, vars chef han var 1922—28. Efter
sin avgång från nationalscenen drog han sig
tillbaka till privatlivet, som han sedermera blott
tillfälligtvis lämnade (bl. a. för att gästspela på
Oscarsteatern 1928 som Meng i Hj. Bergmans
”Patrasket”). S. blev tidigt bemärkt genom sin
utomordentliga förmåga inom karaktärsfacket,
och särsk. hans gestaltning av roller i ib senska
och strindbergska verk stod på höjden av vad
svensk realistisk teater frambragt. Prov på
vidden av S:s konstnärliga register äro roller som
John Gabriel Borkman, Göran Persson i
”Gustav Vasa och Erik
XIV”, Helmer i ”Ett
dockhem”, Leontes i
”En vintersaga”,
Gou-laud i ”Pelléas och
Mélisande”, Johannes
Rosmer och Ulrich
Brendel i
”Rosmers-holm”, Edgar i
”Dödsdansen”, Herodes i
”Salome”, Carl Moor i
”Rövarbandet”,
Guldstad i ”Kärlekens
komedi”, Fedja i ”Det
levande liket” och
Henri i ”Älska”. S.
var medl. av 1906 års teaterkommitté och 1912
—17 ordf, i Svenska teaterförbundet.
Svenneby, socken i Västergötland, se Sveneby.
Svenneby, sn i n. Bohuslän, Kville hd; 30,64
km2, 972 inv. (1954). Odlade dalar mellan kala
berg samt flera skärgårdsöar. 699 har åker.
Kyrkan trol. från 1100-talet. Ingår i Kville, S. och
Bottna pastorat i Göteborgs stift, Vikornes s.
kontrakt. Tillhör storkommunen Kville.
Svenneklassen, se Riddarhusordning.
Svennevad, sn i Örebro län, Sköllersta hd,
kring v. delen av sjön Sottern i s. ö. Närkes
bergsbygd; 155,29 km2, 964 inv. (1954). 1,694
har åker. Egendomar: Skogaholm, Haddebo och
Prästgården. Kyrkan av kalksten byggdes 1782
—86; altartavla av P. Hörberg. Pastorat i
Strängnäs stift, Askers kontrakt. Tillhör
storkommunen Sköllersta.
Svennilsson, Sven Ingvar, nationalekonom
(f. 1908 1Vs), prof, i nationalekonomi, särsk.
nä-ringsekonomi, vid Stockholms högsk. 1947, i
nationalekonomi med
finansvetenskap 1951. I
sin gradualavh.
”Ekonomisk planering”
(1938) gav S. en
matematisk behandling av
den ekonomiska
riskens problem. Som
sakkunnig vid
Kon-junkturinst. (1938—
44) utarbetade han
rapporten
”Strukturella inslag i de senaste
årens ekonomiska
utveckling” (1939), där
den svenska
hemma
marknadens växande relativa betydelse
undersöktes. Som chef för Industriens utredningsinst.
1941—51 specialiserade sig S. vidare på det
svenska näringslivet och utgav bl. a. ”Det
industriella framåtskridandet i Sverige” (1942),
”Sveriges arbetskraft och den industriella
utveck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
