Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svans - Svansapor el. rävsvansapor - Svansbenet - Swansea - Svanshals (Svanhals) - Svansjö - Svanskog - Swanson, Gloria - Svansspade, lavettspade - Svanstein - Swanström, Karin - Svanström, Ragnar - Svante Nilsson - Svantepolk Knutsson - Svantevit - Svanvik - Svanå - Svanö - Svanödlor - Svappavaara - Svaraj - Svarande - Svaromål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361 Svansapor—Svaromål 362
den bakre ändan av kroppen, även om den ej är
avsmalnande.
2) (Astron.) Se Kometer, sp. 526.
3) (Artill.) Se Lavettage, sp. 482 och fig. 7.
Svansapor el. rävsvansapor, Pithécia,
släkte bland de brednäsiga aporna,
utmärkt av undersätsig kropp och tjock, yvig svans.
Satansapan, P. satanas, 55 cm lång med lika
lång svans, är svart och bär tjockt, svart skägg.
Svansbenet, anat., se Ryggrad.
Swansea [scoå’nzi], kymr. Abertawe, stad och
county borough i Glamorganshire, s. Wales, vid
floden Tawes mynning i S. Bay av Bristolkanalen;
161,000 inv.; biskopssäte; avd. av Wales univ.
S. är en av medelpunkterna för den britt,
metallindustrien (koppar, järn, zink, tenn, bly, nickel
o. s. v.) med stora smältverk och fabriker för
tillv. av bleckplåt; dessutom bl. a. betydande
oljeraffinaderier och tillv. av briketter. Stor export
av stenkol och import av petroleum.
Svanshals, förr även S v a n h a 1 s, sn i
Östergötlands län, Lysings hd, på östgötaslätten,
närmast s. om Tåkern; 43,23 km2, 607 inv. (1954).
1,931 har åker. Egendomar: Renstad och
Kyle-berg. Kyrkan är i huvudsak från 1845.
Medeltida dopfunt (se bild vid Bestiarius). Ingår i S.
och Kumla pastorat i Linköpings stift, Lysings
kontrakt. Tillhör storkommunen Alvastra.
Svansjö, storkommun i Marks domsaga i
Älvsborgs län, bestående av socknarna Älekulla,
To-restorp och öxabäck; 205,42 km2, 2,630 inv.
(1954).
Svanskog, sn i Värmlands län, Gillbergs hd,
vid Dalslandsgränsen; 133,31 km2, 1,574 inv.
(1954). Sjörik, starkt kuperad skogs- och
bergsbygd. 1,286 har åker. I S. ligger
industrisamhället Svaneholm (333 inv. 1951) med
kartong-, trämasse- och wallboardfabrik, tillhörande
Svaneholms ab. (c:a 300 arb.). Kyrkan av trä
har medeltida kor, långhus från 1731. Pastorat
i Karlstads stift, Gillbergs kontrakt. Utgör tills,
m. Långserud storkommunen Svanskog; 357,19
km2, 2,962 inv. (1954); i Södersysslets domsaga.
Swanson [s<oå’nsan], Gloria, amerikansk
filmskådespelerska (f. 1899 i Chicago av
svenskamerikanska föräldrar). Hon debuterade som en
av Mack Sennetts badflickor, uppmärksammades
på grund av sin paranta typ och blev snart en
av stumfilmstidens stora stjärnor. Hennes mest
bekanta film är ”Sadie Thompson” (”Hennes
förflutna”; 1928). Ljudfilmen kom hennes stjärna
att dala, men 1950 gjorde hon med stor
framgång come back i ”Sunset Boulevard”.
Svansspade, 1 a v e’t t s p a d e, bakre,
spadfor-made delen av underlavetten vid en fältart.-pjäs.
Se Lavettage, fig. 5.
Svanstein, samhälle och
kyrkobokföringsdist-rikt i övertorneå kommun i Norrbotten.
Swanström, Karin, skådespelerska och
tea-terdirektris (1873—1942). S. genomgick
Dramatiska teaterns elevskola 1890—92 och var 1892
—95 anställd där. 1904—20 ledde hon eget
sällskap och var 1926—31 anställd vid
Oscarsteatern. S:s konst präglades främst av ett rikt och
levande temperament. S. ägnade sig även mycket
åt filmen. Från 1933 var hon produktionsledare
vid ab. Svensk filmindustri men spelade själv
gärna med i många av 1930-talets filmkomedier
och filmlustspel. — G. 1915 m. filmdir. Stellan
Claesson.
Svanström, Ernst Ragnar, historiker,
för-lagsman (f. 1904 26/s), fil. kand. 1926, fil. lic.
1932. S. blev 1935 medarbetare i Carl Grimbergs
”Världshistoria”, för vilket verk han sedan 1941
är red., och inträdde 1937 som litterär rådgivare
i P. A. Norstedt & söners förlag, där han sedan
1948 är styr.-medl. Bland hans skrifter kunna
nämnas ”Kampen om freden” (i ”Vår egen tids
historia”, 2, 1934), översiktsverket ”A short
his-tory of Sweden” (1934; tills, m. C.-F.
Palm-stierna) och ”Winston Churchill” (1945).
Svante Nilsson, riksföreståndare, se Sture.
Svantepolk Knutsson, svensk-dansk storman
(d. 1308 el. 1310), son till hertig Knut av
Reval, alltså sonson till Valdemar Sejr och en svensk
jariadotter, ärvde faderns svenska besittningar,
som delvis utgjordes av den stenkilska ättens
arvegods och till stor del voro belägna i
Östergötland. Efter 1200-talets mitt var S. ständigt
bosatt i Sverige, gifte sig med en syster till kung
Erik Erikssons drottning och blev i början av
1300-talet lagman av Östergötland.
Svantevit, se Arkona samt Mytologi, sp. 485.
Svanvik, samhälle i Undenäs sn i
Västergötland.
Svanå, bruksegendom i Harakers sn,
Västmanlands län, vid övre Svartån. Har sedan
1600-talet ägts av ätterna Brahe, De la Gardie och
Posse samt det 1848 bildade S. bruks bolag.
Huvudbyggnad, se bild 15 vid Bostad. S. järnverk,
gr. i slutet av 1500-talet, nedlades 1921. S. äges
sedan 1917 av Asea.
Svanö, del av Kramfors stad.
Svanödlor, fossil kräldjursgrupp, omfattande
de starkt specialiserade plesiosaurierna
och det närstående, mer ursprungligt byggda,
endast från Europas triaslager kända släktet
Notho-saurus.
Sva’ppavaara [-vära], koppar- och
järnmalmsfält, 40 km ö. s. ö. om Kiruna, i Jukkasjärvi sn,
Norrbottens län. Kopparverk byggdes här på
1650-talet och drevs till 1686, därefter mera
sporadiskt till 1785. Upprepade försök (sedan 1707)
att utnyttja den stora, av 6o-procentig blodsten
och svartmalm bestående järnmalmsfyndigheten,
nära den relativt mindre betydande
kopparmalms-förekomsten, misslyckades till följd av malmens
höga fosforhalt (omkr. 1 °/o). S. inköptes 1908
av svenska staten. — Litt.: G. Tolonen, ”S. 300
år” (1954).
Svaraj (av skt sva, sin, egen, och hindi raj,
styrelse, regering), ”självstyre”, den indiska
nationalismens paroll.
Svarande, den, mot vilken kärande i tvistemål
begär rättsskydd. Den, mot vilken ansvarstalan
föres (alltså i brottsmål), kallas stundom också s.
I besvärsmål kallas den, mot vilken
ändringssö-kandet riktas, förklarande.
Svaromål, yttrande, som svaranden i
rättegångsmål avger till genmäle å käromål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
