Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sutan - Sutare, lindare el. skomakare - Sutasch - Sutenör - Sutermeister, Heinrich - Suterräng - Sutherland, Sutherlandshire - Sutlej - Sutt - Suttner, Bertha von, f. Kinsky - Sutton and Chelm - Sutton Hoo - Suttung - Sutur - Suum cuique - Suva - Suvenir - Suverän - Suveränitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Sutan—Suveränitet
344
Sutare.
Sutän (fr. soutane), de katolska prästernas
fotsida långrock, knäppt ända ned, svart för det
vanliga prästerskapet, violett för biskoparna,
högröd för kardinalerna och vit för påven.
Sütare, lindare el. skomakare, Ti’nca
ti/nca, tillhör fam. karpfiskar bland benfiskarna
och utmärkes av täml. hög, hoptryckt kropp och
tjock, slemmig hud med mycket små fjäll.
Ryggen är mörkgrön, sidorna med mässingsglans,
buken gulvit. Längden kan bli 60 cm men är
oftast 25—35 cm. S. förekommer i Sverige upp
till Dalälven, vanl. i grunda sjöar med lerbotten
men även i vikar av Östersjön. Den lever av
smärre vattendjur och är i rörelse om natten.
Köttet är välsmakande men föga uppskattat i
Sverige.
Sutäsch (fr. soutache, av ung. stiftas), platt
snodd (av ylle, silke, silver- el. guldtråd), där
vävtrådarna sammanlöpa på mitten. Användes vid
brodering av uniformer, klänningar, väskor m. m.
Sutenör, manlig individ, som ”beskyddar” och
lever på prostituerad kvinna; hallik, alfons.
Sutermeister [zö’tarmåi’star], Heinrich,
schweizisk tonsättare (f. 1910), slog 1938 igenom
med kantaten ”Andreas Gryphius” och framträdde
med operorna ”Die schwarze Spinne”, ”Romeo
und Julia”, ”Die Zauberinsel”, ”Raskolnikov”
(uruppförande i Stockholm 1948) och ”Der rote
Stiefel” (efter W. Hauffs ”Das kalte Herz”,
1951), pianokonsert, divertimento för
stråkensemble o. a. kammarmusik. S :s harmonik vilar
på tonal grund men har stundom polytonala och
atonala inslag.
Suterrä’ng (av fr. sonterrain, underjordisk),
källar- el. jordvåning.
Sutherland [sa’Öaland], S u t h er 1 an
d-s h i r e, grevskap i nordligaste Skottland, mellan
Atlanten och Moray firth; 5,252 km2, 14,000
inv.; huvudstad: Dornoch. S. är ett glest
befolkat, hedartat högland med småsjöar. Fårskötsel
och fiske.
Sutlej [eng. utt. sa’tled$], biflod till Indus,
den östligaste av Punjabs ”fem strömmar”.
Källflöden är enl. Hedin Tagetsangpo, som upprinner
i Transhimalaja nära Brahmaputras källor och
utmynnar i sjön Manasarowar; nedersta loppet
kallas Panjnad. Stora konstbevattningsanläggningar.
Sutt, bot., se Groblad med bild.
Suttner [zo’tnar], Berthavon, f. grevinna
Kinsky, österrikisk författarinna (1843—1914),
g. m. författaren frih. Artur von S. Hon
verkade framgångsrikt för fredsrörelsens
utbredning i Tyskland och Österrike. Bland hennes
romaner må nämnas ”Die Waffen nieder” (1889,
Stor fibula av guld
från Sutton Hoo.
många uppl.; sv. övers.,
”Ned med vapnen”,
1890, flera uppl.), som
väckte stort uppseende
genom sin lidelsefulla
tendens, och dess
fortsättning ”Martha’s
Kinder” (1903; sv.
övers, s. å.). Hon
utgav 1892—99 en
pacifistisk tidskrift, även
den benämnd Die
Waffen Nieder, och
erhöll 1905 Nobels
fredspris. Hennes ”Ge-
sammelte Schriften” utkommo 1906—07 i 12 bdr
hennes ”Memoiren” 1909.
Sutton and Chelm [sa’tn an tjedm], stad i
grevskapet Surrey i England, 18 lon s. s. v. om
Londons City; c:a 85,000 inv. Bostadsförort till
London.
Sutton Hoo [sa’tn hö’], gård i grevskapet
Suffolk på Englands sydöstkust, 15 km ö. om
Ipswich. Här påträffades vid en systematisk
vetenskaplig undersökning 1938—39 ett båtgravfynd
av grundläggande betydelse
för förståelsen av
mero-vingertidens nordeuropeiska historia. Fyndet gjordes
i en av de n högar, som
bilda ett gravfält.
Gravkammaren av trä med
spetsiga gavlar, 5 V2 m lång,
hade byggts i ett 27 m långt
skepp, dubbelt så stort som
den största båt man hittills
påträffat i de samtida
uppländska gravarna vid
Vendel och Valsgärde. Av
skeppet, urspr. ett
sjögående fartyg, framdrivet av
38 roddare, återstodo
endast nitar och spikar, men
ur dessas läge kunde
utläsas, att skeppet byggts på
klink, att det varit 4,3 m
brett och att det icke fört
mast och segel. Praktvapen
och guldsmedsarbeten m. m. påträffades. — Litt.:
”The S. shipburial. A provisional guide” (1947);
R. Bruce-Mitford, ”S. och Sverige” (i Ord och
bild, 1948).
Suttung, nord, myt., se Gunnlod.
Sutür (lat. sutüra, söm), anat., se Söm.
Su’um cuique [kui’kve], lat., åt var och en
sitt.
Suva, huvudstaden på Fidjiöarna (se d. o.,
sp- 367) •_
Suvenir, minne, minnesgåva.
Suverän (fr. souverain), benämning på
statschefen i en monarki. Såsom adj. har s. skiftande
betydelse, ss. oinskränkt, enväldig, oberoende och
överlägsen.
Suveränitet innebär rättslig självständighet
för statsmakten utåt (folkrättslig oavhängighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
