- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni /
341-342

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Surukuer el. hurukufåglar - Surveyor - Survivans, syrvivans - Susa (Persien) - Susa (Italien) - Susa (Tunisien) - Sušak - Susanna - Susceptibel - Suso (Seuse), Heinrich - Suspekt - Suspendera - Suspension - Suspensiv - Suspensivt veto - Suspensoar - Susquehanna River - Sussex - Suså, Næsby å

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

341

Surveyor—Suså

342

kas av yvig, ofta ytterst praktfull fjäderdräkt,
kort, välvd näbb och korta tarser. De äro tröga
fåglar, livnära sig av insekter och frukter och
förekomma i de tropiska delarna av både Gamla
och Nya Världen, Bäst känd är quetzal fågeln.

Surveyor [savéiG], eng., inspektör,
besiktningsman.

Surviva’ns [el. -aüjs], syrvivans,
rättigheten till tjänst o. dyl. efter innehavarens död.

Susa, forntida stad i persiska prov. Arabistan,
vid Karun-floden, 200 km n. om. Abadan. S. är
en av den forna Orientens äldsta städer, och
bebyggelsen går tillbaka till 4:e årtusendet f. Kr.
Från den historiska tidens början (3:e årtusendet
f. Kr.) var S. huvudstad i riket Elam (se d. o.).
Det gjordes av Dareios I (521—486 f. Kr.) till
det persiska rikets huvudstad. Under seleukidernas
tid blev S. en grekisk stad och bestod som sådan
ännu i 1 :a årh. e. Kr. Numera finnas på platsen
flera ruinkullar. Utgrävningar påbörjades 1897
av en fransk exp. under ledning av J. de Morgan
och ha lämnat utomordentligt rika fynd från
alla tidsperioder av de främre-asiatiska
kulturerna. (se bild 5—6 å pl. vid Persisk konst). Det
mest berömda fyndet från S. är sten med
Ham-murapis lag (jfr bild 12 å pl. vid Babylonisk
och assyrisk konst).

Susa [so’sa], stad i n. v. Italien, i Dora
Ripa-rias alpdal, helt nära franska gränsen och c:a
500 m ö. h.; c:a 5,000 inv. S. har katedral från
1000—1300-talen, triumfbåge från 8 f. Kr.
Staden är centralpunkt i ett befästningssystem.

Susa [so’sa], stad i Tunisien, se Sousse.

Susak [so’/ak], stad i Kroatien i n. v.
Jugoslavien, vid Fiumeviken omedelbart ö. om Fiume;
c:a 20,000 inv. Nedanför en höjd med den gamla
borgen ligger vallfartskyrkan Den heliga
jungfrun av Trsat. I kyrkan finns en ”undergörande”
Mariabild. S. är en viktig hanmstad, numera
sammanvuxen med Fiume (tills. c:a 75,000 inv.).

Susa’nna var enl. en av G. T:s apokryfiska
böcker en skön judisk kvinna i Babylon, g. m.
en man vid namn Jojakim. Av försmådda älskare
anklagad för äktenskapsbrott, dömdes hon till
döden men räddades av profeten Daniel, som
avslöjade de falska angivarna och i stället dömde
dem till döden. S. har ofta varit föremål för
behandling i poesi och konst.

Susceptibel [-se-], retlig, mottaglig för.

Suso [zö’zå] (Seuse), Heinrich, tysk
mystiker (omkr. 1300—66). Han blev tidigt
do-minikanmunk, studerade i Köln och hörde
därvid Eckart el. påverkades av dennes skrifter;
senare prior i Konstanz. 1339 måste S. lämna
staden. Han var sedan i Schwaben en uppskattad
själasörjare och predikant, särskilt i
nunnekloster. Från 1349 levde han i klostret i Ulm.
S:s religiösa originalitet och styrka ligga särskilt
i utbildningen av Kristusbetraktelsen: dels
hänförelsen för den ”eviga Visheten”, en kvinnlig
personifikation av Guds högsta egenskaper,
identifierad med Kristus och av S. prisad med en
trubadurs svärmiska glöd, dels begrundandet av
Kristi lidande och dess efterliknande i
världs-försakelse, självförnekelse och tålamod under

Guds skickelser. Det religiösa livets höjdpunkt
förblir alltid för honom extasens sällsynta, korta
stunder. — Omkr. 1362 utgav han sina skrifter:
”Vita”, hans själs historia, ”Büchlein der ewigen
Weisheit” (1327—34), innehållande hans
vishets-och passionsmystik (sv. övers, från 1400-talet,
”Gudeliga snilles väckare”, utg. av R. Bergström
i Sv. Fornskrift-sällsk:s Samlingar 1868—70),
”Büchlein der Wahrheit” (1326—27), av mer
spekulativt metafysiskt innehåll, samt
”Briefbüch-lein”. — Litt.: K. B. Westman, ”Birgittastudier”,
I (1911); J. A. Bizet, ”Le mystique allemand
H. S.” (1946).

Suspe’kt, misstänkt.

Suspendera, skilja från tjänsten för viss tid.
— Subst.: Suspension (se d. o.).

Suspension [-paxj/ö’n] (jfr Suspendera). 1)
Uppskov, uppskjutande på viss tid, särsk. i fråga
om rättsliga förhållanden. I svensk
rättster-minologi användes s. främst om det straff för
begånget brott, som innebär, att en ämbets- el.
tjänsteman dömes att på viss tid mista ämbetet
el. tjänsten jämte därmed förbundna rättigheter
och förmåner. S. ådömes i regel av domstol men
kan i vissa fall som disciplinstraff ådömas
tjänsteman av överordnad administrativ myndighet.

2) {Fys.-kem.j Uppslamning av en fast kropp
i en vätska. S. tillhör de s. k. grovdispersa
systemen (se Kolloider).

Suspensiv, som innebär uppskov.

Suspensivt veto säges tillkomma statschefen i
länder, vilkas författningar, utan hinder av att
hans godkännande uteblir, tillerkänna
folkrepresentationens en el. flera gånger upprepade beslut
lags giltighet. Av monarkiska författningar är
den norska den enda, som känner ett dyl. s. I
republikanska författningar är det vanligare.
Som exempel må nämnas U.S.A. och Finland.
— Sedan 1911 talar man också om ett s. för det
engelska överhuset i vanliga lagfrågor. Det har
imiterats i flera sedan 1 :a världskrigets slut
tillkomna författningar. Som exempel må anföras
det s., som enligt Frankrikes författning av 1946
republikens råd utövar gentemot av
nationalförsamlingen beslutade lagar.

Suspensoär (fr. suspensoir), ”upphängare”,
en pung av bomullstrikå el. dyl. för att uppbära
testikelpungen.

Susquehanna River [saskæihä’na ri’va], flod
i ö. U.S.A., staterna New York, Pennsylvania och
Maryland. Huvudarmen upprinner n. v. om
Cat-skill mountains. S. genombryter Appalacherna
och utmynnar i Chesapeakeviken. Längd 675 km;
kanaliserad i sitt nedre lopp.

Sussex [sa’siks], grevskap i s. ö. England,
vid Engelska kanalen; delat i East S., 2,147
km2, 618,000 inv., huvudstad Lewes, och West
S., 1,626 km2, 319,000 inv., huvudstad Chichester.
S. genomdrages av South Downs’ krithöjder, som
nå kusten vid Beachy Head; inre S. tillhör The
Weald (jfr Downs). Vid kusten ligga livligt
frekventerade badorter.

Suså [sö’så], Næsby å, Själlands största å,
upprinner n. om Kobanke samt mynnar i
Karre-bækfjord strax s. om Næstved; 83 km lång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfft/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free