Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Suezkanalen - Sufetula - Suffeter - Suffisance, suffisans - Suffix - Sufflé - Sufflera - Sufflett - Suffolk (grevskap) - Suffolk (titel) - Suffragan - Suffragetter - Suffragium - Sufism - Suger - Sugfiskar - Sugga el. so - Suggerera - Suggestion - Suggestiv - Sugkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Sufetula—Sugkraft
304
faller då egyptiska staten. S:s betydelse framgår
av att den förkortade sjövägen London—Bombay
med 2i dagar. S. är världens mest trafikerade
konstgjorda vattenväg och ett lysande
affärsföretag. Kanal trafikens utveckling (inkl,
krigsfartyg) visar följ, tab., som dock ej upptar fartyg
under 300 nettoton, vilka passera avgiftsfritt.
Ar Antal fartyg 1,000 nettoton
1870 486 437
1880 2,026 3,057
1900 3,44i 9,738
1920 4,009 17,574
1930 5,761 31,669
1950 n,75T 81,796
Av tonnaget voro 1951 33% brittiska, 14%
norska, 10% amerikanska, 8% vardera franska
och panamanska.
Sufe’tula, ort i Tunisien, se Sbeitla.
Suffèter, se Kartago.
Suffisance [syfizä’s], fr., s u f f i s a’n s,
dryghet, inbilskhet. — Adj.: s u f f i s a’n t.
Suffi’x, språkv., se Affix.
Sufflé (fr. soufflé, uppblåst), pudding, som
göres lätt genom uppvispad äggvita. Vanliga äro
ost-, fisk- och sparrissuffléer samt
efterrätts-suffléer med frukt, choklad m. m.
Sufflera (fr. souffler, tillviska), genom
viskning hjälpa någon på traven, särskilt
skådespelaren på scenen. — S u f f 1 ö r,
teatertjänsteman, som sufflerar vid repetitioner och
föreställningar (från sufflörluckan).
Suffle’tt, nedfällbart, skärmlikt skydd över
sittplatserna på ett åkdon.
Suffolk [sa’fak], grevskap i s. ö. England vid
Nordsjön, bildar s. delen av östangeln och är
administrativt delat i East S.: 2,255 km2,
322,000 inv., huvudstad Ipswich, och West S.:
1,582 km2, 120,600 inv., huvudstad Bury S:t
Ed-munds. Huvudnäringar äro jordbruk med
trädgårds- och boskapsskötsel. — Se bild 13 å pl.
vid Storbritannien.
Suffolk [sa’fak], earl, markis och hertig av,
titlar, burna inom olika engelska ätter, först
inom släkten Ufford (utslocknad 1382),
sedan inom ätten De la P o 1 e, vars mest
bekante medl., William De la Pole (d. 1450),
deltog i hundraårskriget och blev hertig av
S. 1448. 1514 gav Henrik VIII titeln hertig
av S. åt sin gunstling Charles
Brando n (d. 1545). Denne gifte sig med
konungens sy ter, Ludvig XH:s av Frankrike änka
Maria, och var efter Wolseys död (1529) den
inflytelserikaste vid hovet. Hans ätt dog ut 1551.
Hertigtiteln gavs s. å. åt Henry G r e y (d.
1554), fader till drottning Jane Grey. Titeln earl
av S. förlänades 1603 åt Thomas Howard
(1561—1626) och bäres i hans släkt under
formen S. and Berkshire.
Suffragän, i rom.-kat. kyrkan varje
röstberättigad medlem av ett prästkollegium; särskilt om
en under någon ärkebiskop lydande biskop (s u
f-f raganbiskop).
Suffrage’tter [el. -Ja’tar] (eng. suffragists, av
lat. suffrägium, se d. o.), namn på engelska
kvinnliga förkämpar för kvinnans politiska rösträtt,
se Kvinnorörelsen, sp. 97.
Suffrägium, lat., eg. stenskärva, varmed
omröstning skedde hos forntidens romare; sedan
”röst”, ”omröstning”, ”rösträtt”.
Sufi’sm, se Islam, sp. 171.
Suger [sy^e’], fransk statsman och
historieskrivare (d. 1151). Han blev abbot i klostret
Saint-Denis 1122 och var rådgivare åt Ludvig
VI och Ludvig VII. S. skrev på latin bl. a. den
förres historia. Under Ludvig VH:s korståg
1147—49 styrde S. Frankrike.
Sugfiskar, benämning på flera olika
benfisk-fam. Till fam. Cyclopteridae (Discoboli) med en
bred sugskiva, bildad av de sammanvuxna
bukfenorna, höra släktet Cyclopterus, dit bl. a.
stenbiten räknas, och sug- el. 1 u m p f i s k s 1 ä k-
Vanliga sugfisken, Echeneis remora.
tet, Liparis, varav två arter förekomma i
Sverige. Nordiska sugfisken, L. liparis,
anträffas utom vid väst- även vid östkusten ända
upp i Bottniska viken. L. montagui finns blott
vid västkusten. Båda bli ung. 10 cm långa. Till
fam. sugfiskar, Echeneididae, hörande arter
utmärkas av en stor, oval sugskiva på huvudet
och främre delen av ryggen. De suga sig i
regel fast vid fartyg, buken av valar, hajar och
havssköldpaddor. Den vanliga sugfisken,
Echeneis remora, blir 20—25 cm lång.
Sugga el. s o, benämning på svin av honkön,
sedan det uppnått c:a 8 mån. ålder (se vidare
Svinskötsel).
Suggerera, medelst suggestion påverka.
Suggestion (lat. sugge’stio, subst. till
sugge’re-re, lägga under), urspr. beteckning för den
påverkan en hypnotiserad person kunde röna av
hypnotisörens vilja. S. har numera en vidare
betydelse och betecknar rent allmänt det
psykologiska skeende, genom vilket en person förmås tro
något, företaga sig något el. varsebliva något
utan tillräckliga sakliga grunder. Om a u t o s u
g-gestion el. självsuggestion talar man,
då en persons egna föreställningar på gr. av
inneboende affektladdning uppnå karaktären av
en visshet el. en tro. Gäller den suggestiva
påverkan icke en enda person utan ett stort antal,
vilka samtidigt utsättas för suggestiv påverkan,
talar man om massuggestion, vilken spelar
en stor roll i nutida reklam-, propaganda- och
agitationsverksamhet. Vissa personer, särsk.
hys-teriker, äro lättare tillgängliga för s. än andra.
Suggestiv, starkt påverkande, suggererande.
Sugkraft, bot., den kraft, med vilken en cell
uppsuger det omgivande vattnet. S. bestämmes i
första hand av cellens. osmotiska tryck. Om en
cell lägges t. ex. i en salt- el. sockerlösning med
högre osmotiskt tryck, än den själv förfogar
över, förlorar protoplasman vatten till den
omgivande lösningen, och dess volym minskas
(pl as mo lys). Härav följer, att den lossnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
