Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Suell, Frans - Suess, Eduard - Suetonius, Gaius Suetonius Tranquillus - Suez, Sues - Suezkanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Suell—Suezkanalen
302
Sue’ll, Frans, affärsman (1744—1817).
Efter studier i Lund och utlandsresor blev S.
självständig handlande i Malmö 1774 och snart
Malmö främste affärsman, kommunalman och
borgare. Flan genomdrev 1775 anläggandet av
stadens första egentliga hamninrättning. Under S:s
ledning växte tobaks- och den av honom startade
socker- och klädesfabrikationen till stadens
förnämsta industriella företag. På det skånska
jordbrukets område var S. vid sidan av Rutger
Mac-lean en föregångsman. 1802 erhöll S.
kommerseråds titel.
Suess [zys], Eduard, österrikisk geolog
(1831—1914), prof, i Wien 1857—1901. Inom
geologien blev S:s verksamhet genomgripande.
1875 förklarade han i ”Die Entstehung der
Alpen” bergskedjornas bildning genom sidotryck,
förorsakat av jordens sammandragning. En vidare
blick över jorden och dess byggnad gav S. i sitt
stora arbete ”Das Antlitz der Erde” (3 dir, 1883
—1909). S. urskilde här de fem urgamla
fast-landsmassorna: Laurentia, Fennoskandia,
Anga-ralandet, Gondwanalandet och Antarktis, samt
skildrade deras historia. S:s ”Erinnerungen”
ut-gåvos 1916.
Suetönius, Gaius S. Tranquillus,
romersk skriftställare, en tid kansliföreståndare
under Hadrianus. S:s litterära verk rörde sig på
historiskt, antikvariskt, grammatiskt och
naturhistoriskt område. Bevarade äro delar av ett
litteraturhistoriskt arbete (”De viris illustribus”)
och, nästan fullständigt, S:s ”XII vitae
impera-torum”, biografier av diktatorn Caesar samt de
romerska kejsarna t. o. m. Domitianus, genom
rikedomen på notiser en värdefull historisk källa.
— Uppl. av M. Ihm (1907). Da. övers, av A.
B. Drachmann (1911—16).
Suez [sv. utt. suè’s], Sues, stad i Egypten,
vid Suezkanalens mynning i den 320 km långa
Suezviken av Röda havet; 108,250 inv. (1947).
S. är ändpunkt för järnvägarna från Port Said
och Kairo samt får sitt behov av sötvatten fyllt
genom en kanal från Nilen. Dess moderna hamn,
Port Ibrahim, anlöpes av alla fartyg, som
passera Suezkanalen.
Suezkanalen, en 168 km lång kanal, som
förbinder Medelhavet och Röda havet längs en n.—
s. linje mellan Port Said vid det förra och Suez
vid det senare (se karta vid Egypten). S.
genomskär det 112 km breda Sueznäset. Den
passerar vid Medelhavets kust den stora lagunen
Men-zalesjön, genomskär sedan utan slussar näsets
vattendelare, den 16 m höga ryggen el-Gisr,
stryker igenom de numera nästan torrlagda, salta
Ballah-, Timsah- och Bittersjöarna samt
utmynnar i Suezviken vid Port Tevfik. Djupet, urspr.
8 m, ökades 1911 till n—12 m och f. n.
ytterligare 0,5 m, varefter fartyg på upp till 11 m
djupgående tillåtas passera (nu 10,4 m). Minsta
bredden är i vattenytan 120 m och vid bottnen
60 m. Genomfarten kräver 14—18 tim. —
Tanken att förena Röda havet med Medelhavet
genom en kanal är urgammal. Den förverkligades
f. f. g. av farao Neko II (609—593), vars
kanalbyggnad från Suezviken genom Timsahsjön
Suezkanalen.
till Wadi Tumilat och därifrån till Nilen nära
Heliopolis fullbordades av perserkonungen
Da-reios. I. Under medeltidens sista hälft förföll
kanalen. 1854 framlade F. de Lesseps för
Egyptens vicekonung Said pascha sin byggnadsplan
samt erhöll av denne 5/i 1856 koncession för
ett bolag, Compagnie universelle du Canal
ma-ritime de Suez, att bygga och under 99 år
ekonomiskt driva kanalen. 25/i 1859 började
arbetena, och i mars 1869 voro de avslutade. 17/ii s. å.
ägde den högtidliga invigningen rum,
Byggnads-kostnaderna hade uppgått till 460,8 mkr. De
betalades blott delvis med det till 200 mill. frcs
uppgående aktiekapitalet (400,000 aktier), av
vilket Frankrike övertog aktier för 103,5 mill. frcs.
Egypten och kediven för 48 mill. Sistn.
aktiepost jämte ett restlager på 85,506 aktier el.
tillsamman 176,602 st. köptes 1875 av England för
3,98 mill. £(se Disraeli, sp. 781). Sedermera, har
aktiestocken fördubblats, och nära hälften därav,
353,504 aktier, innehas nu av Storbritannien.
Förvaltningen har sitt säte i Port Said, anlagt
i samband med kanalen. — I 1936 års
brittiskegyptiska fördrag tillerkändes England rätt att
intill 1956 ha trupper förlagda till Suezområdet.
Redan 1951 upphävde dock Egypten detta
fördrag och krävde tillbakadragandet av de engelska
trupperna. England vägrade detta och godtog ej
Egyptens ensidiga upphävande av pakten. De
långvariga, tidvis av intermezzon och
demonstrationer beledsagade förhandlingarna med
anledning härav ledde 1954 till definitivt resultat. —
Kanalkoncessionen utgår 17/n 1968, och S.
till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
