Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stuck, Franz von - Stuckatur, Stuckatör - Stuckenberg, Viggo - Studebaker-Packard Corp. - Student - Studenter och arbetare - Studentexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Stuckatur—Studentexamen
254
den, bibliska, allegoriska och romantiska
målningar. Påverkan av Böcklin är uppenbar i hans
ämnesval, ej minst i hans skämtsamma, groteska,
levnadsfriska faun- och kentaurtavlor. Som
porträttmålare hade S. Lenbach till förebild. Även
på det dekorativa och konstindustriella området
var S. verksam. Som plastiker uppträdde han
bl. a. med en del småskulpturer.
Stuckatür, Stuckatör, se Stuck.
Stuckenberg [sdo’kanbärg], Viggo Henrik
Fog, dansk författare (1863—1905). Han skrev
berättelser (”Fagre ord”, 1895, ”Valravn”, 1896,
”Sol”, 1897, ”Asmodæus”, 1899, m. m.), skådespel
(”Den vilde jæger”, 1894, m. fl.) och dikter
(”Digte”, 1886, ”Flyvende sommer”, 1898, ”Sne”,
1901, ”Sidste digte”, 1906). Han var framför
allt romantisk lyriker, som tolkade Själlands
natur, och stämningsskildrare, i släkt med den
psykologiserande, tungsinta ryska litteraturen.
Studebaker-Packard Corp.
[stö’dabéika-pä’-käd kåparei’/n], South Bend, Ill., och Detroit,
Mich., amerik. bilkoncern, som grundades 1954
genom sammanslagning av Packard Motor Car
Co. och Studebaker Corp. Sistn. företag
bildades 1935 genom reorganisation av en 1911
grundad firma med samma namn i samband med
en fusion med Rockne Motors Corp.
Moderföretagets historia går dock tillbaka till 1868, då
firman Studebaker Brothers Manufacturing Co.
etablerades. Studebaker-sektionen tillverkar
personbilar, lastbils- och busschassier samt
lastvagnar vid huvudfabrik i South Bend.
Packard-sek-tionen har sina fabriker i Detroit.
Stude’nt, person, som avlagt studentexamen;
i mer begränsad mening studerande vid univ. el.
högskola.
Studenter och arbetare, förening, bildad i
Uppsala 1886 i syfte att genom personligt
umgänge, vid samkväm med föredrag och
diskussioner minska klyftan mellan de s. k. bildade
klasserna och kroppsarbetarna. Den hade filialer
i Stockholm, Göteborg och Lund. Efter omkr.
femton års verksamhet existerade S. blott som
en vänkrets och nedlades 1911.
Studentexamen, i Sverige avgångsexamen från
de högre allm. läroverken; tidigare
inträdesexamen till univ. — Förhör för inträde vid univ.
omtalas redan i 1655 års akademiska
konstitutioner, och i skolordningen av 1693 föreskrevs även
en avgångsexamen från gymnasiet.
Inträdespröv-ningarna vid univ. fortsatte dock men blevo efter
hand summariska el. godtyckliga på gr. av den
stora tillströmningen av studerande. 1831
utfärdades ett k. br. om s. vid univ., och man
övergick därefter till att använda även skriftliga
examensprov, vilka 1855 fingo en självständig
ställning. 1862 förlädes emellertid s. till lärov.
som avgångsexamen och blev dels skriftlig, dels
muntlig. 1878 infördes benämningen
mogenhetsexamen, och 1895 utkom en ny stadga
ang. s. Enl. denna kunde censor tillåta, att
vissa ämnen icke medtogos i s., medan denna
tidigare innefattat gymnasiets samtliga ämnen. Med
1905 års lärov.-stadga återinfördes benämningen
s„ och av gymnasiets u ämnen skulle minst 7
förekomma i examen. Det sammanfattande
mo-genhetsbetyget fortsatte att utdelas till 1909. Nya
bestämmelser infördes med 1928 års och 1933 års
lärov.-stadgor. Nu gällande bestämmelser
hänföra sig till den senare stadgan, men åtskilliga
modifikationer av examensordningen ha därefter
företagits.
Enl. nu gällande bestämmelser skall s. årl.
anställas vid högre allmänna lärov. med eleverna
i högsta årsklassen och äga rum under tiden 10/s
—2 Ve samt innefatta dels skriftlig, dels muntlig
prövning. Även under höstterminen anordnas s.
Examinanderna behöva deltaga endast i 3
skriftliga prov, på latinlinjen i modersmål, latin och
franska, på reallinjen i modersmål, matematik
och engelska, men kunna därutöver få undergå
prövning i annat ämne, där prov anordnas, på
latinlinjen vanl. tyska, engelska och matematik,
på reallinjen vanl. specialmatematik, tyska,
franska och fysik. För att få delta i de
efterföljande muntliga prövningarna fordras, att man har
godkänt i modersmålet (betyget där ges som
sam-manfattningsbetyg för studentskrivningen och det
senaste läsårets skrivningar) och i ett annat
skriftligt prov, om detta prov avlagts i något
av de fasta ämnena i elevens ämnesgrupp och
minst 2/s av de lärare, som under terminen
undervisat honom i läroämnen, anse, att han bör
tillåtas gå upp i muntlig examen. De skriftliga
proven bedömas dels av elevens lärare i ämnet,
dels av på förhand utsedd medbedömare. Vid
oenighet dem emellan har i regel rektor
utslags-röst. — Den muntliga prövningen börjar den
dag Skolöverstyrelsen bestämmer för varje
särskilt lärov. Utom censorerna skola vid denna
prövning närvara ef orus el. inspektor jämte tre
ojäviga examensvittnen. Lärjunge måste vara
beredd att i den muntliga prövningen underkasta
sig förhör i samtliga till hans ämnesgrupp
hörande ämnen med undantag för
kristendomskun-skap. Censorerna bestämma, i vilka läroämnen
varje lärjunge skall undergå förhör, och dessa
skola avse 4, högst 5, av de i hans ämnesgrupp
ingående ämnena. Lärarna skola verkställa
exa-mensförhören i sina resp, examensämnen.
Vanligt är, att 4—5 elever bilda en grupp. Censor
kan under examinationen överta förhöret men
skall då fullfölja detta, tills det blivit avslutat
i fråga om enskild lärjunge el. examensgrupp.
Censor har på förhand bestämt ämnet för
förhöret. Sedan de muntliga förhören avslutats,
avge samtliga lärare i läroämnen betyg över varje
elev. Den, som erhållit lägst vitsordet godkänd
i samtliga ämnen, skall godkännas i examen,
såvida mer än halva antalet censorer anse, att han
bör godkännas. Den, som har underkänt i ett
ämne men kompensation, som uppgår till minst
2 betygsenheter, därav Ab i ett ämne, kan få
sin examen godkänd, om 2/s av de lärare, som
undervisat honom i läroämnen under terminen,
anse, att han bör godkännas, och mer än halva
antalet censorer äro för godkännande. Om
eleven har underbetyg i det enda främmande
levande språk, som han har med i examen, kan han
godkännas, endast om han vid flyttning till näst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
