Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strålningsskydd - Strålningstryck, ljustryck - Strålputan - Strålröta - Strålsnäs - Strålsten - Strålsvampar - Strålsvampsjukdom (aktinomykos) - Strålterapi - Stråröta - Stråssa - Stråsäd - Stråt - Stråvalla - Strååt, Hjalmar - Sträck, fågelsträck, fågeldrag - Stråckbehandling - Sträckbänk - Sträckfåglar - Sträckförband - Sträng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
233
Strålningstryck—Sträng
234
vissa material, t. ex. kadmium, som ha extremt
stor absorptionsförmåga för strålning av detta
slag. Mot snabbare neutroner användes s.
bestående av vätehaltiga material, t. ex. vatten el.
paraffin, som ha förmågan att bromsa upp
neutronerna. Härvid uppstår en täml. hård
/-strålning, som måste absorberas. Vanligaste s. mot
neutronstrålning av detta slag utgöres av betong
av metertjocklek.
Strålningstryck, 1 j u s t r y c k, fys., det tryck,
som mot ytan av en kropp infallande strålning
utövar på denna. En uppskattning av s:s storlek
ger uppgiften, att trycket mot jordytan av
solstrålningen uppgår till o,7 mg/m2. Ehuru
tryckkraften är ytterst liten i förhållande till
gravitationskraften, är det dock nödvändigt att vid
noggranna beräkningar av jordbanan taga hänsyn till
densamma.
Strålputan, se Hov.
Strålröta, se Hovlidanden.
Stråisnäs, samhälle i Åsbo sn i Östergötland.
Strålsten, miner., se Amfibolmineral.
Strålsvampar, Actinomycétes, till bakterierna
räknade växter, som dock starkt erinra om lägre
svampar, i det att de bestå av mångcelliga,
gre-niga trådar. Förökningen sker genom de
särskilda cellernas frigörande. Olika s. ha blivit kända
genom de antibiotica, som härstamma från dem.
Av Streptomyces-arter producera sålunda S".
aureofaciens aureomycin, 5. griseus
streptomy-cin, 5". rimosus terramycin och 5. Venezuelae
kloromycetin. S. förekomma allmännast i jord,
på växter o. s. v. Flera arter förorsaka ”skorv”
på potatis o. a. rotfrukter (se Potatissjukdomar).
Jfr även Strålsvampsjukdom.
Strålsvampsjukdom (a k t i n o m y k o s), en
hos människa och djur, särskilt unga nötkreatur,
uppträdande infektionssjukdom, som
karakteriseras av långsamt förlöpande inflammation med
kraftig nybildning, s. k. granulationsvävnad,
någon gång med bindvävssvulster. Vanl.
nedsmälter vävnaden i det sjuka området. S. framkallas
av strålsvampen Actinomyces bovis. Svampen är
mycket livskraftig och rätt motståndskraftig
mot värme, desinfektionsmedel etc. Den
förekommer vanligast på gräs, bl. a. olika sädesslag.
Infektionen sker hos djur genom foder, hos
människa genom tuggning på grässtrån el. dyl. De
första förändringarna uppstå vanl. i käkar,
tunga, spottkörtlar el. lunga. Behandlingen
består huvudsakl. av kirurgiska ingrepp,
röntgenbehandling och behandling med jod el. jodkalium,
penicillin och aureomycin.
Strålterapi, se Strålbehandling.
Stråröta, se Sädesslagens sjukdomar.
Stråssa. i) Järnmalmsförekomst i Ramsbergs
kommun, Örebro län, innehåller både svartmalm
och blodsten. En av de största tillgångarna av
fosforfattig malm i Mellansverige, men
järnhalten är relativt låg och uppgår till endast 36 °/o
i genomsnitt. 1923 nedlades driften t. v. S. äges
av Trafik-ab. Grängesberg—Oxelösund.
2) Samhälle i Ramsbergs kommun i
Västmanland.
Stråsäd, gemensam benämning för råg, vete,
korn och havre.
Stråt, i Finland namn på sjöar i samma
dalstråk el. kring en gemensam centralsjö.
Stråvalla, sn i Hallands län, Viske hd, n. om
Varberg; 15,43 km2, 256 inv. (1954). Småslätter,
omgivna av mestadels kala berg. 458 har åker.
Kyrkan är urspr. medeltida. Klockstapel. Ingår
i Värö och S. pastorat i Göteborgs stift, Fjäre
och Viske kontrakt. Tillhör storkommunen Värö.
Strååt, Karl Hjalmar, grafiker och
målare (f. 1885 2/e), studerade vid Konsthögsk. 1909
—13, började skära träsnitt 1912 och
debuterade med ”Skidhopparen”, för vilken han vann
berömmelse. S. arbetar i ett intimt, sakligt maner
och skildrar ofta sin hemstad Stockholm. Han
har utfört interiörer och hembilder i mjuk
akvatinta-teknik men är mest känd för sina
kraftfullare träsnitt. S. har även sysslat med
måleri och då gärna valt motiv från Visby.
Sträck, fågelsträck, fågeldrag,
benämning på vissa fåglars beteende, då de vid
parningen, t. ex. morkulla, el. näringssökandet,
t. ex. änder, vid vissa tidpunkter, vanl. i
skymningen och gryningen (därav ”morgonsträck” och
”aftonsträck”), ensamma el. i flock flyga
antingen, som morkullan, upprepade gånger fram och
åter över ett visst område el., som änderna, i
skymningen flockvis komma sträckande till sina
betes- el. sovplatser för att i gryningen åter
lämna dessa. S. kallas även de flockar av
sjöfågel, som man ofta ser draga fram på havet
tätt över vattenytan. Om rovfåglarna, när de
under flyttningen komma dragande en och en i
bestämd riktning, begagnas beteckningen
rovfågelsträck.
Sträckbehandling, se Extension.
Sträckbänk, pinoredskap, som fordom
användes för att frampressa bekännelser. Offret
placerades på en lutande stege el. en bänk, de oftast
bakbundna händerna fastgjordes vid s., varefter
vid fotterna bands ett rep, som åtdrogs.
Sträckfåglar, de fåglar, vilka häcka i n.
Sverige och endast under flyttningstiderna visa sig i
de mell. och s. delarna av landet.
Sträckförband, se Extension.
Sträng. 1) (Fys., mus.) Tongivande delen på
stränginstrumenten. S. försättas i transversella
svängningar genom anslag: vid pianot av små
hammare, vid violinen av stråken o. s. v. De
elastiska krafterna sträva att återföra s. till dess
jämviktsläge, då den släppes. Till följd av
trögheten svänger s. liksom en pendel ut åt andra
sidan, och de elastiska krafterna börja åter
verka till att återföra s. till jämviktsläget.
Grundtonens svängningstal är direkt proportionellt mot
kvadratroten ur
den spännande
vikten och
omvänt proportionellt mot s:s
längd och
tjocklek samt mot
kvadratroten ur
dess spec. v. En
Svängande sträng. Överst
grund-våg; därnäst 2: a, 3:e och 4:0
övervågorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
