- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni /
179-180

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stralsund - Stramalj - Strand (villa) - Strand, Axel - Stranda folkhögskola - Stranda härad - Stranda kontrakt - Strandberg, släkt - Strandberg, 1. Carl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

179

Stramal j—Strandberg

180

Utsikt över Stralsund från Mariakyrkan mot n. n. ö.
och Nicolaikyrkan.

Arndt) och museet för Neuvorpommern och
Rü-gen äro inrymda. Det sistn., numera betydligt
utvidgat, innehåller bl. a. en mängd föremål,
skänkta till staden av den svenske
generalguvernören greve A. v. Löwen, samt talrika andra
svenska minnen. Staden ligger vid järnvägarna
Berlin—Neubrandenburg—Stralsund, Stralsund—
Rostock—Hamburg och
Berlin—Pasewalk—Sassnitz (—Trelleborg).

Strama’lj, tyg med glest el. gruppvis ordnade
trådar. Nyttjas som underlag för broderi på
räknade trådar.

Strand, Ellen Keys villa vid Alvastra, efter
ägarinnans död (1925) vilohem för
kroppsarbetande kvinnor, öppnat 1927.

Strand, Axel Wilhelm, fackföreningsmän (f.
1893 13/n), urspr. möbelsnickare. S. var
ombudsman i
Stockholms möbelsnickeri-arbetarefören. 1923—
24, kassör i
Träindu-striarbetareförb. 1924
—36 och i LO 1936—
47. Sistn. år blev han
LO-ordf. efter A.
Lindberg. S. är
sedan 1938 led. av
F. K.
(socialdemokrat; suppl. i 2:a
lagutskottet, 1 :e v.
talman 1952) och
sedan 1943
riksgälds-fullmäktig.

Stranda folkhögskola, Påskallavik, grundades
1949 och erhöll statsbidrag 1952. Den äges och
drives av Föreningen Stranda
folkhögskola, som består av enskilda och
kol

lektiva medl. ur olika politiska partier och
ideella folkrörelser i Kalmar län.

Stranda härad i Småland, Kalmar län,
sträcker sig med en längd av 53 km utmed
Kalmarsund öch omsluter i n. Oskarshamn. S. består
av socknarna Döderhult och Ålem samt
Mönsterås köping. S. tillhör N. Möre och Stranda
domsaga (tingsställe Mönsterås), Oskarshamns och
Kalmar n. fögderier.

Stranda kontrakt, i Växjö stift, omfattar 4
pastorat: Ålem; Mönsterås; Döderhult;
Oskarshamn.

Strandberg, släkt, härstammande från
kopparslagaren Olof Olofsson (Oldberg) (1635—omkr.
1690), urspr. i Hudiksvall, senare i Falun, vars
son, kronobefallningsmannen i Selebo hd
(Södermanland) Olof Olofsson (1688—1730) upptog
namnet S.

1) Carl Vilhelm August S., skald (1818—
1877) under märket Talis Qualis (jag är
sådan jag är). Ehuru sörmlänning och student
i Uppsala (1837),
studerade S. i Lund
1838—46 och tog
kansliexamen. S., som
bör j at trycka dikter
redan 1835, blev de
frisinnade
Lundastu-denternas ledare och

[-studentskandinavismens-]

{+studentskandinavis-
mens+} förnämste skald
genom agitatorisk
politisk idédikt, som dels
t j änade den radikala
oppositionen mot Karl
Johans regering, dels
och framför allt
ver

kade för Nordens sak mot de hotande fienderna
i ö. och s., Ryssland och Tyskland. Icke minst
vid studentmötena, t. ex. det i Lund 1845, då S.
med utomordentlig verkan läste sin dikt
”Vati-cinium” (”Finland! så jag ville ropa”), väckte
hans kraftiga och fullödiga dikter hänförelse.
Samlingarna ”Sånger i pansar” (1845), vari
ingår dikten ”Ur svenska hjertans djup”, och
”Vilda rosor” (1848; sonetter) betecknade en ny
insats. S. hade under denna period tagit starka
intryck av ”Das junge Deutschlands” diktning;
i ”Nyare tysk poesi” (1844) gav han övers, från
Herwegh och Hoffmann von Fallersleben.
Frihetsrörelsernas nederlag 1848 dämpade
hänförelsen, och han fick som skriftställare i Stockholm
ett hårt arbete för det dagliga brödet. Han
medarbetade i tidningar, bl. a. som teaterrecensent,
översatte teaterpjäser och operatexter samt elva
epos av Byron, bl. a. ”Don Juan” (1857—65),
ett storverk. 1862 blev han led. av Sv. akad.,
1865 red. av Post- och Inrikes Tidningar, 1868
fil. hedersdr i Lund. 1854 och 1861 utgav S.
nya diktsamlingar, och senare tillkom ytterligare
ett antal dikter. Denna senare lyrik, vilken
ställde honom främst av svenska skalder vid
1860-talets början, är sällsynt helgjuten, en
manlighetens, medborgerlighetens diktning. ”Samlade
vitterhetsarbeten” i 5 bd 1877—78; ny, tillökad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfft/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free