Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Storbritannien
132
nuv. 82 county boroughs äro 32 hamnstäder. Två
unga stadstyper kunna vidare nämnas. Den ena
är industristäderna, som vuxit upp i anslutning
till stenkolsfyndigheter och historiskt sett äro
uppkomlingar, vilka hastigt skjutit upp på
platser, som ännu för ett par århundraden sedan voro
täckta av öde skogar el. moras. Manchester,
Birmingham och Sheffield voro ännu på 1500-talet
små bondbyar. Av S :s 67 städer med mera än
100,000 inv. ligga 27 på stenkolslager. Var och
en av dessa städer tillhör vanl. en grupp med
samma yttre stil och prägel samt specialiserad
på samma industriella bransch. Man talar
sålunda om Lancashires bomullsstäder, Yorkshires
yllestäder och stålstäderna i Midlands och n. v.
England. Den andra typen av unga städer äro
rekreationsstäderna, som började växa upp redan
i mitten av 1700-talet och som bebos blott vissa
årstider. En del av dessa städer ha uppstått ur
fisklägen el. små hamnstäder. De mest bekanta
äro Torquay, Ifracombe, Cowes, Bournemouth,
Brighton, Hastings, Ramsgate, Blackpool och
Conway. Av S:s städer äga 3 (London, Glasgow
och Birmingham) mer än 1 mill. inv., 4
(Liverpool, Manchester, Sheffield och Leeds) mellan
500,000 och 1 mill., 4 (Edinburgh, Bristol,
Not-tingham och Belfast) mellan 300,000 och 500,000
inv. samt 56 mellan 100,000 och 300,000 inv. I
Midlands ligga städerna nästan i en
sammanhängande stadsbygd, medan de i bergstrakterna nästan
saknas. Bebyggelsen på landsbygden får sin
karaktär av de talrika slotten och herrgårdarna (se
bild 7 å pl. vid Europa).
Ekonomisk geografi. S:s förvärvsarbetande
befolkning fördelade sig 1951 på följ, sätt:
jordbruk, fiske och skogsbruk 4,9%, bergsbruk 3,8%,
industri och hantverk 37,4 °/o,
byggnadsverksamhet samt elverk m. m. 6,2%, handel 14,1 °/o,
samfärdsel 7,8 °/o, offentliga tjänster, husligt arbete
m. m. 23,7% samt ospecifierad verksamhet 2,1 ®/o.
Jordbruk och boskapsskötsel voro
länge huvudnäringar. Men under 1800-talet växte
industribefolkningen så mycket, att brödsäd i allt
större mängd måste införas från främmande
världsdelar, och omkr. 1870 blev denna införsel
så stor och varan så billig, att det ej längre
lönade sig att producera brödsäd i S. Medan
behovet härav omkr. 1840 till 90 °/o fylldes av lan-
Den odlade jordens avkastning.
Växtslag Skörd i 1,ooo-tal ton
1939 1943 1951
dets egen produktion, räckte denna under
mellankrigstiden till knappt 20% av behovet. Under
2:a världskriget framtvingade bristen på tonnage
en ökad produktion av sådana livsmedel, som
omedelbart kunde konsumeras av människor, ss.
spannmål och potatis, och de igenlagda åkrarna
lades i stor utsträckning åter under plogen. S.
kunde 1950 självt täcka 40% av sitt
livsmedels-behov, i kalorier räknat, mot endast 31 °/o strax
före 2 :a världskriget. Den nu mycket energiskt
förda jordbrukspolitiken avser att genom
nyodlingar, ökning av kreatursstocken etc. höja
denna relation till minst 50% 1956.
Av sädesslagen trivs vetet bäst i de ö. delarna,
särsk. i East Anglia, The Fens (vid Wash) och
Vale of York, mindre bra i v., där det är
fuktigt. N. om Fifeshire i Skottland är temp. för
låg. Det tåligare kornet har en större spridning
än vetet men blir bäst i ö. England. Havren
går utmärkt i de fuktiga landsdelarna Skottland
och Nordirland, där den mångenstädes ersätter
andra sädesslag, men användes även i växelbruk
i ö. England. Rågen är impopulär som
födoämne och föga odlad. Av rotfrukterna odlas
sockerbetan mest i växelbruk med vete, alltså i ö.
Potatisen har en västlig utbredning och odlas i
särskild myckenhet i Nordirland. Somerset,
Here-fordshire och Norfolk ha betydande odling av
cideräpplen. De viktigaste humleodlingarna
finnas i Kent och Herefordshire. Scillyöarna och
Cornwall äro kända för sina tidiga blommor
och grönsaker. Stora lökodlingar finnas kring
Spalding i s. Lincolnshire och Wisbech på Isle
of Ely.
Jordbruket bedrives vanl. som mixed farming,
d. v. s. varje jordbrukare idkar både åkerbruk
och boskapsskötsel. Ej mindre än 2/s av det
sammanlagda produktionsvärdet falla på
boskapsskötselns produkter. Utom en del av den odlade
jorden begagnas även de vidsträckta permanent
pastures och rough grazing land för densammma,
d. v. s. naturliga gräs- och hedmarker, på vilka
särsk. de n. och v. delarna äro så rika och som
erbjuda ett ypperligt bete. Den mest
betydande fårskötseln, av stor betydelse för närbelägna
ylleindustrier, förekommer i ett område,
omfattande Southern Uplands i Skottland samt Cheviot
Hills, Cumbrian och Pennine Mountains i
England. Därnäst i betydelse kommer Wales’
bergland. F. ö. är fårskötseln mycket spridd. Kent
har flera får än något annat engelskt grevskap,
delvis beroende på närheten till London.
High-lands i Skottland uppfyller, med undantag av de
allra högsta delarna, alla villkor för goda
fårbetesmarker, men transportförhållandena försvåra
deras begagnande. Den nötboskapsskötsel, som
är mera inriktad på mjölkleveranser, kräver i
första hand närhet till stora befolkningscentra.
London, för att nämna ett exempel, får stora
mängder av mjölk från Kent, East Anglia och
Vale of Aylesbury (järnvägen Oxford—London
kallas ”The Milky Way”).
På grund av de gynnsamma naturförhållandena
har boskapsskötseln alltid stått högt i S. Mest
känd är kanske S: s insats inom hästaveln, som
Vete ....................... 1,671 3,502 2,353
Korn .......................... 906 1,671 1,970
Havre ..................... 2,035 3,113 2,658
Råg ............................ 10 97 48
Blandsäd ................... 74 400 817
Potatis .................... 5,301 9,979 8,417
Sockerbetor ................ 3,585 3,820 4,609
Baljväxter .................... 136 242 119
Rovor och kålrötter ....... 10,237 12,183 10,090
Mangold (till foder) ....... 4,134 5,898 6,180
Humle .......................... 14 14 16
Lin ............................ 46 299 79
Frukt ........................ 837 668 957
Grönsaker................... 2,441 3,202 2,427
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
