Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stocksund - Stockton - Stockton-on-Tees - Stockvik - Stoff - Stofil - Stoftmoln - Stoicism - Stoiker - Stoiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Stockton—Stoiska skolan
110
viken, 6 km från Engelbrektsplan vid järnvägen
Stockholm—Djursholm; 2,89 km2; 5,191 inv.
(1954). Ursprunget till S. är Stockby gård,
vilken 1853 avsöndrades från Djursholms
frälse-gods och i slutet av 1880-talet styckades och
exploaterades under namn av Stocksunds v
illa parker. 1895 funnos ett 10-tal villor med
101 inv. 1904 bildades Stocksunds
villastads municipalsamhälle, och 1910
blev S. köping. 1913 införlivades med S. en del
av Mörby kronoegendom med Mörby
tjänstemannasamhälle, 1935 inkorporerades Långängen
och Stockby villaområden och 1942 ytterligare
ett mindre område. Förutom det egentliga S.
består S. av villaområdena M ö r b y i n. (ö. om
järnvägen), Långängen i ö., dit en bibana
leder, Söderskogen i s. samt Inverness
och S i k r e n o vid landsvägsbrons n. fäste. De
äldre områdena ha ett öppet byggnadssätt med
stora tomter och villor och en välsituerad
befolkning. I Långängen finnes
småstugebebyggel-se och i Söderskogen ett område med
kolonistugor. I Inverness ha utom villor byggts
2—3-vånings radhus och 5-vånings punkthus och i
Sikreno 2—3 ^-vånings punkthus. S. är nu i det
närmaste fullbebyggt. S. har statlig
samrealsko-la, vattenlednings- och elektricitetsverk. S. hör
till Södra Roslags domsaga och ingår i
Dande-ryds förs.
Stockton [stå’ktan], stad i mell. Kalifornien,
U.S.A., vid San Joaquin river, till S. farbar för
oceanfartyg; c:a 71,000 inv. Betydande
handels-centrum, särsk. för frukt.
Stockton-on-Tees [stå’ktan-ån-ti’z],
hamnstad i eng. grevsk. Durham, på n. stranden av
Tees ovanför dess mynning; c:a 75,000 inv.
Betydande järn- och stålverk, maskinfabriker,
varv m. m.
Stockvik, industrisamhälle i Njurunda sn i
Medelpad, vid Ostkustbanan 6 km s. ö. om
Sundsvalls centrum; 1,639 inv. (1951).
Stockholms superfosfat fabriks ab. har här fabriker,
Stockviksverken, för tillverkning av karbid,
kalkkväve, konsthartser, formalin m. m. Hamn.
Stoff, ämne, material; tyg. — Stoffera,
utstyra, putsa upp.
Stofil, gammalt envist original, ”perukstock”.
Stoftmoln. Vid starka stormar över
sandöknar el. vid vulkanutbrott drivas ofta oerhörda
mängder stoft upp i atmosfären. 1901 rörde sig
ett barometerminium från Sahara upp över
Alperna ända till Östersjön. Dess väg utmärktes
genom stoftfall. Man beräknar, att c:a 2 mill.
ton sand därvid föllo över Europa. Alpernas
snöfält blevo därav rödfärgade. Vid Krakataus
utbrott 1883 slungades stoft upp i atmosfären till
höjder av över 30 km. I dessa askmoln bildades
genom böjning av solstrålarna ringar runt
solen, Bishop’s ringar. Vid utbrottet av Montagne
Pelée 1902 ödelädes Saint Pierre genom ett hett
s., som med rasande hastighet rörde sig nedför
bergsidan. Antagl. äro de vulkaniska s. starkt
elektriskt laddade. Vid urladdning förenas de
fina stoftkornen och falla till marken som
stoftregn.
Stoicfsm [ståi-], den åsikt, som utvecklades
av stoiska skolan (se d. o.); ett sinnelag,
som erinrar om de gamla stoikernas sedliga
stränghet och förakt för de yttre förhållandenas
inverkan på människan.
Stoiker [stå’i-], anhängare av den stoiska
filosofien; person, som utmärkes av de gamla
stoikernas stränga sedliga anda.
Stoiska skolan [stå’i-], en av senantikens mest
betydande filosof skolor, grundlädes av Zenon
från Kition på Cypern. Dess historia brukar
indelas i tre perioder: 1) den äldre Stoa (Zenon,
Kleanthes, Chrysippos) omkr. 300—150 f. Kr.;
2) den mellersta Stoa (Panaitios, Poseidonios)
omkr. 150—50 f. Kr.; 3) kejsartidens Stoa
(Se-neca, Epiktetos, Marcus Aurelius) i första och
andra årh. e. Kr. — Vetenskapligt mest
betydande är den äldre stoicismen, av vars skrifter blott
fragment äro bevarade, utg. av Pearson (1891)
och v. Arnim (4 bd, 1903—24). Den mellersta
och den senare Stoa äro övervägande dels
eklektiska, dels populärfilosofiska.
S:s filosofi indelades i logik (även
innehållande s:s kunskapsteori), fysik (innehållande s:s
metafysik) och etik. S:s kunskapsteori var
strängt empiristisk. Själen är urspr. lik en tom
tavla, på vilken vid varseblivningarna göras
intryck. All kunskap härstammar från dessa
intryck. För dessas överensstämmelse med de yttre
tingen ha vi ett kriterium i den övertygelse
om deras riktighet, som åtföljer dem. — I
fysik e n hävdade s. en strängt monistisk
materialistisk uppfattning. Även tingens
egenskaper, själslivets yttringar, tankarna, affekterna,
dygderna o. s. v. äro kroppsliga. Den
gemensamma yttersta grunden till allt är den
gudomliga kraften, som genomströmmar hela
universum, som reglerar allt med den strängaste
nödvändighet och som stoikerna, följande
Heraklei-tos, identifierade med elden. De lärde, att
världen uppkommit ur elden och åter måste förgås
i eld, därpå ånyo uppstå o. s. v. i oändlighet, och
varje världsförlopp är i minsta detalj reglerat
och identiskt detsamma som alla föreg. — Etiken
är för s. den viktigaste delen av filosofien och
detta i så hög grad, att filosofien än definieras
som kunskap om det gudomliga och mänskliga,
än som övning i dygd. Dygden och det sanna
vetandet äro för s. oupplösligt förbundna, ja, de
äro samma sak; lasten är, liksom för Sokrates,
eg. okunnighet. Det goda är nu för s. det, som
överensstämmer med vår innersta natur. Som
förnuftsvarelser finna vi då det goda i det
för-nuftsenliga livet, i förnuftets självständighet och
herravälde över levernet, sålunda i dygden. Det
onda är affekternas herravälde, vilket innebär
okunnighet och varigenom vi ledas av något för
vår natur främmande. Liksom för cynikerna blev
även för s. målet den fullständiga
behovslöshe-ten, apatien, utrotandet av alla affekter.
Bokstavligen allt utom dygden är likgiltigt,
njutningar, hälsa, förmögenhet, samhällsställning, ja,
själva livet. Dygden, d. v. s. visheten, äges nu
också fullständigt el. icke alls; den vinnes på en
gång och kan, en gång vunnen, aldrig förloras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
