Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Kyrklig indelning - Administrativ indelning - Rättsväsen - Styrelse och förvaltning - Hälso- och sjukvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Stockholm
84
S. Förslag föreligger om delning av Bromma och
Enskede i vardera 3 och Brännkyrka i 5 församlingar.
Administrativ indelning m. m. Staden är indelad i
stadsdelar, f. n. 94; denna indelning är dock ej helt
genomförd för den 1949 inkorporerade Spånga förs.
Staden utgör vidare 1 riksdagsmannavalkrets och är
indelad i 6 stadsfullmäktigevalkretsar.
Taxeringsdistrik-ten äro 105. Militärt indelas S. i 3 inskrivningsdistrikt,
16 hemvärnsområden och 8 civil försvarsdistrikt. Med
avseende på folkskoleväsendet utgör S. 1 skoldistrikt med
44 skolområden (överlärardistrikt). Slutl. indelas S. i
27 läkardistrikt, 11 fattigvårdsdistrikt, 20
fattigvårds-styrelseområden. 14 pensionsdistrikt och 10 hyresdistrikt.
Rättsväsen. S. är säte för den för hela Sverige
gemensamma Högsta domstolen samt för Svea hovrätt,
vars domskrets omfattar Svealand, Gästrikland,
Hälsingland och Gotland. Stadens eget domstolsväsen
består av borgmästare, 37 rådmän, 31 assessorer, 21 v.
assessorer, dess åklagarmyndighet av 1 statsåklagare
(i:e stadsfiskal), 5 stadsfiskaler, 10 bitr, stadsfiskaler
och 10 stadsfiskalsassistenter. Därjämte finnes en
fristående poliskammare med polismästaren som chef och
6 polisintendenter.
Styrelse och förvaltning. S. utgör ett med länen
jämställt statligt förvaltningsområde, Stockholms
overståthållarskap, vars styrelse, ö ve
r-ståthållarämbetet, för S. motsvarar
länsstyrelsen i ett län. Magistraten i S., vari
överståthållaren är preses och som i övrigt består av
borgmästaren och rådmännen, har icke samma ställning som
magistraterna i andra städer, enär flertalet av de
förvaltningsuppgifter, som eljest tillkomma denna
myndighet, i S. övertagits dels av Överståthållarämbetet, dels
av vissa kommunala organ. Sedan även de bestyr med
allmänna val, som förr åvilat S:s magistrat, fr. o. m.
1954 överflyttats på andra organ, har magistratens
befattning med stadens angelägenheter blivit
begränsad till att meddela burskap, att hålla förrättning för
val av led. av borgerskapets äldste, att biträda vid
förvaltningen av vissa fonder samt att utse en led. jämte
ersättare i stadens byggnadsnämnd. S:s rådhusrätt
utgör stadens domstol i 1 :a instans (se ovan) och arbetar
dels samfällt, dels på avd., f. n. 21. Till i:a avd. är
Förmyndarkammaren ansluten. —
Kommunens beslutanderätt utövas av
stadsfullmäkti-g e, till antalet 100 och valda för 4 år. räknat fr. o. m.
15/io i valåret. Förvaltningen av stadens angelägenheter
ledes å stadsfullmäktiges vägnar av s t a d s k o 1 1
e-g i e t, bestående av 12 av och bland fullmäktige årl.
valda led. samt 12 ersättare för dem. De ärenden, som
ankomna på stadskollegiets handläggning, föredragas där
i regel av borgarråden, f. n. 9, vilka väljas av
fullmäktige för 4 år. Varje borgarråd förestår en av
de rotlar, på vilka stadens förvaltning är uppdelad:
drätselroteln, personalroteln, fastighetsroteln,
stads-byggnadsroteln, . industriroteln, socialroteln,
kulturro-teln och sjukvårdsroteln. För att vinna enhetlighet i
förvaltningen och åstadkomma planmässighet i
utredningsarbetet bilda borgarråden
borgarrådsbe-redningen. Sekreterar- och kansligöromålen hos
stadsfullmäktige och stadskollegiet samt åt
borgarråden bestridas av stadskansliet. Förutom
stadskansliet lyder under stadskollegiet statistiska
kontoret. Drätselnämnden är stadens
finansstyrelse och handhar dess penningförvaltning. Under d
i-rek t i onen för stadens uppbördsväsen
sortera mantalsverket, uppbördsverket och
indrivnings-verket, med vilket sistn. verk fr. o. m. 1952 införlivats
stadsfogdekontoret. Olika grenar av förvaltningen
handhas i övrigt av ett flertal nämnder.
Hälso- och sjukvård. Under sjukhusdirektionen lyda
bl. a.: 1) lasarett: Sabbatsbergs sjukhus (748
sängplatser), S:t Görans sjukhus (954), S:t Eriks sjukhus
(1,036), Södersjukhuset (1,195), Sachsska barnsjukhuset
(65), Södra barnbördshuset-Maria sjukhus (133); 2)
anstalter för kroniskt sjuka: Stigberget-Äsö sjukhus (241),
Blackebergs sjukhus (171); 3) tuberkulossjukhus:
Söderby sjukhus, Uttran (408), Tjärnans sanatorium i
Da-larne (75); 4) sjukhus för psykiskt sjuka: Långbro
sjukhus (888), Beckomberga sjukhus (1,768), Norrtulls
sjukhus (331), Rånäs sjukhus (105) samt psykiatriska avd.
vid S:t Eriks sjukhus och Södersjukhuset; 5)
Epidemisjukhuset (749); 6) n konvalescenthem (sammanlagt 468
platser). Inom el. invid S. ligga dessutom bl. a. följ,
statliga el. enskilda sjukvårdsanstalter: Karolinska
sjukhuset (1,334 platser), Serafimerlasarettet (533),
Diakoniss-anstaltens sjukhus Ersta (109), Sjukhuset Eira (125),
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn
(150), Barnsjukhuset Samariten (125), Allmänna
barn-bördshuset (144), Sofiahemmet (99), Röda korsets
sjukhem (60) och Radiumhemmet (138). Sammanlagda
antalet sjukhusplatser i S. var 1952 c:a 15,500, varav c:a
11,000 på stadens sjukhus. I S. funnos 1952 1,464
läkare, 798 tandläkare samt 43 apotek.
STOCKHOLMS
FORSAMLINGAR
DEN 1 JANUARI 1953
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
