- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni /
61-62

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stoa - Stobaeus, Kilian - Stoby - Stock - Stock (straff) - Stockamöllan - Stockaryd - Stocken - Stockenström, von, släkt - Stockenström, 1. Erik von - Stockenström, 2. Bo von - Stock exchange - Stockfisk - Stockholm - Historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61

Stobaeus—Stockholm

62

för sol och regn för publiken. Bakom el. i s.
lågo butiker, ämbetslokaler o. dyl. En sådan var
den s. i Aten, som på grund av sina målningar
av Polygnotos m. fl. kallades j. poikile (den
brokiga s.), av vilken den stoiska filosofien fick sitt
namn, därför att Zenon där brukade samla sina
lärjungar omkring sig.

Stobaeus, Kil i an, vetenskapsman (1690—
1742), med. dr i Lund 1721 och stadsläkare i
Göteborg 1724, e. o. prof, i ”naturfilosofi” i Lund
1728, ord. prof, i
historia där 1732 samt
arkiater s. å. S. var
en ansedd läkare och
utmärkt
universitetslärare. Han samlade
kring sig en stor
lärjungekrets med män
som N. Rosén von
Ro-senstein, J. Leche och
S. Lagerbring. Även
Linné åtnjöt
handledning av honom. S.
samlade ej blott
natu-ralia (växter,
insekter och särskilt fossil)

utan även förhistoriska och historiska föremål,
bl. a. mynt. Han lade härigenom grunden till
Lunds univ:s naturhistoriska och arkeologiska
samlingar. S. var även framsynt arkeolog och
arbetade tillika inom geologi och
urkundsforsk-ning. — Litt.: C. M. Fürst i Lunds Univ:s
Årsskr., Ny följd, avd. 2, bd 2 (1907), och i
”Under Lundagårds kronor” (1918); Y.
Löwe-gren, ”Naturaliekabinett i Sverige under
1700-talet” (1952).

Stoby, sn i Kristianstads län, V. Göinge hd,
närmast ö. om Hässleholm i Skåne; 73,24 km2,
1,886 inv. (1954). Småkuperad skogs- och
jordbruksbygd. 2,598 har åker. Tätort: Ballingslöv
(410 inv. 1951). Romersk kyrka från 1100-talet,
ombyggd 1836. Ingår i S. och N. Sandby
pastorat i Lunds stift, V. Göinge kontrakt. Utgör tills,
m. Ignaberga och N. Sandby storkommunen
Stoby; 135,44 km2, 3,297 inv. (1954).

Stock. 1) Geol., större, oregelbundet formade
bergartsmassor (el. malmer, malmstockar),
som på ett i allm. likaledes oregelbundet sätt
genomsätta sidobergarten.

2) Vapentekn., gemensam benämning på de
trädelar, som uppbära ett handeldvapens pipa,
mekanism och beslag, vanl. bestående av kolv,
kolvhals, förstock och handskydd. Även
skaftet på ett armborst benämnes s.

Stock, jur., se Stockstraff.

Stockamöllan, samhälle i Billinge sn i Skåne.

Stockaryd, sn i Jönköpings län, Västra hd,
vid S. stambanan, s. om Sävsjö; 55,35 km2, 1,629
inv. (1954). Vida skogs- och mossmarker. 680
har åker. Tätort: Stockaryd (970 inv. 1951).
Nuv. kyrkan uppf. 1907. Ingår i Hjälmseryds
och S:s pastorat i Växjö stift, V. härads
kontrakt. Tillhör storkommunen Hjälmseryd.

Stocken, municipalsamhälle (sedan 1910) och
fiskläge i Morlanda sn i Bohuslän, på Orusts

västkust 14 km s. om Lysekil; o,os km2; 161 inv.
(1954). Jämte Råön i n. har S. 12 yrkesfiskare.

Stockenström, von, svensk släkt,
härstammande från borgmästaren Henrik (1500-talet) i
Gamla Lödöse, vars ättlingar upptogo namnet S.
Nedannämnde S.i) adlades jämte en broder 1751,
blev friherre 1770 och greve 1771 men slöt själv
sin ättegren. Hans brorson, bergsrådet S a 1
o-mon S. (1751—1811), farfars far till S.2),
adopterades jämte sina bröder 1776 på sina
farbröders adliga ätt.

1) Erik von S., greve, riksråd (1703—90),
inträdde 1723 i Bergskollegium, assessor där 1747,
justi tiekansler 1758, tillhörde vid riksdagarna
fr. o. m. 1755 hattpartiet och var en av dem, som
verksammast sökte åstadkomma en
överenskommelse mellan hattarna och hovet. Under
mössregimen flera gånger i delo med de maktägande,
blev S. 1769 riksråd, s. å. president i
lagkommissionen och 1771 kansler för univ. i Äbo. I
mars 1772 nedlade han alla sina ämbeten men
ingick efter revolutionen ånyo i rådet, vilket han
tillhörde till 1789. S. var en av Jernkontorets
grundare.

2) B o Henrik von S., politiker (f. 1887 26/i),
fil. kand, i Uppsala 1908, övertog efter att ha
genomgått Alnarps lantbruksinst. 1911
fädernegården Ånhammar i Södermanland och ägnade
sig jämväl åt politisk verksamhet. S. invaldes
1923 i F. K. av Frisinnade folkpartiet och
behöll detta mandat till 1942, från 1935 som medl.
i Folkpartiet. Han var 1927—28 och 1930—32
jordbruksminister under Ekman och Hamrin. S.,
som under sin ministertid bl. a. genomfört
mjölk-och spannmålsregleringarna, var 1942—50
gene-raldir. och chef för Domänstyrelsen.

Stock exchange [stå’k ikst/ei’n(dH], eng.
namn på fondbörs.

Stockfisk, eg. tysk benämning på torrfisk,
efter torkningen på stänger (ty. Stock).

Stockholm, Sveriges huvudstad och största
stad, på gränsen mellan Uppland och
Södermanland och vid Mälarens utlopp i Saltsjön
(Östersjön); 59°2o’ n. br. och l8°3’ ö. Igd; 187,96 km2,
därav 182,19 land (Mälarens och Saltsjöns
arealer inom S. ha ej medräknats i totalsumman); •
777>O38 inv. (1955), 4,181 per km2 land. Det
geografiska S:s el. Stor-Stockholms folkmängd
överstiger 1 mill. inv. — Namnet betyder holmen vid
Stocksund, en äldre benämning på Norrström.
Förleden stock syftar kanske på en spång av
stockar, på vilken den viktiga vägen från
Uppland mot ö. Södermanland redan i forntiden gick
över segelleden Östersjön—Mälaren.

Historia. Under senare hälften av 1100-talet
fick östersjöhandeln ett kraftigt uppsving genom
den tyska kolonisationen i Venden. Nya städer
växte upp kring Östersjön. Sigtunas betydelse
gick starkt tillbaka, och en helt ny handelsstad,
Stockholm, växte upp i mälarområdet närmare
Östersjön. Som en följd av landhöjningen hade
Mälaren vid denna tid endast en infart. Själva
inloppet anses redan före 1200 ha varit befäst
genom en kastal på Stadsholmen. Här funno
handelsskeppen en trygg tilläggsplats med bekväma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfft/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free