Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernquist, 2. Nils - Stjernström, Edvard - Stjäla - Stjälk - Stjälkbakterios - Stjälkstygn, stjälksöm - Stjälkål - Stjärn - Stjärna - Stjärnanis - Stjärnarp - Stjärnbaneret - Stjärnbilder - Stjärnblomsläktet - Stjärndyrkan - Stjärneborg - Stjärnfall - Stjärnfotografi, astrofotografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stjernström—Stjärnfotografi
45
statsregleringen och förvaltningen” (1946), vari
S. ger en ingående framställning av den
maktstrid, som under Karl Johans-tiden utkämpades
mellan konung och ständer om utgifterna, och
”Riksdagen och kronans fasta egendom” (1950),
vari tolkningen och tillämpningen av R. F. § 77
är ledmotivet,
Stjernström, Edvard, skådespelare och
teaterledare (1816—77). S. var 1836—42 anställd
vid Kungl. teatern och 1842—50 vid Nya
(Mindre) teatern, dec. 1842—43 och från 1845 också
som styresman för scenen. Han ledde 1850—54
eget sällskap, huvudsakl. i Finland, och 1854—63
Mindre teatern, som han 1855—63 också ägde,
gästspelade 1864—69 på Dramatiska (f. d.
Mindre) teatern och ledde från 1875 den på hans
initiativ nyuppförda Nya (Svenska) teatern, som han
1876 köpte. S. var en sällsynt smidig och
mångsidig skådespelare med flödande fantasi, levande
temperament och strålande humor. — Som
teaterledare införde han den franska realismens stil.
Stjäla, i kortspel, taga ett spel med hjälp av
trumfkort.
Stjälk, bot., se Stam 1).
Stjälkbakterios [-å’s], bot., se Bakteries med
bild.
Stjälkstygn, s t j ä 1 k s ö m, lineär
konstsömnad, vanl. på uppritat mönster. Man syr ”från
sig” och låter nålen gå ned en bit
före föregående stygn och upp igen,
där detta gått ned el. något framför,
om man vill ha s. glesare.
Stjälkål, zool., se Nematoder.
Stjärn, vit fläck i pannan hos
hästar och nötkreatur.
Stjärna, astron., se Stjärnor. —
S. (eng. star), beteckning för en
scenisk konstnär, på vars
beröm
melse ett teaterstyckes el. en films hela reklam
kan byggas.
Stjämanis, Illi’cium verum, i bl. a. s. ö. Kina
växande mindre träd av fam. Magnoliaceae. De
stjärnformigt anordnade, enfröiga kapslarna
innehålla en flyktig olja och ha stark, anisliknande
lukt. De äro officinella och användas även i
anisettfabrikationen. Hos den närstående,
japanska I. religiosum innehålla frukterna ett häftigt
krampgift, sikkimin; barken nyttjas i Japan
till rökelse.
Stjärnarp, gods i Eldsberga sn, Hallands län,
s. ö. om Halmstad; 2,110 har, därav 900 åker.
Under S. lyda även gårdar i grannsocknarna.
S. grundades 1651 av J. Silfverstierna och ägdes
1738—1806 av släkten Cedercrantz. Det köptes
på 1850-talet av frih. D. E. Stierncrona och
gjordes till fideikommiss, upphävt 1927. Nuv. ägare:
frih. C. M. Hermelin.
Stjärnbaneret, se Stars and stripes.
Stjärnbilder, se Stjärnor.
Stjärnblomsläktet, bot., se Stellaria.
St järndyrkan, kult av stjärnorna. I detta
sammanhang träda framför allt planeterna, särskilt
Venus som morgon- och aftonstjärna, vissa
stjärnbilder, ss. Stora och Lilla björnen, och enskilda
stjärnor, ss. Sirius, i förgrunden. De fem under
[-Stjälkstygn.-]
{+Stjälk-
stygn.+}
46
äldre tid bekanta planeterna förenades med sol
och måne till ett sjutal, som hos semiter, iraner
m. fl. hade symbolisk helighet och redan hos
babylonierna användes till beteckning för
veckans dagar. Sirius var för egypterna kanske den
viktigaste av alla stjärnor, då efter dess uppgång
årstiderna och framför allt perioderna för Nilens
översvämningar bestämdes. I antiken (och även
senare) ansågos stjärnorna vara levande väsen,
och man trodde, att de övade bestämt
inflytande på människornas öden och händelseförloppet
i världen (se Astrologi). Den egentliga s t
järnkulten synes ha haft sitt förnämsta hemvist
hos semiterna; den var starkt omhuldad i
Babylon och det förislamitiska Arabien. — Jfr F.
Cumont, ”Den astrala religionen i forntiden”
(1912); W. Gundel, ”Sternglaube, Sternreligion
und Sternorakel” (1933).
Stjärneborg, se Ven och bild vid
Astronomiska observatorier, sp. 941.
Stjärnfall, se Meteorer.
Stjärnfotografi, astrofotografi,
fotografiens användning för studiet av
himlakropparna. Några för astronomien betydande resultat
erhöllos knappast förrän efter upptäckten 1871
av bromsilvergelatin-emulsionen och de torra
fotografiska plåtarna. Härmed kunde fotografien
användas för studiet av alla slag av himlakroppar,
även om metoden måste tillämpas på olika sätt i
olika fall. — På gr. av solljusets enorma
intensitet måste vid fotografering av solen särskilda
anordningar göras. Det använda instrumentet
kallas hel i o gr af (se d. o.). Vid fotografering av
månen måste man ta korta (och många)
exponeringar och välja ut de bästa. Dessutom
användas, för att förbättra akromatismen, gulskiva och
färgkänsliga plåtar. — Planeter kunna
alltjämt bättre studeras med ögat än med den
fotografiska plåten, även om på senare tid betydande
framsteg gjorts genom användande av ultraviolett
och ultrarött ljus. Med det nya 5-metersteleskopet
på Mount Palomar-observatoriet kan man väntas
erhålla förbättrade planetfotografier. —
Småplaneterna och deras rörelse studeras
numera nästan utslutande på fotografiska plåtar,
liksom också alla upptäckter av nya planeter sker
på detta sätt. — Vid tillräcklig exponering kunna
s t j ä r n o r framträda på en fotografisk plåt,
vilka aldrig kunna med ögat observeras även
med de största teleskop. Den fotografiska
kameran har härigenom blivit astronomernas förnämsta
instrument för stjärnornas studium. Man
bestämmer numera på fotografisk väg såväl stjärnornas
läge som deras magnitud och spektrum. — K
o-meter studeras nu för tiden också huvudsak!,
på fotografisk väg, särsk. kometsvansarna och
kometernas spektra. Vid sådan fotografering
låter man instrument följa kometens rörelse,
stjärnorna bilda då raka streck på plåten. — N e b
u-1 o s o r och stjärnhopar studeras ävenledes
huvudsakl. på den fotografiska plåten och icke
direkt i teleskopet. Man använder vid dessa
fotografier i allm. spegelteleskop, som äro fullt
akro-matiska och dessutom ha den fördelen att icke
absorbera ultravioletta strålar. — Genom
summe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
