Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stern, Otto - Stern, William - Sternalpunktion - Sternbergs sjukdom - Sterne, Laurence - Sterner, Richard - Sternligan - Sternum - Stesichoros - Stesso tempo - Stetoskop - Stettin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
23
Stern—Stettin
24
kemi i Rostock 1921,
i Hamburg 1923, prof,
och föreståndare för
forskningsinst. för
mo-lekylarfysik vid
Car-negie Inst. of
Technology i Pittsburgh
1933. S. fick 1944
Nobelpriset i fysik för
1943 för sitt bidrag
till utvecklingen av
molekylstrålemetoden
och upptäckten av
protonens magnetiska
moment.
Stern [/tärn], Louis William, tysk filosof
och psykolog (1871—1938), doc. i Breslau 1897,
prof. 1907, i Hamburg vid Kolonialinst. 1916,
vid univ. 1919—33, då han emigrerade till U.S.A.,
där han 1934 blev prof, vid Duke Univ.,
Dur-ham. S. var en av epokens ledande psykologer,
som i hög grad befordrat psykologiens
tillämpning, särsk. på uppfostran, yrkesval och
krimina-listik. Han grundade 1906 tills, m. O. Lipmann
ett Institut für angewandte Psychologie i Berlin
och utgav jämte denne Zeitschrift für
angewandte Psychologie från 1907. Sin personalistiska
världsåskådning har S. framlagt i ”Person und
Sache” (3 bd, 1906—24).
Sternälpunktion, med., punktion av
bröstbenets främre yta för tagande av prov från
bröst-bensmärgen, av stor betydelse för diagnostiken
vid olika blodsjukdomar.
Stembergs sjukdom [/tä’rnbärks] (efter den
tyske patologanatomen Carl Sternberg, 1872—
1935), se Lymfogranulomatos.
Sterne [stan], Laurence, engelsk
författare och präst (1713—68). Som författare
uppträdde S. eg. först 1760 (”The life and opinions of
Tristram Shandy gentleman”, två böcker; 1767
ytterligare sju). Han gjorde romanen till ett
språkrör för sin humor, cynism, känslosamhet
och sitt bisarreri. Han skapade termen
”sentimental” genom ”Sentimental journey through
France and Italy” (2 bd, 1768; sv. övers. 1790
—91 och 1931). S. utgav även ”Sermons by
Yorick” (7 bd, 1760—69) och ”Letters from
Yorick to Eliza” (1766—67). S:s inflytande som
sentimental och bisarr humorist sträcker sig över
hela den samtida litteraturen och är av stor
betydelse ända fram till 1830-talet. ”Works” äro
utg. av W. Cross (12 bd, 1904). — Litt.: Monogr.
av W. Cross (3:e uppl. 1930) och L. Melville
(2 bd, 1911); Y. Hirn, ”Den gamla postvagnen”
(1926).
Sterner, Richard Mauritz Edvard,
ämbetsman, socialstatistiker (f. 1901 9/i), fil. dr 1944.
S. tjänstgjorde i Socialstyrelsen och Statistiska
centralbyrån 1926—37, var chef i LO:s
ekonomiska utredningsavd. 1943—45, huvudsekr. vid
utarbetande av arbetarrörelsens
efterkrigspro-gram 1943—44, statssekr. i Inrikesdep. 1945—52
samt är generaldir. och chef för
Försäkrings-inspektionen sedan 1952. S. har deltagit i talrika
utredningar, bl. a. som ordf, för
nyetablerings-sakkunniga 1947—51.
Sternligan (Lekhy), judisk extremistgrupp i
Palestina, bildad av en polsk-judisk skald
Abraham Stern; den organiserades urspr. i Polen och
återupprättades i Palestina efter Polens
sammanbrott 1939. S. utgjorde en del av Irgun Zwai
Leumi men bröt sig ut som protest mot att sistn.
organisation 1940 gjorde ett visst närmande till
den brittiska mandatmakten. Stern själv nedsköts
av brittisk polis 1942. Ligan bekämpade med
hänsynslös terror både britter och araber och var
särsk. aktiv från 1944. I nov. d. å. mördades den
brittiske ministerpresidenten i Mellersta östern
Lord Moyne. Medl. av S. förövade i sept. 1948
mordet på FN:s medlare i Palestina, greve Folke
Bernadotte; de israelitiska myndigheternas försök
att uppspåra brottslingarna voro ineffektiva. En
rest av S. har utan nämnvärd framgång senare
försökt att göra sig gällande i partipolitiken.
Sternum, se Bröstkorg.
Stesichoros [-i’k-], se Grekiska litteraturen,
sp. 246.
Ste’sso tempo [-så tä’mpå] el. 1’istesso tempo,
it., mus., i samma tidmått.
Stetoskop [-skå’p], se Auskultation.
Stettin [Jt-], po. Szczecin, största staden i
Pommern, vid Oder, som här delar sig i flera
armar, 27 km från mynningen i Stettiner Haff;
159,122 inv. (1950); 268,917 inv. (1939). Från
att omkr. 1100 ha varit en befäst borg
utvecklades S. till en tysk stad, som erhöll privilegier
1243 och 1360 blev medlem av Hansan. 1648
blev S. svenskt och avträddes 1720 till Preussen.
Omfattande förstörelse vållades under 2:a
världskriget genom allierade flygbombningar 1943—44.
S., som efter kriget stått under polsk förvaltning,
övergick 15/s 1953 i en mellan Sovjetunionen,
Polen och Östtyskland överenskommen
tremakts-förvaltning. Omfattande arbeten lära pågå för
att snabbt utbygga S.-området till en starkt
befäst rysk örlogsbas. — Den huvudsakl. på v.
flodstranden belägna staden består av det
kuperade, trånga Altstadt med slottet, Heumarkt och
Stettin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
