Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sterilitet el. ofruktsamhet - Sterilitet hos växterna - Sterilitet hos människan - Steriner - Sterky, 1. Fredrik - Sterky, 2. Håkan - Sterlett - Sterling - Sterlingblocket - Stern, Gustaf - Stern, Isaac - Stern, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Sterilitet—Stern
22
Sterilitet el. ofruktsamhet, oförmåga
till fortplantning.
Sterilitet hos växterna. Hos blomväxter yttrar
sig s. därigenom, att ståndarna icke utbilda
pollenkorn el. att deras pollenkorn sakna generativa
cellkärnor samt att i fröämnena äggceller ej
utvecklas. S. kan också bero på störningar i
kromo-somapparaten, på förekomsten av bestämda
gener m. m.
Sterilitet hos människan är antingen
frivil-1 i g (genom bruket av antikonceptionella medel)
el. ofrivillig. Vanl. avses med s. den
ofrivilliga s. i äktenskapet el. annan stadigvarande
sexualförbindelse. S. är antingen primär
(befruktning äger alls icke rum) el. sekundär
(s. inträder efter tidigare graviditet). Om
konception kan ske men graviditeterna avbrytas
genom spontana aborter av icke livsdugliga foster,
benämnes detta infertilitet. Primär s. och
infertilitet innebära sålunda barnlöshet.
Orsakerna till s. äro att söka dels hos mannen (i c:a
40%), dels hos kvinnan. Hos mannen äro
orsakerna dels av funktionell art (impotens), dels
av anatomisk. Genom inflammatoriska åkommor
kan spermiebildningen skadas el. helt upphävas
(t. ex. vid testikelinflammation efter påssjuka)
el. också spermiemas utförsgångar tilltäppas av
ärrbildningar (t. ex. vid gonorré, tuberkulos).
Hos kvinnan kan genom endokrina rubbningar av
olika slag äggbildningen skadas el. helt upphöra.
Vidare kan genom medfödda missbildningar,
genom tumörer el. på gr. av inflammationer
(tuberkulos, gonorré, infektioner vid aborter)
passagen genom någon del av slidan, livmodern el.
äggledarna försvåras el. helt upphävas. I ett
betydande antal fall kan man numera genom
hormonbehandling el. operativa åtgärder häva s.
Sterilitet hos husdjuren. Hos handjuren skiljer
man mellan betäckningsimpotens el. oförmåga att
utföra betäckningsakten och befruktningsimpotens
el. oförmåga att befrukta hondjurets ägg. Hos
hondjur är s. relativt vanligast hos sto och ko.
Orsakerna till s. äro många, främst anatomiska
defekter, ej sällan av ärftlig natur, infektioner av
vitt skilda slag, degenerationer i testiklar och
äggstockar, bristfälligheter i djurens utfodring etc.
Steriner, kem., se Lipoider.
Sterky. 1) Fredrik S., en av ledarna för
arbetarrörelsen i Sverige (1860—1900). Han var
amanuens i Generalpoststyrelsen men övergick
snart till affärslivet.
S. anslöt sig till den
unga svenska
socialdemokratien i Stockholm
vid mitten av
1880-talet. Han utgav en
kort tid 1886 Nya
Samhället. 1886—89
var han
Social-Demo-kratens kassör. 1892
grundade han i
Göteborg Ny tid, som han
redigerade till 1898.
Sjuk och
överansträngd, sökte han sig
till Malmö och blev 1898 expeditör för Arbetet.
Under denna tid deltog han i förberedelsearbetet
för Landsorganisationen i Sverige, vars förste
ordf, han var; införandet av arbetarkommuner
var väsentligen S:s idé. S. fick avgörande
inflytande på den svenska arbetarrörelsen. Han
översatte viktig utländsk socialistisk litteratur.
2) Håkan Karl August S., teletekniker,
ämbetsman (f. 1900 V4), examinerad 1923 från
Tekniska högsk. Efter disputation 1933 för tekn.
dr-grad blev S. doc. vid
Tekniska högsk. i
telegrafi, telefoni och
radioteknik och var
dessutom avd.-chef
vid Telefon-ab. L. M.
Ericsson 1933—37.
Han blev 1937 t. f.
prof, i telefoni och
telegrafi och var 1939
—42 prof, i nämnda
ämnen vid Tekniska
högsk.; prorektor
1942. S. är sedan
1942 generaldir. för
Telegrafverket
(Tele
styrelsen). Han var ordf, i Svenska
teknolog-fören. 1949—51 och är sedan 1945 ordf, i
styrelsen för Försvarets forskningsanstalt och sedan
1946 i Svenska nationalkommittén för
vetenskaplig radio. S. har förf, ett flertal skrifter i
tekniska, administrativa och ekonomiska frågor.
Sterle’tt, zool., se Stör; jfr Kaviar.
Sterling [stä^lin], medeltida engelskt
silvermynt av 1 pennys värde, först präglat omkr.
1180. Benämningen torde härleda sig från ett
tidigare myntnamn easterling (”från öster
kommande”). Av s. räknades 240 på ett pound om
12 ounces. S. förekommer ännu i uttrycket
”pound sterling”.
Sterlingblocket [eng. utt. stä’lijj-], s t e
r-ingområdet, sammanfattande benämning på
länder, vilka låta sina valutakurser bli beroende
av det engelska pundets växlingar. S. uppkom
1931, då England övergav guldmyntfoten, men
äger fortfarande tillämpning på en rad länder,
bl. a. de skandinaviska.
Stem, Nils Gustaf, språkforskare (1882—
1948), fil. dr 1923; doc. 1922, prof, i engelska
vid Göteborgs högsk. 1936. S. utgav ett flertal
läroböcker och språkvetenskapliga arbeten, spec.
på betydelselärans område, däribland främst det
skarpsinniga grundläggande arbetet ”Meaning and
change of meaning” (1931).
Stern [stan], I s a a c, rysk-amerikansk
violinist (f. 1920). S. framträdde f. f. g. 1931 i
San Francisco och har sedan 1937 konserterat i
U.S.A., Australien och Europa (i Sverige
f. ggn 1948). Genom lysande teknik, ädel
tonbildning och framför allt självständig
gestaltning av violinlitteraturens mästerverk har S.
placerat sig i den internationella violinisteliten.
Stern [ty. utt. /tärn, eng. stän], Otto,
tyskamerikansk fysiker (f. 1888), prof, i fysikalisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
