Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staspapill - Stassen, Harold - Stassfurt - Stassfurtsalter - Stat - Stat (halvö) - Statare - State Department - Staten Island (New York) - Staten Island (Eldslandet) - Statens affärsdrivande verk - Statens arbetslöshetskommission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Stassen—Statens arbetslöshetskommission
906
mer huvudsaki. vid sjukdomar, som äro
förbundna med höjt hjärntryck, hjärntumörer m. m.
Stassen [stä’san], Harold Edward,
amerikansk jurist och politiker (f. 1907). S. var
allmän åklagare i Dakota County, Minn., 1930—38,
och blev hastigt en av de mest kända männen
inom republikanska partiets liberala flygel. S.
var 1939—43 guvernör i Minnesota. Sistn. år
avgick han och tjänstgjorde 1943—44 med
utmärkelse som reservofficer i amiral W. Halseys
stab i Stilla havet. S. deltog som officiell delegat
vid San Francisco-konferensen 1945. Inför 1948
och 1952 års val försökte han att bli nominerad
till republikansk presidentkandidat. Han utsågs i
dec. 1952 av den nyvalde president Eisenhower
till chef för Mutual Security Agency, som
administrerar den amerikanska hjälpen till utlandet. S.
är sedan 1948 rektor för Univ. of Pennsylvania.
Stassfurt [/ta’sfort], stad i Sachsen-Anhalt i
mell. Tyskland, vid Saales biflod Bode 30 km s.
om Magdeburg; 29,800 inv. (1946). S. är nu
sammanvuxet med Leopoldshall i s. ö. Mångsidig
industri; se Stassfurtsalter.
Stassfurtsalter [Jta’sfort-], mineral och
bergarter, som fått detta namn efter staden Stassfurt
(se d. o.), där de upptäcktes och som fortfarande
är en huvudort för deras utvinnande. Salter av
samma typ, ”tyska kalisalter”, förekomma
dessutom på andra ställen i n. och mell. Tyskland.
Vid djupborrning efter stensalt (koksalt) i
Stassfurt anträffades 1856 på 225 m djup ett
stensaltet överlagrande skikt av kalium- och
magnesium-salter, som först ansågos värdelösa men vilkas
betydelse som en utomordentlig naturtillgång för
täckande av framför allt jordbrukets men även
teknikens kalibehov snart insågs. 1861
upprättades den första fabriken för deras bearbetning.
De viktigaste s. äro i ordning efter deras
praktiska betydelse: karnallit
(kaliummagnesiumklo-rid, KC1. MgCh . H2O), hårdsalt (mekanisk
blandning av sylvinit och kieserit), kainit
(kalium-klorid-magnesiumsulfat, KC1. MgSCU . 3 H2O),
sylvinit (kaliumnatriumklorid, KC1. NaCl),
poly-halit (kaliummagnesiumkalciumsulfat, K2SO4.
MgS04. CaSO4.2 H2O), kieserit
(magnesiumsulfat, MgS04.6 H2O), boracit (magnesiumborat
och -klorid, 6 MgO . 8 B2O3. MgCh). Rikligt
inblandade i kalisalterna förekomma stensalt och
anhydrit.
Stat (av lat. sta’tus, ställning, fast ordning).
1) (Polit.) En s. kan sägas vara en till
fortbestånd, oberoende av individernas växling,
organiserad sammanslutning av människor, som leva
under en egen, inom sammanslutningen utbildad
rättsordning, vilken vid behov hävdas genom
tvångsmakt. Denna rättsordning är alltså ej
förlänad av en över- el. utomstående myndighet. Då
s. har tvångsmakt, följer därav, att den måste
vara begränsad till ett visst fastställt område och
att det måste vara fixerat vilka människor, som
tillhöra s. Den kan ej, om den skall kunna
upprätthålla sin egen rättsordning, tolerera någon av
sig oberoende tvångsmakt över sina medl. —
Uppfattningen om vad som menas med en s. har
växlat. De finnas, som anse s. vara en
orga
nism el. ett normsystem, två av de mest
omdebatterade moderna uppfattningarna. Enl. den
förstnämnda är s. ett överindividuellt
kollektivväsen, en naturlig organism, underkastad det
biologiska livets lagar. Den främste företrädaren
för organismteorien är Otto von Gierke (den
anorganiska uppfattningen hade länge sin främste
hävdare i Georg Jellinek). Den senare
åskådningens företrädare tillämpa ett strängt juridiskt
betraktelsesätt med bortseende från alla sociala,
psykologiska och politiska synpunkter. S. blir
för dessa identisk med normsystemet som sådant,
österrikaren Hans Kelsen är här den
skolbildande teoretikern.
Litt.: O. v. Gierke, ”Die Grundbegriffe des
Staatsrechts und die neuesten
Staatsrechtstheo-rien” (1915); G. Jellinek, ”Allgemeine
Staats-lehre” (3:e uppl. 1914); H. Kelsen, ”Allgemeine
Staatslehre” (1925); S. J. Boèthius, ”Om
statslivet” (1916); R. Kjellén, ”Staten som livsform”
(s. å.); F. Johannesson, ”Statsteoretiska studier”
(1931); G. Olsson, ”Det statsrealistiska
problemet” (1925).
2) (Adm.) Sammanfattning av de ämbets- och
tjänstemän, som tillhöra ett rikes förvaltning
el. en viss avd. därav (t. ex. ecklesiastikstaten,
fångvårdsstaten).
3) S. användes i svenskan ofta i samma
betydelse som budget, så t. ex. i uttrycket r i k
s-stat. Ordet status nyttjas i Sveriges
grannländer liktydigt med förteckning över tillgångar och
skulder, d. v. s. balansräkning. I Sverige
användes s. någon gång i samma bemärkelse, t. ex.
i konkursstat.
4) Avlöning in natura, se Statare.
Stat, norsk halvö, se Stad.
Statare, årsanställd, gift arbetare vid större
lantbruk, vilken avlönades dels kontant, dels med
naturaförmåner, stat, vari som regel ingingo
bostad, bränsle, spannmål, mjölk och potatisland.
Efter att successivt ha minskat i antal
avskaffades s. helt 1945 i samband med övergång till
full kontantavlöning.
State Department [stei’t dipä’tmant],
benämning på utrikesdep. i U.S.A.
Staten Island [stä’tn ai’lond], ö i staden New
York (se färgkarta I vid d. o.), bildande
stadsdelen Richmond.
Staten Island [stä’tn äi’land] (eng.), sp. Isla
de los Estados, den östligaste ön i Eldslandet.
Statens affärsdrivande verk, gemensamt namn
på postverket, telegrafverket, Statens järnvägar,
Statens vattenfallsverk, domänverket och Statens
reproduktionsanstalt. Dessas vinster ingå bland
”inkomster av statens produktiva fonder”.
Postverkets intar dock en särställning genom att
räknas som bevillning. I mots. till övriga statliga
företag äro dessa verk ej aktiebolag utan utgöra
direkta grenar av den statliga förvaltningen.
Statens arbetslöshetskommission, förk. A.K.
Vid krigsutbrottet 1914 tillsattes S. som en
rådgivande inst., och när arbetslösheten mot slutet
av kriget och under fredskrisen blev omfattande,
kom S. att bli det ledande organet för den svenska
arbetslöshetspolitiken. S. bestod av representanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
