Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Starr - Starr (halvgrässläkte) - Starrglas - Starrkärr - Stars and stripes - Starsläktet - Starspangled banner - Start - Startblock - Starter - Startmaskin - Staryj - Stas - Stas, Jean Servais - Staspapill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Starr—Staspapill
904
Sandstarr.
och flertalet får en fullt användbar synförmåga.
Efter ingreppet bäras s. k. starrglas, starka
positiva linser, som ersätta förlusten av
kristallinsens brytande kraft.
2) Grön starr, se Glaukom.
3) Svart starr var före ögonspegelns
uppfinning samlingsnamn för de fall av fullständig
blindhet, vid vilka pupillen bibehåller sin svarta
färg. En sällsynt varietet av grå s. gör verkligen
skäl för namnet svart s., därför att linsen har
en mörk färg. Den kan opereras med samma
framgång som vanlig grå s.
Starr, Cärex, artrikt halvgrässläkte,
representerat i alla världsdelar, talrikast i n. halvklotets
tempererade länder. Blommorna äro enkönade,
nakna
vindblommor med 3
ståndare el. en pistill
och sitta antingen
i skilda han- och
honax på samma
(sällan på olika)
stånd el. på olika
delar av samma
ax,
hanblommorna direkt i
axfjällens veck,
honblommorna ensamma, sidoställ-
da på en kort gren. I Sverige finnas 90 arter,
samtliga fleråriga, de flesta på sjöstränder och i kärr.
Som gagnväxter spela de en ringa roll. Genom
sina långa, greniga jordstammar bidrar
sandstarren, C. arenaria, att binda flygsanden och
planteras därför här och där. Biåsstarren,
C. vesicaria, och flaskstarren, C. rostrata,
användas av lapparna som stoppning i skorna och
kallas därför lappskogräs.
Starrglas, med., se Starr 1), och Glasögon.
Starrkärr, sn i Älvsborgs län, Ale hd, på ö.
stranden av Göta älv; 77,77 km2, 5,384 inv.
(1954). Bergsbygd med tätt bebyggda dalar. 2,195
har åker. I S. ligga A 1 a f o r s (1,170 inv. 1951).
med Ahlafors nya spinneri ab. (se d. o.),
Älvängens och Nols industrisamhällen vid älven och
Bergslagsbanan. I Nol (1,552 inv.) finnas
ackumulatorfabrik, tillh. ab. Tudor, och kemisk
fabrik, tillh. ab. Syntes. Den nuv. kyrkan är
byggd 1842. Ingår i S:s och Kilanda pastorat,
Göteborgs stift, Ale och Vätte kontrakt. Utgör
tills, m. Kilanda storkommunen Starrkärr;
121,19 km2, 5,761 inv. (1954).
Stars and stripes [stä’z an strai’ps], eng.,
”stjärnor och strimmor”, namn på Förenta
staternas flagga, ”stjärnbaneret”.
Starsläktet, Stu’rnus, tillhör fam. starar bland
tättingarna. Näbben är täml. lång, rak, plattad,
vingarna spetsiga, stjärten kort. Staren,
”svartstare”, S. vulgaris, är i vårdräkt svart med grön
och purpurfärgad glans och små bruna fläckar
på ryggen. Honans dräkt är mindre glänsande.
Staren blir 21 cm lång. Den äter insekter och
maskar och är därför nyttig för jordbruket men
kan skada fruktträd. Den flyttar till mell.
Euro
Stare, hanne. Ur ”Våra fåglar i
Norden”.
pa. Staren
förekommer allmänt i
s. och mell.
Sverige.
Starspangled
banner
[stä’-spängld bä’na],
”stjärnbaneret”,
nationalsång i
U.S.A. (ord. av
F. S. Key 1814,
musik av John
Stafford Smith,
urspr.
komponerad för sången
”To Anacreon in
Heaven”).
Start,
igångsättning, början,
avfärd. — Verb:
starta. —
Sportv. I löpning m. m. startas från en
startplats, där en viss startlinje ej får
överskridas, förrän startledaren (s t a r t e r n)
medelst kommando, tecken med startflagga
el. startskott anger startögonblicket. S. kan
vara enskild el. gemensam; i cykel- m. fl.
tävlingar stående el. flygande (tävlande
börjar ett stycke bakom startlinjen); i löpningar
i fri idrott liggande (i knästående ställning)
el. stående. I den förstnämnda ställningen
startas från startgropar el. från startblock
(start-klotsar); gungande s. är förbjuden, likaledes att
mellan ”färdiga” och startskottet lämna
startplatsen med hand el. fot. Två felaktiga s. medför
vanl. uteslutning från tävlingen. Vid ”misslyckad”
s. återkallas de tävlande med ett andra skott. —
Vid bil- m. fl. tävlingar användes vanl. elektrisk
startapparat såväl för s. som för tidtagning. S.
för hästkapplöpningar och travtävlingar sker med
startmaskin, varvid en över startlinjen fäst
linbarriär höjes i startögonblicket, el. på tecken
med flagga. Vid övriga hästtävlingar räknas s. i
regel från det ögonblick, då den tävlande på visst
tecken passerar mellan två flaggor el. skärmar.
— Om s. vid segling se Segelsport.
Startblock, anordningar, använda i st. f.
startgropar vid liggande start för löpning till fots.
De utgöras av block (fotstöd), som äro ställbara
på en i marken (golvet) fastsatt, avlång
träkonstruktion. Användas s. skola båda fotterna beröra
marken, sedan startställning intagits.
Starter (från eng.), sportv., se Start.
Startmaskin, sportv., se Start.
Staryj [sta’raj], ry., gammal; ingår i många
ortnamn.
Stäs, se Blodstockning och Staspapill.
Sta’s, Jean Servais, belgisk kemist (1813
—91), prof, vid militärakad. i Bryssel. Han är
mest bekant genom sina atomviktsbestämningar,
vilka haft en mycket stor betydelse för kemins
utveckling.
Stäspapi’ll, of talm., svullnad av
synnervsinträ-det i ögat och angränsande delar av näthinnan,
som kan påvisas vid ögonspegling. S.
förekom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
