Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spärrballonger - Spärreld - Spärrlosta - Spätta (rödspätta) - Späxeryd - Spökdjuret - Spöken - Spökspräckor - Spöstraff - Squarcione, Francesco - Square - Squash rackets - Squash tennis - Squaw - Sr (kemi) - S:r - s:r - SR (medicin) - S.R.B. - Srbik, Heinrich von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
Spärreld—Srbik
858
kriget. Under 2:a världskriget tillgrepos s. åter
och då främst i Storbritannien för skydd av
London o. a. viktiga orter. Även handelsfartyg
försågos med s. Genom ökade flyghöjder och
emedan bombflygplanen försetts med radar, ha s:s
betydelse avsevärt minskats.
Spärreld, krigsv., form av avvärjande
eld, varmed avses att vid försvarsstrid hejda
fienden framför försvarsställningen el. senast
inom den. S. lägges som regel så nära de
försvarande som möjligt och
utföres med kulsprutor,
kulsprutegevär o. dyl. (vanl.
benämnd spärr) el. med
art. och granatkastare
(vanl. benämnd
spärreld). — Vid luftvärnet
användes under 2:a
världskriget s., då det främst på gr.
av mörker var svårt att
leda luftvärnselden. I och
med införandet av radar,
varmed luftvärnselden kan
ledas jämväl under mörker,
är s. vid luftvärnet ej
längre erforderlig.
Spärrlosta
(Brachypo’-dium pinnätum), tillh. fam.
gräs, med styvt, upprätt ax,
växer på torra ängar i s.
och mell. Sverige.
Spätta (rödspätta),
zool., se Flundrefiskar, sp. 656 jämte bilder på
sp. 655 och 657.
Späxeryd, sedan 1931 nedlagda mangangruvor
i ödestugu sn, Jönköpings län. Gruvorna ägas
av Wargöns ab.
Spökdjuret, Ta’rsius ta’rsius (spe’ctrum), till
halvaporna hörande egendomlig form med stort
runt huvud med ofantliga, utstående ögon,
kort hals, korta
framben, långa
bakben och lång
svans, i
spetsen försedd med
långa hår.
Vris-terna äro starkt
förlängda.
Längden
uppgår till 40 cm,
varav 24
komma på svansen.
S. är
hemmahörande på
Malajiska öarna,
har utpräglat
nattliga vanor
och livnär sig
av insekter och
ödlor. Det
förflyttar sig
medelst grodli-ka, meterlånga
språng.
Spöken, enl.
Spärrlosta.
Spökdjur.
övertron okroppsliga, oftast skräckingivande
väsen, vilka förut som människor levat på
jorden. Tron på spöken härleder sig dels från
drömmar, dels från en uppjagad fantasi, dels
också från en sjuklig hjärnverksamhet.
Förekommande hos alla folk, anknyter sig denna tro i
regel till föreställningarna om själens tillvaro
efter döden. Merendels anses s. vara avlidna
personers vålnader. Se vidare Gengångare.
Spökskräckor, Pha’smidae, fam. bland
rätvingarna, omfattande egendomliga former. S. äro
alla växtätare, och de flesta av de talrika arterna
leva i tropikerna. Särskilt honorna sakna ofta
vingar. De likna ofta på ett förvillande sätt
delar av sina näringsväxter; somliga arter av
släktet Bacillus äro sålunda smala och cylindriska och
likna därigenom kvistar (”vandrande pinnar”; se
Skyddande likhet med bild å sp. 465), andra, t. ex.
det i indo-australiska regionen utbredda släktet
Phyllium, härma blad (”vandrande blad”).
Spöstraff, se Kroppsstraff.
Squarcione [ska)art/å’ne], Francesco,
italiensk målare (1397—1468), Padovaskolans
grundläggare, har sin konstnärliga betydelse
huvudsaki. som lärare till Mantegna. S:s smak
inriktades på plastisk verkan och en viss
guld-smedsartad detalj behandling. Bland de ytterst få
verk av S., som bevarts till våra dagar, är en
madonnabild i Berlin.
Square [skcoäG], eng., kvadrat, fyrkant,
ingår i namn på eng. ytmått; öppen plats.
Squash räckets [skcoå’/ rä’kits], engelskt
in-omhusspel från början av 1900-talet med ofylld
gummiboll av en golf bolls storlek samt med en
badmintonracket med rund slagyta (max. 21,5
X 18 cm). S., som spelas av 2 el. 4 deltagare,
äger rum i ett rektangulärt rum (vid enkelspel
9,75 X 6,4 m), där väggar och golv äro indelade
i fält. Servaren står med minst en fot inom
servrutan och skall med bollen träffa framväggen
(frontväggen) ovan servlinjen (cut line), varefter
den av motspelaren (efter max. 1 studs mot
golvet) returneras till ny studs mot det giltiga
området på någon av de 4 väggarna. Servaren
erhåller för vunnen boll 1 poäng, vid bollförlust
förlorar han servrätten till motspelaren, som dock
icke erhåller poäng. 9 (ev. 10) poäng i enkelspel,
i dubbel 15 (ev. 16 el. 18) poäng, ge vunnet
parti (set). 3 vunna set av 5 ge spelvinst.
Squash te’nnis [skæå’J], är en variant av
squash räckets, dock endast med enkelspel samt
med boll och räcket av tennisformat.
Squaw [skojå] (plur. squaws), den
nordamerikanske indianens hustru.
Sr, kem. tecken för en atom strontium.
S:r el. blott S., på recept, förk. för lat.
sig-netur, bör betecknas (på etiketten).
s:r, förk. för senior.
SR, med., förk. för sänkningsreaktion.
S.R.B., beteckning för svensk röd och vit
boskap.
Srbik [sa’rbik], Heinrich von, österrikisk
historiker (1878—1951), prof. 1917 vid univ. i
Prag, prof, i nyare historia i Wien 1922. S.
be-gynte som medeltidshistoriker men övergick snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
