Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spring, Walther - Springare - Springbock - Springer, Anton - Springer, Christofer - Springfield (Illinois) - Springfield (Massachusetts) - Springfield (Missouri) - Springfield (Ohio) - Springflod - Springgurka - Springhöns - Springkorn - Springkälla - Springmask(-ar), änger - Springråtta el. hästspringråtta - Springråttor - Springs - Sprinkler - Sprinter - Sprit - Spritcentralen - Spritdrycker - Spritdryckslagstiftning - Spritfernissa - Spritprovare - Spriträttigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Spring—Spriträttigheter
842
Spring, Walther Victor, belgisk kemist
(1848—1911), prof, i Liége. S. har huvudsaki.
studerat kemiska reaktionsförlopp vid höga tryck.
Springare, zool., dets. som delfin.
Springbock, Antido’rcas marsupiälis,
gasellerna närstående antilop med ringlade, lyrformade
horn, smidig kropp, täml. lång hals, långa öron
och stora ögon. Mankhöjden är 85 cm. Ansikte,
öron och undersida äro vita, ovan är den brun.
S. lever i stora hjordar i Afrika s. om Sambesi.
Springer [/pri’-], Anton Heinrich, tysk
konsthistoriker (1825—91), prof, från 1873 i
Leipzig. S. vann ett berömt namn företrädesvis
genom sina konsthistoriska arbeten: ”Handbuch
der Kunstgeschichte” (1855), som utkommit i
flera uppl., ”Raffael und Michel Angelo” (1877;
3:e uppl. 1895) och ”A. Dürer” (1892).
Springer, Christofer, politisk
parti-gängare (1704—88). Han var köpman i
Stockholm och framkallade 1743 i spetsen för en
mössvänlig oppositionsrörelse bland huvudstadens
bor-gerskap den s. k. principalatsstriden. Före och
under riksdagen 1746—47 var S. en av
mösspartiets verksammaste hantlangare. Efter
hattarnas seger på riksdagen dömdes S. 1747 för
förräderi (på formellt betänkliga grunder) till
livstids fängelse på Marstrands fästning. Han flydde
1752 och slog sig efter några år ned i London, där
han blev en ansedd köpman och förmedlade
mössornas engelska förbindelser.
Springfield [spri^fild], huvudstad i Illinois,
U.S.A., inom ett rikt koldistrikt vid Sangamon
River, en biflod till Illinois River; 82,000 inv.
S. har bl. a. bekant urfabrikation.
Springfield [sprftjfild], stad i Massachusetts,
U.S.A., vid Connecticut River, 10 km från
sydgränsen; 162,000 inv. Vapen- (sedan 1794),
motor-, elektroteknisk industri m. m. Järnvägsknut;
stor radiostation, arsenal.
Springfield [sprihjfild], stad i s. v. Missouri,
U.S.A., på Ozarkplatån; 67,000 inv. S. har bl. a.
stor tillv. av järnvägsvagnar, kvarn- och
järnindustri.
Springfield [spri^fild], stad i s. v. Ohio,
U.S.A., vid Mad River, en biflod till Miami
River; 79,000 inv. S. har betydande maskinindustri
samt stora rosenodlingar. Protestantiskt college
(gr. 1845).
Springflod, se Tidvatten.
Springgurka, bot., se Sprutgurka,
Springhöns, Turni’cidae, fam. av
vaktellik-nande hönsfåglar från de varma delarna av Gamla
världen samt Australien. Hannarna, vilka äro
mindre och oansenligare än honorna, sköta
ruvningen. Springhönan, Turnix sylvatica, 15
cm lång ((hannen), förekommer i Afrika, i
Syd-spanien och på Sicilien.
Springkorn, bot., se Impatiens.
Springkälla, geol., se Springbrunn.
Springmask(-ar), änger, Oxyüris
vermicu-läris, till fam. spolmaskar bland trådmaskarna
(nematoderna) hörande mycket vanlig
inälvspara-sit hos människan, där den vistas i ändtarmen. S.
är vit, trådlik. Hannen blir 2,5—5 mm lång,
honan 10—12 mm. Varje hona kan lägga ända
ökenspringråtta.
till 12,000 ägg, vilka utmärkas av stor
motståndskraft. De utvecklas utan att behöva passera
genom någon mellanvärd, varför, särskilt hos barn,
självinfektion lätt äger rum. Jfr Masksjukdom.
Springråtta el. hästspringråtta,
Ala’c-taga sa’liens (jdculus), till fam. springråttor
hörande ekorrstor gnagare från Asien och s. ö.
Europa.
Springråttor, Jacu’lidae (Dipo’didae), fam. av
gnagarna med starkt förlängda bakben, lång
svans, stora ögon och öron samt ofantliga
morr-hår. Pälsen är
tät och vanl.
sandfärgad. S.
leva i hålor i
stäpp- el.
ökentrakter. De äro
livliga djur,
som i
skymningen komma
fram för att
söka sin föda.
De egentliga s. höra hemma i Afrika och Asien.
Öke n s p r i 11 g r å 11 an, Jaculus jaculus
(Di-pus aegypticus), blir 17 cm lång, vartill
kommer den 21 cm långa svansen. Om sp
ringråttan se d. o. Underfam. av s. äro de i
Nordamerika och Östasien hemmahörande
hoppmössen Zapodinae, och buskmössen,
Sicistinae.
Springs [sprirjz], stad i Transvaal i
Sydafrikanska unionen, 40 km ö. om Johannesburg och
c:a 1,625 m ö. h.; 115,650 inv. (1948), därav
26,700 vita. S. är en av de äldsta orterna inom
Witwatersrands gulddistrikt och ett viktigt
gruv-centrum i dess ö. del.
Spri’nkler, se Brandväsen, sp. 728.
Sprinter [spri’nto], eng. (av Sprint, rusa),
kort distanslöpare.
Sprit, se Spiritus.
Spritcentralen, vanlig förk. för Vin- och
spritcentralen.
Spritdrycker. Som s., tidigare ofta benämnda
”brända och destillerade drycker”, betecknas i
svensk lagstiftning brännvin o. a. alkoholhaltiga
drycker, som hålla mer än 22 vol.-°/o alkohol,
ävensom sprit och absolut alkohol. Bland de
vanligare s. håller egentligt brännvin 40—50 voh-%
alkohol, konjak 40—44%, whisky 42—46%,
likörer 30—50% och svensk punsch 25—26%. I
fråga om övriga beståndsdelar, förutom vatten,
ha s. en tillsats av kryddor, aromatiska ämnen
och socker, detta senare rikligt i likörer och
punsch. De illegala s., smuggelbrännvin och
lönnbränt brännvin, innehålla ofta även andra, för
människokroppen mera skadliga beståndsdelar,
andra alkoholer än etylalkohol, finkelolja etc.
Spritdryckslagstiftning, se
Rusdryckslagstift-ning.
Spritfernissa, vanl. lösning i konc. sprit av
schellack el. något spritlösligt kopalharts.
Spritprovare, se Alkoholometer.
Spriträttigheter, ofta även benämnda
”fullständiga rättigheter”, rättighet att utskänka
spritdrycker. Se Rusdryckslagstiftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
