Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanien - Författning och förvaltning - Rättskipningen - Vapen och flagga - Förhistoria - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Spanien
744
Franco själv tar initiativ till utseendet av en
efterträdare el. dör el. blir ur stånd att sköta
sitt ämbete. Valet av ny statschef, vare sig denne
skall vara konung el. enbart regent, tillkommer
cortes på förslag av, i fall Franco är i stånd
därtill, caudillo själv och i andra fall
regent-skapsrådet i förening med regeringens led. och
konungarikets råd. Förutsättningen för att
någon skall föreslås till konung är, att han är
av kungligt blod och villig att upprätthålla
grundlagarna. När väl en konung är utsedd, går
kronan i arv enl. förstfödslorätt; kvinnor sakna
arvsrätt men kunna förmedla sådan. Det
spanska folkets frihetsbrev
uppräknar en rad såväl individualistiskt som
socialpolitiskt betonade rättigheter. Frapperande är
den inskränkningen i religionsfriheten, att icke
några andra yttre religiösa ceremonier få
komma i fråga än de, som höra samman med den
romersk-katolska religionen. I arbetets
frihetsbrev tar staten avstånd från både liberal
kapitalism och marxistisk materialism och
karakteriserar sig i stället som syndikalistisk på så
sätt, att den har till uppgift att genomföra den
revolution, varav S. är i behov, för att
spanjorerna skola erhålla land, bröd och rättvisa. Det
är i detta syfte den spanska produktionen skall
organiseras. Härvid använder sig staten av de s. k.
vertikala syndikat, varpå alla, som i skilda grader
ägna sig åt en produktionsart, äro fördelade.
Med hänsyn till lokalförvaltningen är
S. uppdelat i provinser och provinserna i
kommuner. I varje provins finnes en representativ
församling (diputaciön provincial). Också i
kommunerna finnas representativa råd. De utses av
familjefäderna. Därutöver finnas en av
regeringen utsedd borgmästare (alcalde) jämte rådmän
(regidores).
Rättskipningen är ordnad efter franskt
mönster. Högsta domstolen, Tribunal supremo, består
av 5 avd., därav i för det civila, 2 för
förvaltnings- och i för kriminella mål samt i för
sociala frågor (där värdet överstiger 20,000
pe-setas). Den har kassationsdomstols karaktär.
Under denna finnas 15 audiencias territoriales, ung.
hovrätter, som i 2:a instans handlägga civilmål
och i i:a instans provinsens svårare brottmål.
Därunder lyda 50 audiencias provinciales för
avdömande, med jury, av enklare förseelser. Den
vanliga domstolen i 1 :a instans för tvistemål är
554 juzgados de primera instancia,
enmansdom-stolar. Slutl. finnas 9,342 juzgados municipales,
om vardera 3 fredsdomare, kompetenta för
tvister ej över 20,000 pesetas värde samt
bagatellförseelser. Särskild barndomstol och särskild
industridomstol ha införts. Dödsstraffet
avskaffades (nominellt) i nya strafflagen 1932,
överarbetad 1944. En särskild militär högsta domstol
finnes även. I de n. och ö. provinserna fortleva
ännu lokala sedvänjor, fueros.
Vapen och flagga. Enl. förordning 1938
ersattes det 1931 införda republikanska vapnet med
ett, som återgår på det, som fördes från
Ferdinand och Isabella. Stora vapnet: kvadrerad
sköld: 1) och 4) kvadrerad: a) och d) rött med
Lilla vapnet.
kastell, guld, med blåa fönster och dörrar
(Ka-stilien), b) och c) silver med lejon, rött, och med
krona och beväpning i guld (Léon), 2) och 3)
kluven: a) guld med 4 stolpar, röda (Aragonien),
b) rött med kedjenät, guld (Navarra). Spetsen:
silver med granatäpple (Granada). Vid vardera
sidan om skölden, som krönes av en öppen kungl.
krona, en krönt kolonn, silver,
på vågor och med språkband,
varå: Plus ultra. Det hela på
en svart örn med gloria och
ovan vilken ett språkband med
Una grande libre. Vid örnens
stjärt å ena sidan ett ok och
å den andra en bunt pilar.
Lilla vapnet: skölden
belagd med samma enskilda
vapen, som ingå i stora vapnet,
men icke upprepade. —
Flag
ga: tre horisontala fält: rött, gult (halva
höjden), rött: gula fältet är å örlogsflaggan belagt
med stora vapnet, å flagga, som föres av vissa
andra statliga institutioner, med lilla vapnet.
Förhistoria, se Pyreneiska halvön, sp. 600 ff.
Historia. Äldsta historia. S :s tidigaste
befolkning var ibererna, vilka redan på 500-talet
f. Kr. uppblandades med keltiska stammar.
Mellan omkr. u 00 f. Kr. och 500 f. Kr. gr. i S.
feni-ciska kolonier, vilka sedan avlöstes av kartagernas
betydande handelsfaktorier. Under Hamilkar
Barkas’ ledning bildades i S. på 230-talet f. Kr. ett
fastare organiserat kolonialvälde. Vid andra
puniska krigets slut 201 f. Kr. tvangs Kartago att
avstå S. åt Rom. Den romerska kulturen gjorde
sig dock gällande blott i kustområdena kring
Sa-guntum och Cartagena. Under Augustus’ vistelse
i S. 27—19 f. Kr. avskildes bl. a. Lusitania, ung.
det nuv. Portugal, som särskild provins. Sedan
publius Scipio d. y. 133 f. Kr. erövrat de
kelti-beriska stammarnas huvudort, Numantia, gick
S:s romanisering raskt framåt. Under Roms
välde genomlevde S. en av de ur många synpunkter
mest lysande epokerna i sin historia. Flera av
de romerska kejsarna, ss. Trajanus och
Hadria-nus, voro av spansk börd. Kristendomen vann
tidigt spridning i S., och redan på 300-talet hade
S:s kyrka en fast organisation.
Folkvandringstiden. 408 inträngde
germanska stammar, sveber, alaner och vandaler,
i S., där det romerska väldet hastigt besegrades.
Vandalerna övergingo redan 429 till Afrika, och
mot de instormande germanstammarna uppträdde
västgotakungarna som Romerska rikets
försvarare. Konung Eurik (reg. 466—484) lyckades
sålunda intaga hela S., varefter S. för en tid blev
västgöternas egentliga huvudland. Västgotariket
utsattes snart för anfall från både frankerna
och Bysantion. Det gotiska folkelementet
assimilerades redan under 500-talets senare del av S:s
romaniserade befolkning, och den ursprungliga
rättsliga skillnad, som rått mellan goter och
romerska medborgare, försvann, ehuru S. först
under konung Reckesvind (reg. 652—672) blev
en rättslig enhet genom promulgationen av Lex
visigothorum. De ständiga tronstriderna och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
