Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanien - Undervisningsväsen - Tidningar - Rundradio - Försvarsväsen - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Spanien
742
Alfons XIII påbörjades (1927) univ.-staden i
Madrid (Ciudad universitaria). Efter inbördeskrigets
slut återupptogs arbetet med denna anläggning,
som nu omfattar byggnader för de olika
fakulteterna jämte inst. och lärarbostäder, museer m. m.
Den tekniska undervisningen har efter
inbördeskriget ägnats stor omsorg och handhas av ett
20-tal skolor med olika specialisering i landets olika
delar. Handelsundervisningen ombesörjes av ett
tiotal fackskolor. Berömda arkiv finnas i Madrid,
Sevilla och Simancas. Pradomuseet rymmer
världens förnämsta saml. av spansk konst.
Tidningar. Först mot slutet av 1800-talet och
under början av 1900-talet fick pressen större
betydelse, men ännu 1930 utkommo endast 250
politiska tidn. i S., varav de flesta utgåvos från
Madrid och Barcelona. De viktigaste voro de
konservativa El Debate, organ för katolikerna,
A.B.C., S:s största tidn., Diario de Barcelona
(grundad 1792), S:s äldsta existerande tidn., och
La Vanguardia (gr. 1881), vid den tiden
Katalo-niens största tidn., de liberala El Sol, La Voz,
He-raldo de Madrid, Las Informaciones och El
Liberal, alla i Madrid, de republikanskt inriktade La
Libertad och El Diluvio samt El Socialista,
socialdemokratisk tidn. Inbördeskriget under slutet
av 1930-talet och general Francos övertagande av
makten medförde stora förändringar i den
spanska pressen. Numera dirigeras pressen och
tidn.-männen helt av regeringen genom skilda organ.
Flera nyhetsbyråer finnas i S., av vilka den
statliga nyhetsbyrån, EFE, dominerar. Enl. uppgift
utgåvos 1953 i S. 108 dagliga tidn., 190
vecko-tidn., 170 varannanveckotidn. och 750
månads-tidn. Av ledande dagstidn. kunna nämnas A.B.C.,
Arriba, organ för Falangen, och Ya, utg. av
Editorial catölica, alla i Madrid.
Rundradio. De största rundradiostationerna äro
Madrid Arganda, Zaragoza, Barcelona och La
Coruha. Staten äger inga sändare men utövar
sträng kontroll av programverksamheten.
Försvarsväsen. Krigsmakten står under
regeringschefens direkta befäl. Allmän värnplikt är
stadgad, och utbildningstiden är 18 mån. Det
spanska enhetspartiet bedriver genom sina till de
olika försvarsgrenarna knutna milisformationer
för- och eftermilitär utbildning.
Sedan hösten 1953 föreligger en militär
överenskommelse mellan U.S.A. och Spanien, enl.
vilken U.S.A. skall medverka vid upprustande av
flyg- och flottbaser samt leverera krigsmateriel
mot att det får hyra vissa flygbaser på 10 år;
därvid underförstått, att dessa få av U.S.A.
användas även vid krigsfall.
Armén. Landet är i fred territoriellt indelat
i 11 militärdistrikt (varav 9 i hemlandet och 2 i
Spanska Marocko) samt kommandon för
Balea-rerna och Kanarieöarna. I hemlandet finnas 17
inf.-div., 1 pansardiv. och 1 kav.-div. samt i
Marocko 4 inf.-div., 1 pansarbrigad och 1
kav.-bri-gad, fördelade på armékårer, som motsvara
militärdistrikten. Vid krig torde ett 40-tal div. kunna
mobiliseras. Förbättring av den föråldrade
mate-rielen sker undan för undan med hjälp av U.S.A.
Den fast anställda personalen Utgöres av c:a
40,000 befäl och manskap. I Spanska Marocko
finnes en främlingslegion med en styrka, som
motsvarar inemot 1 div.
Marinen. Flottan omfattade 1954 ett
gammalt hangarfartyg, 5 äldre kryssare, 15 jagare,
c:a 10 eskortfartyg samt ubåtar och minsvepare.
Fartygens modernisering efter 2:a världskriget
har gått långsamt. Ett nybyggnadsprogram
finnes, omfattande 11 jagare, 9 torpedbåtar, 10
motortorpedbåtar och 6 ubåtar. De största
flottbaserna äro belägna i Ferrol och Cartagena;
stödjepunkter finnas i Cådiz, Palma (Balearerna),
Ceuta och Melilla (Spanska Marocko) samt Santa
Cruz (Kanarieöarna).
Flygvapnet. Hemlandet är i
flygterrito-riellt hänseende indelat i 5 regioner (zoner) och
besittningarna i 3. Varje region tilldelas flyg- och
luftvärnsförband. Landet förfogar över c:a 350
flygplan, varav 125 jakt- och 50 bombplan, i
regel föråldrade typer från 2:a världskriget.
Rea-flygplan ha dock börjat levereras från U.S.A.
Den flygande personalen är fåtalig men väl
skolad. Inom landet finnas 3 flygplankoncerner, som
nu även tillverka krigsflygplan. Flygfälten ha
främst på gr. av brist på materiel varit i dåligt
skick, men utbyggas och förbättras sedan 1953
med amerikansk hjälp.
Författning och förvaltning. S. har fem
grundlagar, näml, det spanska folkets frihetsbrev av
1945, referendumlagen s. å., lagen om tillsättning
av de spanska cortes 1946, successionsordningen
av 1947 och arbetets frihetsbrev s. å. I s u
c-cessionsotdningen är den spanska
staten karakteriserad som en monarki. Utmärkande
för densamma är också, att deh är katolsk,
social och representativ. Statsöverhuvud är än så
länge general Franco, som i denna egenskap bär
titeln caudillo (ledare). Vid sin sida har han ett
”konungarikets råd”, bestående av bl. a. en rad
kyrkliga och världsliga ämbetsmän. I händelse
av vakans övertager ett regentskapsråd
riksstyrelsen. Enl. lagen om cortes delar caudillo
lagstiftningsmakten med en så benämnd
församling. Cortes förklaras vara det organ, genom
vilket folket deltager i statsverksamheten, men
sakna icke förty varje folklig prägel.
Medlemmarna iprocuradores) utgöras av *sj älvskrivna el.
valda representanter för såväl centrala och lokala
ämbetsmyndigheter som lärda samfund och
yr-keskorporationer. Sin lagstiftningsmakt utöva
cortes dels i plenum, dels genom utskott, som
cortes’ president, själv utvald av statschefen,
utväljer med regeringens samtycke. I trängande fall
kan regeringen genom s. k. dekrètlagar reglera
vad i normala fall cortes och dess utskott lägga
hand vid. Egendomligt nog är cortes’ president
även president såväl i regentskapsrådet som i
konungarikets råd, och i det senare ingå också valda
representanter för de i cortes representerade
yr-keskorporationerna. I undantagsfall kan
statschefen enl. referendumlagen hänvisa av
cortes antagna lagar till referendum, men i fråga
om dettas närmare utformning hänvisas till
framtiden. Förutsättningen för att den latenta
monarkiska statsformen skall få aktualitet är, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
