Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sollefteå - Sollefteå kontrakt - Sollentuna - Sollentuna härad - Sollentuna och Färentuna domsaga - Sollerön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
Sollefteå kontrakt—Sollerön
692
1936 års försvarsordning skapade
arméhundvä-sendet med Arméhundskolan, som placerats i S.,
tog 1940 i anspråk I 21 :s förra område och
lokaler på Bruksmon. 1899 erhöll S.
köpingsrättig-heter, vilka trädde i kraft 1/i 1902, och blev stad
Vi 1917, dock utan egen jurisdiktion. S. ingår
sedan 1948 i Ångermanlands mell. domsagas
tingslag; tingsställe S. S. bildar tills, m. Multrå förs,
ett pastorat i Sollefteå kontrakt, Härnösands
stift. Vi 1945 inkorporerades Sollefteå
landskommun med staden; befolkningen ökade då till
7,607. Vid genomförandet av
kommunindelnings-ref ormen Vi 1952 inkorporerades Multrå sn
med S.
S. har ett mycket vackert läge i
Ångermanälvens mäktiga dalgång och är uppbyggt på de
nedersta av de terrasser, som floden skurit ut i
sin av fluviorglaciala avlagringar fyllda,
ursprungliga bädd, varvid bl. a. markanta nipor
bildats (S. kallas ofta ”Nipornas stad”). I
forsen v. om den nuv. bron står Fr. Frisendahls
monument ”Timmerflottare”. Den 1952
framlagda generalplanen för S. avser fortsatt
bostadsbebyggelse huvudsaki. s. om stadens centrala
delar, i Skärvsta i anslutning till det nya
lasarettet samt på Remsle.
I stadens s. del ligger kyrkan, uppförd av sten
med fyra korsvalv och med klockstapeln
fristående v. om kyrkan. Den är en av landskapets äldsta,
trol. uppförd i början av 1200-talet. Vid
Storgatan, inom det gamla stadsområdet, ligga stadens
förvaltningslokaler, postkontoret, stadens tre
banker och de båda största hotellen. Telegrafverket
har 1952 inflyttat i nya lokaler vid Järnvägsgatan.
I stadens ö. del ligga hembygdsmuseet, Ådalsbyn,
och idrottsplatsen, Nipvallen. Nya lärov., som
togs i bruk 1950, är beläget i mell. delen av
staden på terrassen ovanför järnvägen. S. ö. om
S. höjer sig det nära 330 m höga Hallstaberget.
Huvudvägen dit upp är landets längsta och
förnämsta motortävlingsbacke, som med en
medelstigning av 1:7 för upp till en platå, c:a 250 m
ö. h., som erbjuder en storslagen utsikt över
denna del av Ådalen. På Hallstabergets n. ö.
sluttning ligger Europas och en av världens
förnämsta skidbackar, Hallstabacken, med
hoppbacke (1934), slalombacke (1936) och skidlinbana
(1948). — S. har sina största inkomstkällor som
handelsstad och militär förläggningsort. 1950
funnos i S. 28 industriella anläggningar med
sammanlagt 367 arb. S. har stor betydelse som
trafikknutpunkt. I S. finnas, utöver tidigare
nämnda inst., två domarkanslier,
häradsskrivar-kontor, två lantmäterikontor samt yrkesskola. I
staden utgivas 2 dagliga tidn., Nord-Sverige och
Nya Norrland. — Litt.: E. Modin, ”S.” (i
”Sveriges städer”, 5, 1915); A. Harlin, ”S.
Hem-bygdsteckning” (1936).
Sollefteå kontrakt i Härnösands stift består
av följ. 8 pastorat: Sollefteå och Multrå; Ed;
Långsele; Graninge; Boteå och Styrnäs;
över-lännäs och Sånga; Resele; Helgum.
Sollentuna, köping i Sollentuna hd i
Uppland, Stockholms län, och församling i
Sollentuna och Eds pastorat i Roslags v. kontrakt av
Stockholms stift, 11 km n. n. v. om Stockholm,
kring n. delen av Edsviken och s. delen av
Norrviken; 49,59 km2, 20,036 inv. (1954). Alltifrån
1600-talet har S:s utveckling varit knuten till
huvudstadens. Vid denna tid anlade i Stockholm
verksamma högadliga ämbetsmän säterierna
Edsberg, Rotsunda, Sollentunaholm och Viby. På
1800-talet tillkommo flera mindre herrgårdar, ss.
Tegelhagen, Hedvigsdal, Kummelby, Sjöberg,
Kista och Svartinge. Sedan omkr. 1900 har S.
förvandlats från utpräglad j ordbrukssocken till
modern stadsbygd genom såväl industriell
utveckling som uppkomsten av villaförorter till
Stockholm. 1893 anlades Stockholms norra jästfabrik
vid Sollentunaholm nära Rotebro, och 1905
tillkom Skånska cementgjuteriets betongvarufabrik
vid Tureberg. Förortsbebyggelsen började med
styckningen av egendomar vid Norrviken 1906
(bl. a. Viby) och vid Rotebro (Gillbo) 1907.
Efter hand tillkommo flera villastäder, ss.
Tureberg 1910, N. Häggvik 1911, Kallhäll 1912,
Edsbergs Egnahem 1918, Edsviken,
Eriks-berg (Helenelund), Landsnora och Skäl, och när
busstrafik med Stockholm inrättades på
1920-talet, tillväxte befolkningen kraftigt. 1930 blev
Norrviken municipalsamhälle, och sedan 1944
utgör hela socknen med Norrviken en köping. 1951
hade de många villaförstäderna sammanvuxit till
4 tätorter, av vilka Tureberg (med Helenelund
och Norrviken) hade 14,504, Rotebro 1,808 och
Skäl 564 inv.; av den fjärde, Kallhäll, tillhörde
308 S. och 1,521 Järfälla sn. Den betydande,
pågående bebyggelsen är koncentrerad till
Edsberg och Häggvik. Flertalet yrkesverksamma ha
sitt arbete i Stockholm. Industrien omfattade
1950 21 arbetsställen med sammanlagt 463 arb.
Dominerande företag äro de ovan nämnda, av
vilka jästfabriken numera äges av Svenska
jästfabriks ab., samt ab. Alfr. Wesströms
verktygs-fabrik vid Rotebro. S. har stationerna Tureberg,
Norrviken och Rotebro samt hållplatserna
Helenelund och Häggvik vid statsbanelinj en
Stockholm—Uppsala. En statlig samrealskola finns i
S. S:s kyrka är uppförd på 1190-talet och
tillbyggd på 1400-talet. Dess nuv. gestalt härrör
från 1652. I Tureberg invigdes 1930 S:t Eriks
kyrka, byggd 1927—30 efter ritningar av E.
Mil-les och försedd med torn 1937. — Litt.: E.
Forssell, ”Kulturlandskapets utveckling i S. från
1500-talet till i början av 1900-talet” (i Ymer, h. 2—
4, 1938).
Sollentuna härad i Uppland, Stockholms län,
vid Mälaren n. v. om Stockholm, består av
socknarna Ed och Järfälla samt Sollentuna köping.
S. är delat på Stockholms läns v. samt
Sollentuna och Färentuna domsaga, Danderyds,
Sundbybergs och Svartsjö fögderier.
Sollentuna och Färentuna domsaga i
Stockholms län, under Svea hovrätt, omfattar
Sundbybergs stad, Sollentuna (utom Ed) och Färentuna
härader samt bildar ett tingslag med tingsställe
och kansli vid Haga.
Sollerön, kommun i Mora och Orsa tingslag
i Dalarne, Kopparbergs län, omfattar ön
Sollerön (20,47 km2, 1,379 inv. 1951) i Siljan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
