Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solidago - Solidar, Kooperativa föreningen - Solidarisk - Solidariska bankbolag - Solidarisk ansvarighet - Solidaritet - Soli deo gloria - Solid figur, kropp - Soliditet - Soliditetsupplysning - Solidus - Solifluktion - Soliman (Soleiman, Sulejman) - Soliman I, el Kanuni (turkisk sultan) - Soliman II (turkisk sultan) - Solimanbergen, Sulejmanbergen - Solingen - Solipsism - Solist - Solitär - Solitära bin - Solitärbebyggelse - Solitären - Solitärträd - Solkult - Sollebrunn - Sollefteå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Solidago—Sollefteå
690
Solidago, växtsläkte, se Gullris.
Solidär, Kooperativa föreningen,
Malmö, Sveriges näst största
konsumtionsförening, bildades 1907 under namnet Kooperativa
bageri föreningen Solidar. Föreningen förvärvade
1923 aktiemajoriteten i Malmö mejeri-ab. och
startade 1924 egen charkuterifabrik och egna
charkuteributiker, varvid föreningens namn
ändrades till det nuv. 1926 uppgingo ett flertal
kooperativa företag i Malmö med omnejd i
föreningen. Utom livsmedelsförsäljning bedriver S.
numera försäljning av bl. a. beklädnadsvaror,
skor, möbler och husgeråd, driver restauranger,
konditorier och hotell samt äger ett flertal
dotterföretag för bl. a. fabrikation, transport, tvätt
och bilservice.
Solidarisk, gemensamt ansvarig; som
(obrottsligt) håller ihop (med någon).
Solidariska bankbolag. Utmärkande för s. var,
att de s. k. h u v u d 1 o 11 ä g a r n a, vilkas antal
skulle vara minst 30, svarade för bankens
förbindelser icke endast med det nominella beloppet
av sina huvudlotter utan även med sin övriga
förmögenhet, om banken skulle träda i konkurs.
— S. voro antingen enskilda banker med
en grundfond av minst 1 mkr el. folkbanker
med en grundfond understigande detta belopp (vid
grundandet). Jämte huvudlottägare kunde i s.
även finnas s. k. kommanditlottägare,
vilka icke stodo i något personligt
ansvarsförhållande för bankens förpliktelser. I enlighet
med en 1934 genomförd lagändring ha s.
ombil-dats till aktiebolag.
Solidarisk ansvarighet, se Medgäldenär.
Solidaritet, samfällt ansvar, gemensam
förpliktelse ; sammanhållning.
Soli de’o gloria [sä’- ... glå’-], lat., Gud
allena vare ära.
Solid figur, geom., dets. som kropp;
begränsat område i rymden.
Soliditet, täthet, gedigenhet, vederhäftighet;
säker ekonomi.
Soliditetsupplysning, upplysning om en
persons el. firmas ekonomiska ställning, anseende
och kreditvärdighet. S. kunna erhållas från olika
uppslagsböcker, legala tidningar, affärsvänner,
banker samt soliditetsupplysningsbyråer.
So’lidus (plur. so’lidi), lat., ”gedigen”, ett
forn-romerskt guldmyntslag, infört genom Konstantin
den stores myntreform (omkr. 312 e. Kr.). Den
motsvarade 6,000 silverdenarer, och dess
guldvärde var omkr. 15 2/s guldfrcs i nutida mynt.
Namnet övergick längre fram på mynt, värda V20
av en libra guld, och slutligen på kopparmynt.
Romerska och bysantinska s. ha i stort antal
påträffats i jorden i såväl Sverige som Danmark.
Solifluktiön, geol., se Jordflytning.
Solimän (Suleima’n, Sulejma’n),
turkiska sultaner.
1) S. I, el Kanuni, lagstiftaren, även
kallad den store (1495—1566), son till Selim I,
blev regent 1520 och ådagalade framstående
egenskaper både som lagstiftare, regent och
härförare. S. främjade den andliga odlingen,
byggnadskonst och diktning och framträdde även själv
som skald. Det osmanska väldet nådde med
honom sin högsta glansperiod.
2) S. II (1647—91) efterträdde 1687 sin då
avsatte broder Muhammed IV. Själv en svag
regent, förde han tack vare den skicklige
stor-vesiren Mustafa Köprili en framgångsrik
regering, varunder omfattande inre reformer
genomfördes och rikets anseende i förhållande till
andra makter, särskilt Österrike, återupprättades.
Solimänbergen, S u 1 e j m a’n bergen,
bergskedja i Främre Indien, huvudsaki. inom n.
ö. Belutsj istan på gränsen mot Punjab. Högsta
toppen når 3,624 m ö. h.
Solingen [za’-J, stad i Nordrhein-Westfalen i
Tyskland, 10 km s. v. om Wuppertal; 147,845
inv. (1950; 51,929 1925). S. har stor industri,
framför allt metallindustri. Som
klingtillverk-ningsort var det känt redan på 1200-talet.
Numera tillverkas främst knivar, saxar o. a.
verktyg, kirurgiska instrument, verktygsmaskiner och
cyklar. Industrimuseum och fackskolor. Stora
skador vållades genom flygbombningar under 2:a
världskriget.
Solipsfsm (av lat. sölus, ensam, och i’pse,
själv), filos., den kunskapsteoretiska åsikt, enl.
vilken vi ej kunna äga visshet om någon annan
verklighet än vår egen.
Soli’st, mus., en som utför ett solo.
Solitär, miner., se Diamant, sp. 681.
Solitära bin, zool., se Bifamiljen, sp. 13.
Solitärbebyggelse, geogr., spridd bebyggelse
i motsats till agglomererad bebyggelse. Jfr
Agglomeration.
Solitären, zool., se Drontfåglar.
Solitärträd kallas varje träd i en
prydnads-plantering, vilket planterats fristående, skilt från
grupper av andra träd el. större växter och
avsett att genom kronform, bladskrud el. blomning
tilldraga sig uppmärksamhet.
Solkult, se Soldyrkan.
Sollebrunn, samhälle i Erska sn i
Västergötland.
Sollefteå, stad i Ångermanland,
Västernorr-lands län, vid Ångermanälven; 356,7 km2,
stads-planerat område 2,52 km2; 9,484 inv. (1955).
S. blev tidigt en viktig handels- och
marknadsplats. Anledningen härtill var, att den blev
omlastningsplats. S. ligger näml, strax nedanför
Faxälvens och Fjällsjöälvens inflöde i
Ångerman-älven och vid nedersta forsen i sistn. älv, som
alltså hit var segelbar för mindre fartyg.
Därefter vidtog landtransport uppefter älvdalarna.
1885 blev S. municipalsamhälle; s. å. byggdes
även den första bron över älven (ersatt 1937
av den nuv.). 1886 fick S. järnvägsförbindelse
med landets övriga järnvägsnät genom
statsbane-linjen Långsele—Sollefteå, till vilken 1893
anknöts privatbanan Sollefteå—-Härnösand
(förstatligad 1932). 1898 flyttades T 3, dåv. Norrlands
trängbataljon (numera Norrlands trängreg.), från
Stockholm till S., där det förlädes på n. sidan
av älven, inom Remsle bys område. 1899 förlädes
I 28, Västernorrlands reg. (nu I 21), från Sånga
mo till Sollefteå läger på Bruksmon; reg.
inflyttade 1911 i sin nuv. förläggning. Det genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
