Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sockertillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657 Sockertillverkning 658
vändbart som bränsle. Då billig råolja el.
naturgas står till förfogande för värmeändamål,
användes en del av bagassen för tillverkning av
fiberplattor ("celotex”). — Vid
betsockerframställning transporteras betorna in i
fabriken från mottagningsplatser och upplag med
strömmande vatten i svämrännor. Betorna
tvättas rena från jord och sand och skäras
därefter med roterande knivar till V-formade
strimlor, s n i t s e 1. De svenska råsockerbruken
arbeta dag och natt under kampanj en oktober
—december och avverka då 2,000 å 4,500 ton
betor per dygn. Sockret utvinnes från snitseln
genom di ffusion och urlakning med varmt
vatten i 100—120 hl cylindriska kärl,
diffusöre r, som till ett antal av 9—12 bildar ett b a 11
e-r i. Urlakningen sker i motström genom att rent
vatten tryckes in i den sista och mest urlakade
diffusören; den svaga sockerlösning, som därvid
bildas, går genom den näst sista diffusören o. s. v.
för att till sist passera snitseln i en nyfylld
diffusör. Härigenom erhålles en sockerlösning,
r å s a f t, med nästan lika hög sockerhalt som
betan själv, vilket är av stor ekonomisk
betydelse, ty vattnet måste sedan bortkokas, för att fast
socker skall erhållas. — Den urlakade snitseln
från sista diffusören kallas betmassa och
bildar efter pressning och ev. torkning ett
värdefullt kreatursfoder.
Råsaften, som är en grönsvart, grumlig
lösning av c:a 14% socker och 2% salter och
organiska ämnen, underkastas nu saftrening
för borttagande av icke-s ockret. Bränd
kalk, som framställes genom bränning av
kalksten med koks i egna kalkugnar, upplöses
därför i råsaften, antingen direkt el. i form av
vattenlösning, k a 1 k m j ö 1 k. Denna procedur
kallas skedning och avser att höja lösningens
a 1 k a 1 i t e t, varvid kolloidala organiska
föreningar utfällas samtidigt som olösliga
kalciumföreningar bildas av pektinämnen och vissa
organiska syror. Största effekten uppnås vid
långsam stegring av alkaliteten, varför kalken
tillföres portionsvis under loppet av ung. V2 tim.
Den kalkade saften, skedsaften, behandlas
därefter med kolsyra, som bildats ur kalksten
och köks vid kalkbränningen, varvid kalken åter
utfälles såsom kalciumkarbonat i flockig form,
s 1 a m s a f t. Kolsyrabehandlingen, s a t u r a t i
o-n e n, avbrytes, sedan något över 90 °/o av
kalken utfällts, och fällningen filtreras bort i s 1 a
m-pressar el. roterande vakuumfilter, varigenom
man undgår, att utfällda kolloider åter upplösas.
Den klara lösningen, I-saturationens saft,
behandlas ånyo med kolsyra, och återstående kalk
utfälles till nära neutralitet. Socker innehåller
således icke någon kalk. Den filtrerade saften,
tunnsaft, är kristallklar, ljusgul till färgen
och innehåller endast 1 °/o icke-socker.
Tunnsaften koncentreras genom bortkokning av
vatten i avdunstningsstationen, som
arbetar under vakuum enligt multipelsystemet och
där sockerhalten stegras från c:a 14% till c:a
65 °/o. T j o c k s a f t e n härifrån koncentreras till
en sockerhalt av c :a 80 °/o genom diskontinuerlig
kokning i kokpannor, varvid socker
utkristalliserar och lösningen övergår i en tjock gröt,
f y 11 m a s s a. Utkristalliseringen fortsätter
genom kylning under omröring i s. k. m a i s c h a r,
varefter sockret, I-p rodukt råsocker,
avskiljes från moderluten, I-produkt sirap,
genom centrifugering. Sirapen
koncentreras på nytt i kokpannor, kyles och centrifugeras,
varvid II-p rodukt råsocker och melass
erhålles. — Melassen innehåller c:a 48% socker
och 30 °/o salter, och ytterligare socker kan icke
frånskiljas genom kristallisation.
Råsockret är av gulaktig färg, klibbigt
och har en skarp smak på gr. av sin halt av
c:a 2% främmande ämnen (frånsett vatten). Det
är, i motsats till betorna, lagringsbeständigt och
förvaras i silos, rymmande upp till 10,000 å
20,000 ton. Härifrån transporteras det som
mass-gods i slutna järnvägsvagnar el. i fartygslastrum
till raffinaderierna. Råsockret utröres
här med mättad sockerlösning i maischar,
varefter den så erhållna f yl Imassan
centrifugeras under bestrilning med rent vatten (c:a
5%). Genom denna procedur (däckningen)
avlägsnas de föroreningar, som häfta vid
kristallernas ytor, så att sockret blir i det närmaste
vitt (af fin ad). Affinaden renas ytterligare,
varvid den först ”smältes”, d. v. s. upplöses i
vatten, samt filtreras över kiselgur. Vid
raffinering av rörsocker sker filtrering även över
benkol. Saften vakuumkokas härefter och får
kristallisera på nytt, kyles i maischar samt
centrifugeras och däckas. Härvid erhålles 1 :a klass
r a f f i n a d med bättre än 99,8 renhetsgrad.
Den användes till bitsocker, som i sin ordning
utgör råmaterial vid krossning till pärlsocker
och målning till flor-socker. En ännu högre
kvalitet än 1 :a klass raffinad är t o p p s o
c-k e r, som av kostnadsskäl ej längre tillverkas i
Sverige. Det framställes på så sätt, att 1 :a klass
fyllmassa gjutes i perforerade formar och efter
stelning genomspolas med ren sockersaft
(däcksaft) och får torka i varmluft. Ett på liknande
sätt framställt gjutet socker, som sågas till
prismor och klippes i bitar, kallas a d a n t-b i t s o
c-ker och kännetecknas av högsta vithet jämte
förmåga att mycket snabbt lösas i vatten. —
Moderluten och saften från första däckningen
indunstas och kristalliseras till 2:a klass
raffinad, som användes till strösocker.
Efter centrifugering och däckning torkas
sockret med varmluft i roterande granulatorer
och siktas härefter. — Vit, gul och brun f a r i n
framställes på liknande sätt ur 3:e, 4æ och 5:e
klass saft. Den moderlut, som slutl. återstår, är
melass. En äldre benämning på strösocker är
melis. — Sirap till förtäringsändamål
skiljer sig från den bittra moderlutssirapen och
melassen bl. a. genom sin låga halt av icke-socker
(se Sirap). Framställning av sirap sker i Sverige
vid endast ett raffinaderi (Göteborg).
Till biprodukterna vid s. hör betblasten,
vilken användes som ensilagefoder, vidare
bet-massan, som efter inblandning av utfiltrerat
betprotein och melass samt efter torkning kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
