Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sockersjuka - Sockersticket - Sockersubvention - Sockertillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Sockersticket—Sockertillverkning
656
träffar äldre, den senare yngre personer. Någon
egentlig skillnad mellan dessa finnes ej, det är
framför allt graden av bukspottkörtelns
insufficiens, som är det avgörande. Det, som sedan
framkallar el. förvärrar s., är ofta infektioner.
— Behandlingen av s. avser att åt den sjuke
giva en sådan diet, som å ena sidan bringar
symtomen att vika, å andra sidan tillåter honom
att under drägliga förhållanden föra ett normalt
liv med bibehållen arbetsförmåga. Urinen får
på denna diet icke innehålla syror och intet el.
obetydligt socker, blodsockervärdet vid fasta får
icke vara nämnvärt förhöjt. Kunna dessa
syftemål icke ernås genom diet enbart, måste insulin
tillgripas till dagliga insprutningar. Insulin måste
även användas vid koma el. hotande koma, vid en
komplicerande infektionssjukdom och vid en
förestående operation. Om insulin användes,
fordras det, att den behövliga dosen är noggrant
utprovad och att den sockersjuke är upplyst
om faran att på egen hand avbryta
insulintillförseln men också om symtomen på för riklig
insulintillförsel. Om för mycket insulin gives,
yttrar sig detta så, att den sjuke kommer i
svett-ning, ej sällan i darrning, han känner sig varm
och erfar en stark hunger; om då några
sockerbitar el. litet bröd intages, gå besvären över; om
ingen dylik föda finnes tillgänglig, kan djup
medvetslöshet inträda. Hos en person med dylik s. k.
insulinkoma är blodsockret mycket lågt;
tillståndet avhjälpes lätt av läkare genom insprutning
av glykoslösning. För att förebygga dylika anfall
bör en person med s., som får insulin, alltid
medföra en ask med sockerbitar. — Dieten är
numera mindre ensidig än förr. Den. viktigaste
synpunkten torde vara den kvantitativa
begränsningen av kaloritillförseln, då varje
lyxkonsumtion inverkar ofördelaktigt på sjukdomen; den
sjuke bör sålunda följa med sin vikt och icke
lägga på hullet. Ä andra sidan måste
kaloritillförseln vara tillräcklig för att vidmakthålla den
normala omsättningen och medge full
arbetsförmåga. Socker och sötsaker äro uteslutna ur
dieten, men om insulin gives, kan kosten
genomgående hållas friare och mer omväxlande, och i
fall, där insulintillförsel ej av andra skäl är
nödvändig, bör denna synpunkt vägas mot de med
insulinet förenade olägenheterna.
Redan de gamla indierna kände s. under namn
av madu mehe (honungsurin, melituri). I flera
årh. råkade detta symtom i glömska, tills det
ånyo påvisades av engelsmannen Willis omkr.
1650. Med Cl. Bernards upptäckt av
sockerstic-ket och leverglykogenet (1885) kom kännedomen
om s. in på nya banor.
Sockersticket, med., kallas en operation
(vivi-sektorisk), då man med en sond förstör ett litet
område av förlängda märgen. Härvid uppträda
en höjning av blodsockerhalten, socker i urinen
m. fl. symtom, påminnande om sockersjuka. S.
anses utgöra en retning av ett centrum för
regleringen av sockeromsättningen, vilket centrum på
nervös väg påverkar levern.
Sockersubventiön, se Sockerbetsodling.
Sockertillverkning. Vanligt socker (sacka-
ros, betsocker) framställes dels ur
sockerröret, dels ur sockerbetan. Av
världsproduktio-nen, som är av storleksordningen 40 mill. ton
och har en ökningstendens av c:a 2% per år,
härröra c:a 34% från sockerbetsodling.
Kommande produktionsökning synes komma att täckas
väsentligen av kolonialsocker, varigenom
betsockrets procentuella andel småningom reduceras.
I Sverige omnämndes socker f. ggn 1328; det
importerades vid denna tid från Venedig. Redan
1647 fick Sverige sitt första sockerraffinaderi,
anlagt i Stockholm. Den svenska
sockerbetsodlingen i större skala räknar sin begynnelse från
1838, då ett betsockerbruk i Malmö anlades på
initiativ av greve Nils Anton Barck. Inom den
svenska s. togs i början av 1850-talet ett nytt
initiativ till sockerbetsodling av Justus Tranchell,
en av de framgångsrika pionjärerna inom denna
näringsgren; han lät 1854 anlägga ett nytt
sockerbruk i Landskrona. I Arlöv anlades ett
sockerbruk 1869, och under 1880- och 1890-talen
till-kommo ett flertal bruk och saftstationer. Den
fasta organisation, som s. krävde på gr. av bl. a.
skatte- och tullfrågor, betodlingskontraktens
fördelning m. m., ledde till att 9 raffinaderier, 18
råsockerbruk och 3 saftstationer 1907
samman-slogos till ett enda bolag, Svenska sockerfabriks
ab., under chefskap av Carl Tranchell. De övriga
delarna av den svenska s. konsoliderades senare
i Mellersta Sveriges sockerfabriks ab., som 1936
uppgick i Svenska sockerfabriks ab.
(Sockerbolaget) under chefskap av Charlie Tranchell.
Bolaget äger numera 12 råsockerbruk, 3
strösockerbruk (varmed förstås ett bruk, vars produktion
av råsocker direkt på platsen förarbetas till
kon-sumtionssocker, strösocker), näml, i Linköping,
Mörbylånga och örtofta, 3 saftstationer och 4
raffinaderier (Arlöv, Göteborg, Landskrona och
Stockholm). — Den för arbetade kvantiteten betor
är normalt c:a 1,9 mill. ton och
råsockerproduk-tionen c:a 300,000 ton (motsv. 44 kg per inv. och
år), vilket i det närmaste täcker det svenska
behovet. — På Hilleshög (n. om Landskrona)
äger bolaget sedan 1905 en fröförädlingsinst.,
som framställer allt i Sverige använt betfrö och
som även exporterar frö. I Arlöv finnes sedan
1934 ett centralinst. med centrallaboratorium och
försöksfabrik samt statistisk byrå m. m.
Framställning av socker ur sockerrör
och sockerbetor är likartad, dock med undantag
för de första fabrikationsstadierna. Sockersaften
utvinnes ur sockerrör genom pressning i
flera etapper, varvid röret först brytes sönder
mellan grovtandade krossvalsar och sedan
behandlas i 5 å 6 valsverk. Innan massan passerar
sista valsverket, besprutas den med rent vatten.
Den så erhållna saften användes för besprutning
av massan före dess passage av näst sista
valsverket o. s. v., varigenom man från första
valsverket erhåller en mera koncentrerad saft, än
vad eljest skulle vara möjligt. Ur denna saft
utfällas vissa kolloider genom tillsats av c:a 0,3%
kalk, varefter dekantering. neutralisering,
filtrering och indunstning till råsocker ske.
Fibermaterialet, bagassen, från sockerröret är direkt
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
