Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutstycke - Slutvärn - Slågarp - Slå katten ur tunnan - Slån - Slåtter (höbärgning) - Slåtterblomma - Slåtterfibla - Slåttermaskiner - Släcka - Släde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Slutvärn—Släde
566
Fastlagsleken ”slå katten ur tunnan”. Silhuett av E.
Ljung, 1888.
detalj, vars viktigaste uppgift är att vid
skottlossningen, under den tid kulan befinner sig i
loppet, hindra patronhylsan att kastas bakåt och
krutgasen att strömma ut bakåt ur pipan. S. är
framtill utformat som läge för patronhylsans
fläns och är i regel även försett med bl. a. läge
för tändstift och slagfjäder, patronförare och
ut-dragare.
Slutvärn, innanför huvudvallen i en fästning
anlagda verk, som ha’-till ändamål att bilda en
ny försvar slinje, om en del av fästningen
stormats, och att underlätta denna dels återtagande.
Slågarp, socknar, se Lilla Slågarp och Stora
Slågarp.
Slå katten ur tunnan, en huvudsaki. i Skåne
förekommande fastlagslek, till vilken finnas
många motsvarigheter inom vårfestsederna i
Danmark, Holland etc. Leken tillgår urspr. så, att
byns ynglingar, beväpnade med påkar, rida i
sporrsträck under en upprest port, i vilken på
lagom höjd är upphängd en tunga. Det gäller
att med påkslag krossa tunnan, så att en i
densamma innesluten katt faller ut.
Slån, Prünus spinösa, en upp till Värmland
och Uppland växande, vanl. 1—2 m hög buske
med kraftiga stamtornar. De talrika, vita
blommorna slå i regel ut före de små, brett
lansett-lika el. ovala bladen. Frukterna, slånbären, äro
runda, blådaggiga och ha ytterst kärv smak;
frostbitna kunna de dock användas till saft.
Slåtter (höbärgning) har sedan gammalt
Slån.
verkställts med 1 i e men sedan mitten
av 1800-talet vanl. med
slåttermaskin. S., som förr företogs först
sedan klövern el. gräset var i full
blomning, verkställes numera i allm.
betydligt tidigare. Se Hö.
Slåtterblomma, Parna’ssia, släkte
av fam. Saxifragaceae, med femtaliga
blommor och de innanför kronbladen
sittande ståndarna ombildade till
sta-minodier. På fuktig ängsmark växer i
Sverige P. palustris, en flerårig, glatt
ört med långskaftade rosettblad och 1—
2 dm höga blomskaft. Blommorna äro
täml. stora, med vita, snart avfallande
kronblad.
Slåtterfibla, bot., se Hypochoeris.
Slåttermaskiner, se Skördemaskiner.
Släcka, långsamt fira ut ett tåg el. kätting
utan att dock lossa beläggningen.
Släde. 1) Transportredskap av mycket
skiftande utseende. Hit räknas vanl. också olika former
av släpor — även sådana, som användas på
barmark — samt drögen (se d. o.). Från den senare
skiljer sig s. i egentlig bemärkelse genom att
lasten här är höjd över medplanet medelst
uppstående ”fjättrar”, på vilka ”bankarna” äro anbragta.
Nutida timmerslädar, som vanl. nyttjas i par och
kallas ”kälkar”, inta en mellanställning mellan
drög och egentlig s. Den egentliga s. anträffas på
nordeuropeiskt område först vid stenålderns slut.
Som åksläde möter s. i det
kungsgårdsinventa-rium, som är känt genom fyndet vid Oseberg.
De s., som nyttjades under medeltiden, voro
försedda med en ”skrinda” (själva slädrummet) av
bräder. Under i6©o- och 1700-talen påverkades
slädformerna i Sverige kraftigt från Tyskland.
S. blev särskilt under rokokon ett inom
konstindustrien mycket omhuldat föremål. Bland dessa
rokokoformer märkes den s. k. kappsläden.
Den har i själva s. plats för blott en person;
kusken får sitta grensle på ett litet säte baktill
(hundsfott). Kappsläden har uppkommit ur tyska
karusellslädar, använda vid ett slags ringränning,
Rissla från Tornetrakten (överst) och kappsläde från
Mörkö sn, Södermanland.
[-Slåtterblomma.-]
{+Slåtter-
blomma.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
