Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slaviska språk - Slavist - Slavjansk - Slavkusten - Slavofilism - Slavonien - Slavsjön - Sleeping partner - Sleidanus, Johannes - Sleipner - Slejf - Sleke - Slembin - Slemfiskar - Slemhinna - Slemkanaler - Slemkörtel - Slemskivling - Slemsvampar, myxomyceter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Slavist—Slemsvampar
548
repad handling, och den perfektiva, som antyder,
att en handling inträder el. är fullbordad, äro de
viktigaste.
Litt.: O. Broch, ”Slavische Phonetik” (1911);
E. Berneker, ”Slavisches etymologisches
Wörter-buch” (1908 ff.); ”Grundriss der slavischen
Philologie”, utg. av R. Trautmann och M.
Vas-mer (1925—33).
Slavi’st, vetenskapsman, som sysslar med
slaviska språk el. slavisk kultur. — Slavistik,
slavisk filologi.
Slavja’nsk, stad i Stalino-området, Ukraina,
vid Donets’ biflod Torets; 75,542 inv. (1939). S.
är en industristad och kurort. Bergsaltbrott samt
tillv. av elektrotekniskt porslin, glas och
kemikalier; gyttjebad och tre saltsjöar.
Slavkusten, förr namn på övre Guineakusten
ö. om Voltas mynning.
Slavofili’sm, rysk kulturrörelse på 1840- och
1850-talet, som på religiöst mystisk grund sökte
frigöra Ryssland från den tysk-latinska kulturen.
S. förkastade Peter I :s reformverk såsom ett
brutalt avbrott i den nationella utvecklingen och
hyste naiv beundran för det ryska bondefolket
och dess förment patriarkaliska institutioner.
Bland slavofilerna märkas Samarin, bröderna
Ak-sakov samt i viss mån Dostoj evskij. Rörelsen
utmynnade senare i panslavismen (se d. o.).
Slavönien, serb. Slavonija, landskap i n.
Jugoslavien, utgörande n. ö. delen av folkrepubl.
Kroatien; c:a 16,650 km2. S., som omslutes av Dravas,
Donaus och Savas dalar, är uppdelat av flera
fristående massiv av granit och skiffrar,
Mosla-vina (489 mö. h.), Papuk (953 m) o. a. I ö. ett
c:a 20 km brett lössbälte med omfattande
spannmålsodling, särsk. majs och vete. På
sluttningarna odlas vin. Skog av särsk. bok och ek täcker
mer än V4 av arealen. Större industricentra äro
endast Osijek och Brod. Ang. historia se Kroatien.
Slavsjön, i Canada, se Stora Slavsjön.
Sleeping partner [sli’pio pä’tna], eng.,
”sovande kompanjon”, person, som tillskjutit kapital
men ,ej deltar i affärens ledning.
Sleidänus, J ohannes, tysk historieskrivare
(d. 1556). Han blev 1537 sekr. hos Frans I:s
minister kardinal Du Bellay men återflyttade 1542
till Tyskland. För att rättfärdiga Tysklands
protestantiska ständers politik skrev S. på deras
uppdrag ”Commentarii de statu religionis et rei
pub-licæ Carolo V Cæsare” (i555; sv. övers. 1675),
som med stöd av off. aktstycken, som han
skickligt begagnade, tecknade det yttre
händelseförloppet.
Sleipner [släi’-], Odens åttafotade häst.
Slejf (ty. Schleife), förbindelselänk mellan två
punkter på en dräkt, t. ex. i ryggen på en rock
el. kappa och på skor (slejfskor).
Sleke, se Saltsleke.
Slembin, zool., se Bifamiljen, sp. 13.
Slemfiskar, Blenm’idae, fam. bland taggfeniga
benfiskarna, omfattande täml. långsträckta, nakna
el. med små fjäll täckta former. Ryggfenan är
lång, och bukfenorna sitta långt fram. S. äro
rovfiskar. S k y g g f i s k.e n, Blennius pholis, 15
—18 cm lång,, är allmän i Medelhavet och At-
Trubbstjärtad långebarn.
lanten. Tångsnärtan, Chirolophis
(Carelø-phus) ascanii, förekommer vid Bohuslän.
Långe-barnsläktet, Lumpenus, har mycket
långsträckt kropp, saknar hudbihang och är
hemmahörande i n. Atlanten. I Sverige finnas det
trubbstjärtade långebarnet, L.
macu-latus, som blir 18 cm långt, och det intill 42 cm
långa spetsstjärtade långebarnet, L.
lampretae formis, vilken art även finnes i
Östersjön och Bottniska viken. Ekonomisk betydelse
har havskatten. S. närstående är t e j s
tefisk e n, Centronotus (Pholis) gunellus, med
lång ryggfena och rundad stjärtfena. Den är
allmän vid Sveriges västkust och går i Östersjön
upp till Älandshav.
Slemhinna, tu’nica mucösa, en mjuk hinna av
rödaktig färg, som bekläder insidan av
mag-tarm-kanalen och luftvägarna jämte anslutande
kanalsystem, urinvägarnas och könsorganens håligheter,
insidan av ögonlocken samt
tåravledningsappara-tens inre vägglager m. m. S. är uppbyggd av ett
ytepitel och ett bindvävslager. Inom matstrupen,
magsäcken och tarmen tillkommer dessutom ett
lager glatt muskulatur. S:s tjocklek växlar;
tänjbarheten är som regel mycket stor. Vissa s. äro
jämna, andra försedda med upphöjningar i form
av veck el. ludd. Epitelet är av olika typ, enkelt
el. flerlagrat platt- el. flimmerepitel, cylinder- el.
övergångsepitel. Inom epitelet finnas enstaka
slemproducerande celler, bägarceller. På s. mynna
oftast körtlar, som hålla ytan fuktad med ett
slemmigt sekret. Jfr bilder till Epitelvävnad.
Slemkanaler, hos fiskarna ett i huden beläget
kanalsystem, innehållande knoppliknande
sinnesorgan, vilka retas av strömningar i vattnet. S.
utgöres dels av sidolinjen, som löper längs
vardera kroppssidan, dels av kanaler på huvudet.
Tidigare ansågs s:s uppgift vara att avsöndra
slem.
Slemkörtel. En stor del av kroppens körtlar
avsöndra ett slemmigt, mucinhaltigt sekret och
kallas därför s. Särsk. bakre munhålan och övre
luftvägarna äro rikligt utrustade med sådana
körtlar. De äro som regel sammansatta, kunna nå
något mer än mandelstorlek, ss. undertungkörteln,
en av de stora spottkörtlarna. Motsatsen till s.
äro serösa körtlar, vilka avsöndra
ett.flytande sekret, t. ex. svett- och tårkörtlar.
Mellanformer, vilka från olika cellområden producera
både serös vätska och slem, finnas också, t. ex.
en stor del av spottkörtlarna.
Slemskivling, Gomphidius, släkte av fam.
Aga-riaceae bland hymenomyceterna, tjocka, köttiga,
i väta slemmiga el. klibbiga svampar med
slemmigt hylle och på den uppåt vidgade foten långt
nedlöpande, lätt lösbara, ofta greniga skivor. S.
äro ätliga.
Slemsvampar, myxomycéter,
Myxomy-cètes, Mycetozöa, Phytosarcodina, avd. av kloro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
