Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagord - Slagordning - Slagprov - Slagruta - Slagsida - Slagskepp - Slagsta - Slagtäljare - Slagvatten - Slagverk - Slagäntring - Slaka - Slakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
Slagord—Slakt
540
Slagruta.
Slagord, i) Uppslagsord. — 2) Uttryck, som
genom sin korthet, pregnans och tendens blir
populärt för längre el. kortare tid i den
politiska, religiösa, litterära o. s. v. diskussionen,
t. ex. kohandel, en plats i solen, folkhem, livsrum.
Slagordning. 1) Krigsv., i äldre tider
truppernas uppställning och ordnande till strid, motsvaras
numera av stridsgruppering. — 2)
Sjökrig sv., de seglande linjeskeppens formering för
strid. Nutida motsvarighet kallas
stridsfor-m e r i n g.
Slagprov, se Hållfasthetsprov, sp. 666.
Slagruta (av s 1 å och ruta, ty. Rute, spö,
kvist), en kvist, ett litet spö el. en metalltråd,
som man tillskriver egenskapen att genom egen
rörelse anvisa dolda skatter, malmstreck,
vattendrag o. s. v. S.
utgöres i regel
av en Y-formig
kvist; förr
brukades i Sverige
i regel hassel el.
rönn (särskilt
flygrönn). Vid
användningen
fattar man med
uppåtvända
händer de två
smalare grenarna,
varvid dessa
böjas utåt från
varandra.
Huvudgrenen skall
därvid peka
rakt ut från
bäraren. Till följd
av den
uppkomna spänningen
böjer den sig dock, även utan bärarens frivilliga
förvållande, mycket lätt ur detta läge nedåt el.
också uppåt. Det förra anses vanl. vara det riktiga.
Man säger då, att rutan ”slår”, och denna rörelse
tros beteckna, att bäraren då befinner sig över
el. invid det, som sökes. S:s utslag torde främst
bero på tankeöverföring, suggestion 0. dyl. —
Litt.: G. Ekström, ”S. och vattenådror” (1934).
Slagsida, den lutning ett fartyg har åt endera
sidan.
Slagskepp, se Slagfartyg.
Slagsta, egendom i Botkyrka sn i
Södermanland, nära Rödstensf järden av Mälaren. S.
(Slagsta seminariu m) tillhör Föreningen
för sinnesslöa barns vård.
Slagtäljare, varvräknare, se Takometer.
Slagvatten. 1) Farm., en lösning av
rosmarin-och timjanolja i 70%-ig sprit, som i
folkmedicinen användes mot vissa sjukdomar, ss. epilepsi.
S. med viss tillsats utgör rigabalsam.
2) Sjöv., vatten, som inkommit genom läcka
el. sjögång och, oåtkomligt för länspumpama,
står i ett fartygs botten.
Slagverk. 1) Se Ur.
2) Mus., se Batteri.
Slagäntring, förflyttning på vågrät el. lutande
lina (slaglina), stång el. bom med kroppen
hängande i händer och knäveck under redskapet,
varvid händer och ben (de senare med slag)
förflyttas växelvis och oliksidigt.
Slaka, sn i Östergötlands län, Hanekinds hd,
på östgötaslätten, närmast s. v. om Linköping;
33,46 km2, 855 inv. (1954). Genomflytes av den
lilla Slakaån. 1,847 har åker. Kyrkan härstammar
från uoo-talet; nybyggd 1782. Altartavla av P.
Hörberg. Ingår i Skeda och S. pastorat i
Linköpings stift, Domprosteriet. Tillhör
storkommunen Kärna.
Slakt, den procedur, genom vilken man avlivar
husdjuren i syfte att tillgodogöra sig deras olika
delar, framför allt köttet. I den moderna
s.-proceduren särskiljer man 3 olika avsnitt:
bedövningen, blodavtappningen och den egentliga
upp-slaktningen. — Olika metoder komma vid b
e-dövningen till användning. Vid s I a g
metod e n, den äldsta, bedövas djuret genom ett
kraftigt slag medelst en yxhammare el. klubba
direkt på djurets panna el. nacke el. genom ett
slag på en vid djurets huvud fästad s.-mask
(slagmask), som är försedd med en Sprint, som vid
slaget tränger in i djurets hjärna. Vid
skjutmetoden drives en kula el. en Sprint in i
djurets hjärna medelst en apparat (skjutmask el.
skjutapparat utan mask), som fungerar och
hand-haves som en pistol. Vid den elektriska
metoden, den nyaste, ledes förmedelst en griptång,
som placeras på djurets huvud, en lågspänd
elektrisk ström (60 å 70 volt) genom djurets hjärna,
varigenom framkallas en ögonblicklig
medvetslöshet, som fortfar så länge, att blodavtappningen
kan ske, innan medvetandet hunnit återvända.
—-Genom blodavtappningen, som sker
omedelbart efter bedövningen, avser man att öka
köttets och övriga s.-produkters hållbarhet. Den
verkställes på så sätt, att de större blodkärlen i
halsen överskäras, antingen genom ett tvärsnitt
genom halsens mjukdelar omedelbart bakom
huvudet (s. k. halssnitt) el. genom ett snitt vid
halsens övergång i bröstet (s. k. bröststick). —
Sedan djuret förblött, vidtager den egentliga
uppslaktningen, varigenom de delar (hud,
huvud, inälvor m. m.), som icke räknas till köttet
i egentlig bemärkelse, frånskiljas. Vid
uppslakt-ning av svin frånskilj es i allm. icke huden
(svå-len). Dessa djur underkastas i stället en särskild
rengöringsprocedur, bestående i skållning Och
skrapning, ev. svedning. Till uppslaktningen hör
också köttets uppdelning, den s. k. styckningen.
— S. sker numera i allt större utsträckning i
därför särsk. inrättade offentliga slakthus el. i s. k.
andelsslakterier, vilka stå under statlig kontroll,
kontrollslakterier. I mindre utsträckning äger
dock ännu, företrädesvis på landsbygden, s. k.
hemslakt rum. I Sverige gällande bestämmelser
om s. finnas dels i lag ®/e 1937 ang. slakt av
husdjur, dels i lag n/s 1934 ang. köttbesiktning och
slakthus, dels i k. k. 8%i 1934 ang.
kontrollslakterier.
Principerna för styckning av
olika djurkroppar ha urspr. varierat betydligt i
olika landsdelar. Under tiden för 2:a världskriget
utfärdade Statens priskontrollnämnd s. k. styck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
