Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skövde domsaga - Skövde tingslag - SL - Sladd - Slag - Slaga - Slaganfall, hjärnslag, slag, apoplexi - Slagbjörn - Slagelse - Slaget om Atlanten - Slaget om Storbritannien - Slagfartyg - Slagg - Slaggfärskning - Slaggtegel - Slaggull - Slagheck, Didrik - Slaghök - Slagkryssare - Slaglod, hårdlod - Slaglås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Skövde domsaga—Slaglås
538
Skövde domsaga (före 1938 Gudhems
och Kåkinds domsaga), i Skaraborgs
län, under Göta hovrätt, omfattar två tingslag,
Skövde samt Gudhems och Kåkinds tingslag med
tingsställe och kansli i Skövde.
Skövde tingslag i Skövde domsaga omfattar
staden Skövde och ingår i Skövde fögderi.
SL, förk. för Sveriges lantbruksförbund.
Sladd. 1) (Lantbr.) Jordbruksredskap, som
släpas över åkerytan för ytans avjämnande,
kokors krossning och jordens luckring. På mell.
Sveriges styva lera har sedan gammalt använts
en s 1 ä t s 1 a d d, bestående av 2—3 tunga,
järn-skodda träbalkar. För kraftigare luckring har s.
försetts med grova, raka pinnar i balkarna, s. k.
p i n n s 1 a d d. Numera användes s. sällan som
särskilt redskap; man har i stället konstruerat
den s. k. sladdharven, bestående av en
vridbar planka och efterföljande harv.
2) Tåg el. tågända; elektriska ledningstrådar
till bords- och golvlampor, strykjärn etc.
Slag. 1) (Med.) Se Slaganfall.
2) (Jaktv.) Den luktsubstans, ”vittring”, som
villebrådet lämnar kvar på marken; med
luktsinnet uppfattat spår.
3) (Krigsv.) Se Fältslag och Sjöslag.
4) (Sjöv.) Den sträcka, som ett kryssande
fartyg tillryggalägger mellan två vändningar.
5) (Skpsb.) Fartygsskrovets yttre avrundade
del mellan sida och botten.
Slaga (i Skåne p 1 e j e 1, trol. av ty. Flegel,
lat. flagedlum), tröskredskap, bestående av två
rörligt förenade delar: skaftet, handvalen,
och slagträet, s 1 a g v a 1 e n. Vid tröskning
utbreddes säden på loggolvet i dubbla rader el. i
rundel, varefter kärvarna bearbetades med
slagträet. S. har varierat betr, slagträets form och
sättet för sammanfogningen. Äldst är h å 1 s 1
a-g a n, där slagträet och ibland även skaftet har
ett hål i ändpartiet, genom vilket dragés en
kortare el. längre vidja el. rem, som förenar skaft
och slagträ. Hålslagan har bevarats bl. a. i övre
Sverige, i Norge och Finland. Yngst är
kappslagan, som fått spridning över hela
Mellaneuropa. På denna slagtyp dragés
förbindelseremmen genom byglar på skaftets och slagträets
ändar.
Slaganfall, h järnslå g, slag, apoplexi,
äldre benämning på plötsligt insättande tillstånd
av medvetslöshet, vanl. betingade av en
förändring av hjärnans cirkulationsförhållanden, ss. vid
hjärnblödning, hjärnuppmjukning och blodpropp
i hjärnan.
Slagbjörn kallas en individ av brun björn,
som vant sig vid att anfalla större djur.
Slagelse [slä’galsa], stad i Sorö amt,
Danmark, på v. Själland; c:a 22,000 inv., med
förstäder. S. är sedan urminnes tider
handelscent-rum för en rik jordbruksbygd. Om stadens höga
ålder erinrar den kring torgen och S :t Mikkels
kirke (från 1300-talet) koncentriskt utvecklade
stadsplanen. På senare tid har S. gått starkt
framåt som industristad. — S. nämnes redan på
1 ooo-talet som myntort och fick 1280
stadsprivi-legier av Erik Klipping.
Slaget om Atlanten, benämning på det
sjö-fartskrig, som axelmakterna förde under 2:a
världskriget.
Slaget om Storbritannien, benämning på den
kamp om luftherraväldet, som tyskarna
igångsatte hösten 1940 som förberedelse för en
invasion samt därefter för att tvinga
Storbritannien till fred.
Slagfartyg, sjökrigsv., gemensam benämning
för slagskepp och slagkryssare. Slagskeppen
ha utvecklats ur 1800-talets med 2—4 tunga
kanoner bestyckade typer på 3,000—6,000 ton och
c:a 15 knops fart till 2:a världskrigets starkt
skyddade, flytande stålfästningar med
huvudbe-styckning av 8—12 st. 35,6—40,6 cm kanoner. S.
ha ett deplacement på 35,000—45,000 ton, fart
27—33 knop och över 1,500 mans besättning.
Slagkryssarna började byggas 1906 och
voro till en början snabbare än slagskeppen men
hade svagare skydd. De voro avsedda för
om-fattningsangrepp under strid mellan slagskepp.
De utvecklades i art.-kraft och skydd nästan till
slagskeppens likar och blevo genom den högre
farten större och dyrare än slagskepp. Se
Krigsfartyg och Pansarfartyg.
Slagg, en huvudsaki. av oxider bestående
produkt, som uppkommer vid metallurgiska
processer (metallurgisk s.), vid oxidation av metall
vid varmbearbetning och värmebehandling
(hammar-s., valssinner, glödspån) samt vid
förbränning av fasta bränslen. S. är vanl. glasig men
kan också vara kornig, om temp. vid dess
uppkomst varit låg. Det har visat sig, att man har
mycket stora möjligheter att genom lämpligt
avpassade slaggreaktioner förläna metallen de
egenskaper man önskar. S. kan således medverka
vid rening av metallen från föroreningar och
icke önskvärda legeringsbeståndsdelar el. tillföra
metallen önskade legeringshalter.
Slaggfärskning, metall., avlägsnande av kol ur
smält tackjärn genom inverkan av en oxiderande
slagg, s. k. färskslagg.
Slaggtegel, byggnadssten i tegelform,
bestående av långsamt stelnad masugnsslagg, gjuten i
formar av tackjärn.
Slaggull, se Stenull.
Slagheck, Di dr i k, ärkebiskop (d. 1522).
Han var av tysk börd, kom till Danmark 1517
i legaten Arcimboldus’ svit. Denne sände S. 1517
och 1518 i beskickningar till Sverige för att
mäkla fred mellan Kristian II och Sten Sture.
1519 svek han Arcimboldus, som han bakdantade
inför Kristian II. På hösten 1520 följde han
Kristian till Sverige och spelade en betydande,
ehuru ej i detalj känd roll vid Stockholms
blodbad. S. var sedan bisittare i den
regeringskommis-sion, som Kristian vid sin avresa tillsatte i
Sverige, och fick biskopsstolen i Skara. I nov. 1521
blev han på konungens tillskyndan ärkebiskop i
Lund men föll snart i onåd och brändes på bål.
Slaghök, urspr. benämning för stor rovfågel
i allm. och spec. för duvhöken.
Slagkryssare, se Slagfartyg.
Slaglod, h å r d 1 o d, se Lödning.
Slaglås, krigsv., se Perkussionslås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
