Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skultuna - Skultuna bruk - Skuluberget - Skum - Skum, Nils Nilsson - Skummeslöv - Skummjölk - Skumrist - Skumsläckning - Skunk (Skunck), Nils - Skunkdjur el. stinkdjur - Skupština - Skura
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Skultuna bruk—Skura
462
kring Svartån, n. v. om Västerås; 89,32 km2,
2,520 inv. (1954). Industri- och jordbruksbygd
kring Svartåns forsrika lopp, f. ö. småkullig
skogsbygd. 2,460 har åker. I S. ligger Skultuna
bruk (se nedan). Kyrkan är av medeltida urspr.,
ombyggd 1771. Ingår i S., Lillhärads och
Ske-rike pastorat i Västerås stift, Domprosteriet.
Utgör tills, m. Haraker och Romfartuna
storkommunen Skultuna; 260,28 km2, 4,199 inv.
(1954); i Mell. Västmanlands domsaga.
Skultuna bruk, industrisamhälle i Skultuna sn
i Västmanland, 13 km n. v. om Västerås, vid fall
i Svartån och nära Skultuna station på
stats-banelinjen Tillberga—Ludvika; 1,647 inv. (1952).
Skultuna mässingsbruk anlades av Kronan 1607;
det drevs av ar rendatorer. S. var fideikommiss
1749—1831 och tillföll 1765 släkten Browall,
adlad Adlerwald. 1801—50 var S. delvis järnbruk.
1829 kom bruket till släkten Hammarskjöld; 1902
uppgick det i Svenska metallverkens försälj
nings-ab., vars rörelse 1908 övertogs av ab. Svenska
metallverken, som vid S. har två förvaltningar,
Skultunaverken och Skultuna bruk. Vid S k u
1-tunaverken tillverkas kokkärl och pressade
plåtartiklar, större plåtarbeten i aluminium och
koppar m. m. Normalt antal anställda c:a 450.
Under Skultuna bruks förvaltning drives
ett betydande jord- och skogsbruk med sågverk,
hyvleri och lådfabrik samt lucernmjölsfabrik.
Arealen under bruket utgör 6,060 har, därav 1,420
åker (inom Skultuna ligga 1,230 har åker och
3,355 har skogsmark, återstoden i Lillhärad).
Normalt har bruket c:a 250 anställda. Till
personalens trevnad öppnades vid S. 1946 den stora
”Skultunagården”. — Litt.: S. Erixon, ”S:s
historia” (2 bd, 1921—35).
Skuluberget, bergshöjd i Ångermanland, n. om
Vibyggerå kyrka; 293 m hög.
Skum är ur fysikalisk-kemisk synpunkt ett
dis-perst system, bestående av gas och vätska. Gasen
bildar gasblåsor, vilkas väggar utgöras av ytterst
tunna vätskehinnor. För att en vätska skall
kunna bilda s., måste den ha ytaktiva egenskaper.
Det vanligaste s. består av luft och vatten med
en ringa tillsats av ett el. flera
ytspänningsned-sättande ämnen, ss. tvål, saponin och gelatin.
Bildningen av ett stabilt s. beror trol. på
utbildning av ett heterogent ytskikt med hög viskositet.
S. användes för brandsläckning, vid
flotationspro-cesser och tvättning samt har stor betydelse vid
matlagning och beredning av drycker.
Skum, Nils Nilsson, lapsk konstnär
(1872—1951). S. levde hela sitt liv som
nomadiserande lapp och tillhörde de rikaste renägarna i
landet. Sina konstnärliga färdigheter utvecklade
han helt på egen hand och åstadkom i teckning
och färgkritemålning ett stort antal skildringar
ur lapparnas liv. Även som förf, var han
autodidakt och lärde endast ofullständigt att behärska
riksspråket (hans böcker ha redigerats av
intendenten Ernst Manker). Sitt egentliga genombrott
fick S. med ”Same sita—lappbyn” (1938), där
han i ord och bild skildrade lapparnas vardagsliv
och traditioner. Genom denna bok blev han med
en gång erkänd som lapparnas främste skildrare
av renskötarnas liv och gärning, och hans på en
gång naiva och omutligt sakliga teckningar
väckte stor uppmärksamhet. Han ställde senare ut
upprepade gånger i Stockholm och runt omkring
i landet. När hans arbeten 1937 visades på
världsutställningen i Paris, vann han allmänt
erkännande, liksom på senare utställningar i U.S.A. S:s
målningar förena en självklar naivitet med en
skarp blick för det karakteristiska och
väsentliga i de självupplevda motiven. S. är representerad
i Nationalmuseum, Nordiska museet och Luleå
museum samt i saml. i bl. a. Paris och
Minnea-polis.
Skummeslöv, sn i Hallands län, Höks hd, vid
Laholmsbukten, s. v. om Laholm; 28,81 km2; 1,020
inv. (1954). Bördig slättbygd, utmed kusten
skog-planterade flygsandsdyner, badstrand. 1,988 har
åker. Egendomar: Skottorp (se d. o.) och Nya
Skottorp. Vid Västkustbanan stationssamhället
Skottorp (411 inv. 1951). Havsbad:
Skum-meslövsstrand. Romansk kyrka, restaur.
1946. Ingår i ö. Karups och S:s pastorat i
Göteborgs stift, Laholms kontrakt. Tillhör
storkommunen Karup.
Skummjölk kallas återstoden av hel- el.
sötmjölken, sedan största delen av fettet i form av
grädde avskilts medelst gräddsättning och
hand-skumning el. medelst maskinskumning el.
separering.
Skumrist, se Plog.
Skumsläckning, metod att medelst skum släcka
eld. Det vid s. använda skummet utgöres av en
vätska, i vilken antingen kolsyra (kemiskt skum)
el. luftmekaniskt skum inblandas på sådant sätt,
att biåsbildning uppstår. Se vidare Brandväsen
och Kemiska eldsläckningsapparater.
Skunk (S kun c k), Nils, politiker (1614—
76). Han blev 1645 stadsskrivare i Stockholm
och 1666 landsdomare i Blekinge. Vid 1650 års
riksdag var S. borgarståndets sekr., betraktades
som de ofrälse ståndens bästa penna och
författade enl. egen uppgift den märkliga skrift,
”pro-testationen”, till drottning Kristina, vari
yrkades på en reduktion och en bättre ställning för
de ofrälse stånden.
Skunkdjur el. stinkdjur, Mephltis,
tillhöra fam. mårddjur, närmast släkt med
grävlingarna men smärtare byggda. Kring anus finnas
stora körtlar, vilkas oerhört stinkande innehåll
kan utsprutas genom två riktbara öppningar mot
en fiende. Bäst känt är M. mephitis (se bild å
nästa sida) från Nordamerika, med en
kropps-längd av omkr. 40 cm, den yviga svansen omkr.
20 cm. Den präktiga pälsen är glänsande svart
med vit teckning i form av ett band från nosen
bakåt längs vardera sidan. S. lever av maskar,
insekter, smärre ryggradsdjur m. m. men även
bär. I Sydamerika finnes ett närstående släkte,
Conepatus. S. uppfödas ofta i fångenskap för
pälsens skull. — Som skunkdjur betecknas
stundom även Viverridae (se Sibetkattor).
Skupstina [sko’p/t-], serbokroat,
(nationalförsamling, riksdag.
Skura, her., linje, som delar en vapenskölds
yta i olika fält. S. kunna vara raka, böjda, brutna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
