Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrot - Skrott - Skrottäthet - Skrotum, pung - Skrov - Skrubba - Skrubbskädda - Skrukeby - Skrumpnjure - Skrupel - Skrupulös - Skrutt - Skruv (Kronobergs län) - Skruv - Skruvaktiebolaget (i Uddeholm)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Skrot—Skruvaktiebolaget
450
Skrot, större el. mindre
metallbitar.
i) (Artill.) De små kulor
av bly, blylegering el. stål,
som finnas främst i
granat-kartescher och kartescher.
Även en granats
sprängstycken (splitter) kallas s.
2) Ålderdomlig beteckning
för en avhuggen bit metall
på den tid, då betalning
erla-des medelst avhuggande och
uppvägande av ett stycke
såsom mynt gångbar metall.
Sedermera övergick s. till att
betyda ett mynts bruttovikt,
varvid korn betecknade
myntets nettoinnehåll av ädel
metall. Förhållandet mellan
nettot och bruttovikten
kallades halt.
Skrott, avpälsad (flådd)
djurkropp av villebråd,
särskilt då den är mer el. mindre
värdelös.
Skrottäthet, vapentekn.,
antalet skrot, som per m2
faller på en mot skrotens
medelriktning vinkelrät yta el. på
en lodrät yta, ”vertikal s.”,
el. på en vågrät yta,
”horisontal s.”.
Skrotum, pung, se Könsorgan.
Skrov, den av fartygets köl, spant,
bordläggning, stävar och förbindningar bildade
fartygs-kroppen.
Skrubba, egendom i Enskede förs, i
Stockholm, vid sjön Drevviken på Södertörn, omfattar
125 har, därav 25 åker. S. tillhör sedan 1894
Stockholms stad, som 1896—1949 här hade ett
skyddshem för gossar. F. n. finns ett
ungdoms-hem i barnavårdsnämndens regi. En del av
arealen är koloniområde. Vid det tillhörande
frilufts-reservatet Skrubba sand finnes en s. k.
vild-marksby med stugor för föreningar och klubbar
m. m.
Skrubbskädda, zool., se Flundrefiskar, sp. 656
och fig. 5.
Skrukeby, se Västra Skrukeby och Östra
Skrukeby.
Skrumpnjure, se Njursjukdomar, sp. 926 f.
Skrupel. 1) (Lat. scrüpulum, uncia.) I
Sverige dels en äldre apoteksvikt = Vs drachme
= V24 uns = 20 gran = 12,4 dg, dels ett äldre
längdmått = V10 gran = 1/ioo decimallinje = 0,03
mm. — 2) (Lat. scrüpulus.) Plur. skrupler,
betänkligheter.
Skrupulös, ytterst samvetsgrann.
Skrutt, dialektord för hin onde, djävulen.
Skruv, samhälle i Ljuders sn i Kronobergs län.
Skruv, 1) dets. som gängad spindel; 2)
handelsvara i form av ett helt el. delvis gängat
cylindriskt element, som oftast är försett med
skalle el. annan anordning för indragningen. —
Ordet s. användes understundom synonymt med
NF XIX — 15
Några olika typer av skruvar.
1 helgängad spårskruv med cylindrisk skalle (CS-h), 2 helgängad spårskruv
med kullrig, försänkt skalle (KFS-h), 3 helgängad spårskruv med kullrig
skalle (KS-h), 4 helgängad spårskruv med försänkt skalle (FS-h), 5 spårskruv
med försänkt skalle (KS), 6 spårskruv med kullrig, försänkt skalle (KFS),
7 spårskruv med cylindrisk skalle (CS), 8 spårskruv med försänkt skalle
(FS), 9 stål fästeskruv (SFS), 10 stoppskruv med spets (SSS), n stoppskruv
med tapp (TSS), 12 stoppskruv med 4-kanthål och skålad ände (4HSS),
13 blank 6-kantskruv, stor nyckelvidd (B6S), 14 blank 6-kantskruv, liten
nyckelvidd (B6LS), 15 ställskruv (T4SS), 16 skruv med kullrig skalle och
4-kant (vagnsbult; VBF), 17 skruv med cylindrisk skalle och 4-kant
(däcks-bult; DBF), 18 träskruv med 6-kantskalle (”fransk skruv”; 6TS), 19 pinnskruv
med kort godsände (PS), 20 skruv med cylindrisk skalle och 6-kanthål
(”insex-skruv”; EC6S), 21 träskruv med kullrig skalle, 22 självgängande plåtskruv
med cylindrisk skalle, 23 självgängande plåtskruv med kryss-spår (Phillips-typ).
bult. Enl. tekniskt språkbruk är bult ett ogängat
el. gängat cylindriskt maskinelement, varvid det
i senare fallet är avsett att kombineras med en
mutter, d. v. s. ett med ett gängat hål försett
stycke, vari den gängade delen av s. passar. Vet
man ej, om det skall användas tillss m. mutter,
föredrages benämningen s. — Man skiljer mellan
tre huvudtyper av s.: trägängad och järngängad
s. samt plåt-s. Trägängad s. (trä-s.)
saluföres i 4 olika varianter med avseende på skallens
(huvudets) form: flat och försänkt, kullrig och
försänkt, kullrig samt 6-kant. Den sistn. typen
kallas även ”fransk” trä-s. och användes
väsentligen endast då diam, är så stor, att s. ej
lämpligen kan dragas med s.-mejsel. Järngängad
(metallgängad) s. förekommer i långt flera
varianter, bl. a. på gr. av de många alternativa
gängsystem, som användas. Med pinnskruv
(pinnbult) förstås en s. utan skalle, vanl. med ett
ogängat stycke på mitten. Benämningen
skallskruv (skallbult) användes stundom för att
markera, att artikeln ej är av pinntyp.
Plåtskruv påminner om trä-s., men skiljer sig
härifrån dels genom att gängan når ända upp
till skallen, dels genom att s. i regel härdas.
Typen användes för sammanskruvning av plåtar,
varvid en rudimentär men skaksäker gänga alstras
vid indragningen. — S. är tidigast känd genom
fynd från Pompeji. — Litt. om S:s historia:
S. T. Kjellberg, ”S.” (i ”Kulturen”, 1952).
Skruvaktiebolaget (i Uddeholm),
Eskilstuna, tillverkar trä- och järngängad skruv av
järn, mässing och rostfritt material; dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
