Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Själavandring, metempsykos - Själavård - Själevad - Själevadsån - Själland - Själlands odde, Själlands rev - Själlands stift - Själsblindhet - Själsdövhet el. akustisk agnosi - Själsförmögenhet - Själsklyvning - Själslig hygien - Själslivet el. medvetenhetslivet - Själssjukdom - Självalstring - Självantändning - Självavläggare - Självbefläckelse - Självbefruktning - Självbetjäningsbutik, snabbköpsbutik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261 Själavård—Självbetjäningsbutik 262
tar den optimistiskt som en möjlighet att
genom fortsatt utveckling nå fullkomligheten.
Litt.: A. Bertholet, ”Seelenwanderung” (1906);
A. Wachtmeister, ”Primitiv själavandringstro”
(1925)-
Själavård, genom den kristna kyrkan utövad
verksamhet för att befordra de enskildas
religiösa och sedliga liv. — S. har olika utformats
inom de olika kyrkosamfunden under inflytande
av olika religiösa strömningar och på olika tider.
—• Se vidare Militär själavård.
Själevad, kommun i Västernorrlands län,
Ångermanlands n. domsaga, kring fjärdarna i
nedre Moälven, närmast v. om Örnsköldsvik;
308,53 km2, 16,612 inv. (1954). Kring den
tättbebyggda älvdalen och dess bidalar höglänt
skogsbygd. 3,338 har åker. Tätorter:
Själevad (1,595 inv. 1951) och Gullänget (2,695
inv.) m. fl. I S. ligga Hampnäs (Norra
Ångermanlands folkhögskola och lantmannaskola) samt
Domsjö (se d. o.). Den nuv. kyrkan av sten
uppf. 1876—80. Pastorat i Härnösands stift,
Örnsköldsviks kontrakt.
Själevadsån, dets. som Moån (Moälven).
Själland, da. Sjælland, Danmarks största ö,
mellan Stora Bält och Öresund; 7,017 km2,
1,406,232 inv. (1940). Jämte Mön, Samsö,
Amager och flera mindre öar samt bortemot 100
obebodda småöar och holmar bildar S. den S j ä
1-ländska ögruppen (7,516 km2, c:a
1,575,000 inv.). Större delen av S. är ett
morän-backlandskap med de högsta partierna belägna
n. om Ringsted (Gyldenlöves Höj 126 m ö. h.),
v. om Fakse (Kobanke 123 m) samt vid Sejrö
Bugt (Vejrhöj 121 m). Administrativt indelas
S. i Köpenhamns och Roskilde amtrådskretsar,
Frederiksborg, Holbæk, Sorö och Præstö amt
samt staden Köpenhamn, i kyrkligt avseende i
Köpenhamns och Roskilde stift.
Själlands odde, Själlands rev, se Sjællands
odde och Sjællands rev.
Själlands stift, förr danskt stift, V12 1922
delat i Köpenhamns stift och Roskilde stift.
Själsblindhet, se Alexi.
Själsdövhet el. akustisk agnos i, en
rubbning av förmågan att uppfatta och förstå
det hörda. S. är ej begränsad till uppfattningen
av det talade ordets mening (orddövhet; se
Afasi) utan innebär ett mer el. mindre
fullständigt bcrtfall av förmågan att uppfatta och
förstå även andra ljud.
Själsförmögenhet. Medan den nyare
psykologien upplöser de olika medvetenhetsfunktionerna
(t. ex. tänkandet) i deras ”element” (se
Själslivet), förde dem en äldre (liksom alltjämt den
populära uppfattningen) tillbaka på ett flertal
av isolerade s. (t. ex. på en ”tankeförmåga”)
som de ifrågavarande funktionernas orsaker. När
psykologien i våra dagar räknar med själsliga
”anlag”, ”dispositioner” o. dyl., kan man däri
se en mera kritisk användning av det gamla
s.-begreppet.
Själsklyvning, dets. som schizofreni.
Själslig hygien, se Mentalhygien.
Själslivet el. medvetenhetslivet har
träffande jämförts med en kontinuerligt
rinnande ström, utan fullständiga avbrott och utan
absolut upprepning. Genom psykologisk analys
kan man visserligen utskilja och gruppera vissa
relativt enstaka och identiska beståndsdelar
(”medvetenhetselement”), men dessa förekomma
i det konkreta s. alltid blott som särskilda sidor
av en oupplöslig, individuellt avgränsad
medveten-hetshelhet. Av de grupper, i vilka man från
Kants tid vant sig att indela och överskåda
samtliga förefintliga medvetenhetselement, är den
fundamentala och ursprungligaste otvivelaktigt
känslorna, individens vaga och glidande
upplevelser av lust och olust och dessas otaliga
nyanser. Den fysiska världens fenomen bli till för
individen genom dess förnimmelser, som
skiljas från varandra efter ”modalitet”
(sinnes-område, ss. syn-, hörselförnimmelser o. s. v.),
”kvalitet” (röd el. blå färg, hög el. djup ton o. s. v.),
styrka och varaktighet. Genom att tidigare
upplevda förnimmelser kunna återkallas
(”reproduceras”) av medvetandet i form av
föreställningar ge de materialet för de mera
omfattande kunskapsverksamhetema: idéassociation,
fantasi och tänkande. Svårare att påvisa än
kunskaps-element (d. v. s. förnimmelser och föreställningar)
och känslor (och därför även mera omstridda i
psykologien) äro de upplevelser av ovillkorlig,
resp, villkorlig aktivitet och strävan, som
sammanfattas under gruppen vilj eelement och
kulminera i beslutet, resultatet av ett föregående
övervägande.
Själssjukdom, se Sinnessjukdom.
Självalstring, se Uralstring.
Självantändning, antändning utan
värmetillförsel utifrån. S. kan sägas vara en följd av en
urspr. långsam oxidation, varvid värmealstringen
ökar oxidationshastigheten o. s. v., tills
antändning sker. Exempel på ämnen, som lätt
självan-tändas, äro fosfor, fuktigt hö, sågspån, nyberett
träkol, stenkol, innehållande finfördelad
svavel-kis, samt med oxiderbar olja (t. ex. linolja)
indränkt trassel.
Självavläggare, lantbr., se Skördemaskin.
Självbefläckelse, se Onani.
Självbefruktning. 1) Bot. S., sj älvpol
linatio n, homoklini, autogami, se
Pol-lination.
2) Zool. Då hermafroditism är rätt allmänt
utbredd hos de ryggradslösa djuren, skulle man
kunna förmoda, att s. (autogami) mycket ofta
förekommer, vilket dock ej är fallet. Ofta sker
näml, en ömsesidig befruktning av två
samkö-nade individ. Hos en del djur, ss. vissa
virvelmaskar är dock s. en normal fortplantningsakt.
Jfr Hermafroditism 2).
Självbetjäningsbutik, snabbköpsbutik,
en under senare år i Sverige allt vanligare form
av detaljhandel. Den sedvanliga försäljningen
över disk har här ersatts av ett system, där
kunderna från hyllor och montrar med
färdigför-packade varor få betjäna sig själva. Varorna
sammanräknas och betalas vid en kassa, som
måste passeras vid utgången. De första moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
