Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjukvårdsberedskapsnämnden - Sjukvårdshund - Sjukvårdsstyrelsen - Sjukvårdstjänst - Sjundedagsadventister - Sjundeå - Sjungande låga - Sjungom studentens lyckliga dag! - Sjunkbomb - Sjunkgöt, Sjunkhuvud - Sjuntorp - Sjurygg - Sjuskinnsgröt - Sjusovardagen - Sjusovare - Sjustjärnorna - Sjuvalov, släkt - Sju vise mästare (Historia septem sapientium)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Sjukvårdsbund—Sju vise mästare
256
Medicinalstyrelsen viss direktivrätt. Därjämte
är S. sakkunnigt organ åt Riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap för den del av den
ekonomiska beredskapsplanläggningen, som rör
läkemedel och sj ukvårdsmateriel för såväl
militära som civila ändamål i krig. I S., som
sorterar under Inrikesdep., ingå representanter för
Medicinalstyrelsen, chefen för Försvarsstaben,
Försvarets sjukvårdsstyrelse,
Civilförsvarsstyrel-sen och Svenska landstingsförbundet.
Sjukvårdshund, krigsv., användes för att spåra
upp och inrapportera sårade. Dressyr arbetet är
omfattande och kräver stor vana. S. nyttjades
under i :a världskriget och tiden därefter men
synes ej ha varit i bruk under 2:a världskriget.
Sjukvårdsstyrelsen, krigsv., se Försvarets
sj ukvårdsstyrelse.
Sjukvårdstjänst, krigsv., se Underhållstjänst.
Sjundedagsadventister, den gren av
adventis-men (se Adventister), som uppkom i U.S.A. på
1840-talet och vars mest betydande ledare varit
den ädla och visionärt begåvade Ellen G.
White (1827—1915). S., som dela
adventis-mens allmänna åskådning, betona särskilt
lördagens helighållande i st. f. söndagens. Samfundet,
som ledes av den vart fjärde år sammanträdande
generalkonferensen, bedriver sin verksamhet
medelst skriftspridning, predikoturer och
hälsovårds-anstalter, vilka propagera för ett naturenligt
levnadssätt. I Sverige, dit rörelsen kom 1880, utövar
den dylik hälsovård vid Nyhyttans badanstalt,
Hultafors sanatorium, Ekebyholms sanatorium
samt Stockholms fysikaliska kuranstalt. I
Danmark driva s. Skodsborgs bekanta sanatorium.
Rörelsen, som har sitt huvudkvarter i Stockholm
och räknar c:a 3,000 anhängare, har till organ
Tidens Tecken, Sundhetsbladet, Missionären och
Ungdomens budbärare. — Litt.: M. Neiendam,
”Frikirker og sekter” (2:a uppl. 1939).
Sjundeå, fi. Si’untio, kommun i Nylands län,
Finland; 194 km2, c:a 3,700 inv., till största
delen svenskspråkiga.
Sjungande låga, fys. Från en smal spets
utströmmande luft- el. gasström har en viss
tendens att råka i svängningar. Om en brännbar
gas antändes, så att en spetsig låga uppkommer,
har gasströmmen fortfarande samma tendens.
Skjutes ett rör av 2—3 cm vidd över en sådan
låga, börjar den att ljuda, om den regleras till
passande höjd. Tonhöjden beror helt på
luftpelarens längd. Lågan råkar själv i
svängningar. Fenomenet kallas ofta kemiska
harmonikan.
Sjungom studentens lyckliga dag!,
allbekant manskörsång, komponerad av prins Gustav
till ord av H. Sätherberg.
Sjunkbomb, anti-ubåtsvapen, som utgöres av
en plåtcylinder, innehållande en 50—300 kg
sprängladdning, vilken bringas till krevad genom
en av vattentrycket på visst, inställt djup utlöst
slagmekanism. S. rullas överbord el. kastas ur
en mörsare från övervattensfartyg, som
framgå med hög fart, resp, fälles från flygplan i
serier, så att ett område, där ubåt upptäckts,
belägges med krevader. Varje enskild krevad
har förstörande verkan inom en sfär med upp
till c:a 20 m radie.
Sjunkgöt, Sjunkhuvud, se Gjutning, sp. 13.
Sjuntorp, industrisamhälle i Fors sn i
Västergötland, vid Sjuntorpsforsen i Lerumsån 10 km
s. s. v. om Trollhättan; 468 inv. (1951). Här
finnas bomullsspinneri, väveri, nätfabrik, färgeri,
bandfabrik och elkraftverk, tillhörande a b.
Sjuntorp (c:a 850 anställda).
Bomullsspinneriet är det äldsta i gång varande i Sverige, gr.
1813.
Sjurygg, zool., se Stenbit.
Sjuskinnsgröt, efterrätt, som förr bereddes av
risgrynsgröt, lagd i sju lager med smör, kanel
och socker emellan. Efter påläggning av varje
nytt lager brungräddades rätten.
Sjusovardagen, urspr. benämning på 27 juli.
Legenden om ”sju sovare” förtäljer, att sju
bröder vid förföljelsen under Decius 249 flytt till
en bergshåla i Efesos, där somnat och dött men
omkr. 200 år senare av Gud uppväckts för att
vittna om de dödas uppståndelse; själva trodde
de, att deras sömn varat blott en natt.
Sju-sovare nu = en, som sover länge på morgonen,
urspr. efter kl. 7. I folktron avgör väderleken
på s. väderleken sju veckor framåt.
Sjusovare, Glis (Myo’xus) glis, gnagare av
sovmössens fam., hemmahörande i mell., s. och
ö. Europa.
Längden
uppgår till 16 cm
utom den 13
cm långa,
yviga svansen.
Den mjuka
pälsen är ovan
askgrå, under
vit. S. klättrar
skickligt i
träden och sover
där i sitt bo
om dagarna.
Födan utgöres
av knoppar, skott och frukt, varför den kan
anställa skada i trädgårdar. Vintern tillbringas
i dvala.
Sjustjärnorna, astron., se Plejaderna.
Sjuvalov [/ova’laf], rysk adelssläkt, känd
från 1500-talet. — Pavel Andrejevitj S.
(1776—1825) utmärkte sig under Suvorov och
i finska kriget 1809, då han vid Skellefteå
tillfångatog en mindre svensk styrka under
överstelöjtnant Furumark. S. blev sedan generaladjutant
hos Alexander I. Hans sonson generalen greve
Petr Andrejevitj S. (1827—89) var 1866
—74 chef för hemliga polisen, 1874—79
ambassadör i London och deltog i Berlinkongressen 1878.
Sju vise mästare (H i s t o’r i a s e’p t em
s a p i e’n t i u m), en novellsamling, av indiskt
ursprung, som under medeltiden kom till Europa
och spreds på olika språk. En fursteson
uppfostras av sju vise mästare, vilka rädda hans liv, som
är hotat av hans styvmor. Både hon och mästarna
uppträda som berättare. Äldsta bearbetningen i
Europa är av J. de Alta Silva (omkr. 1184).
Sjusovare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
