Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuksköterska (sjukskötare) - Sjukstuga - Sjuksäng - Sjuktransport - Sjukvagn - Sjukvård - Sjukvårdsberedskapsnämnden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253 Sjukstuga—Sjukvårdsberedskapsnämnden 254
ges sjuksköterskor och driver med statligt bidrag
Inst. för högre utbildning av s. i Stockholm och
Göteborg.
Sjukstuga, av landsting el. kommun inrättat
mindre sjukhus, närmast avsett för lindrigare
sjukdomsfall. S. får författningsenligt ej vara
försedd med mera än 30 vårdplatser, dock må
med Medicinalstyrelsens medgivande ytterligare
intill 20 vårdplatser inrättas. Vid 1950 års slut
funnos i riket 77 s. med 2,029 vårdplatser.
Sjuksäng, säng, spec. avsedd för vård av en
sjuk. En modern s. är försedd med olika
anordningar, som underlätta vården och behandlingen
av den sjuke. Huvud- el. fotända kan höjas och
sänkas genom enkla handgrepp, och s. är försedd
med ställbart huvudstöd. Stativ för flaskor vid
givande av vätska m. m. genom s. k. dropp,
ställningar för sträckbehandling av frakturer m. m.
kunna lätt anbringas på s. För vissa ändamål
ha speciella s. konstruerats, så t. ex. den s. k.
hjärtsängen, som möjliggör behandling av
hjärtsjuka i en lämplig halvsittande ställning. En
modern s. är försedd med låsbara hjul, och den
sjuke kan i den lätt transporteras inom ett
sj ukhus.
Sjuktransport, se Ambulans, Lasarettsfartyg,
Sjukbår, Sjukvagn och Underhållstjänst.
Sjukvagn, järnvägsvagn för transport av
sjuka. Vid Statens järnvägar finnas för civilt bruk
s. med plats för tre sjuka jämte vårdare.
Avgiften för att få begagna dessa vagnar är
synnerligen låg. Läkarintyg om att transporten
behöver ske i s. erfordras. S.J. äger även en större
typ av s., som får användas i internationell
trafik.
Sjukvård har till uppgift att göra
sjukdomstiden så dräglig som möjligt för den sjuke samt
om möjligt återgiva honom hälsan. S. har
urgamla anor. Ehuru läkarkonsten hos de gamla
kulturfolken nådde en jämförelsevis hög
ståndpunkt, lades huvudvikten vid kroppskultur, och s.
i egentlig mening utövades icke. Först med
kristendomens framträdande kan man spåra de första
ansatserna till s. Hand i hand med kyrkans
utveckling och dess ökade tillgångar upprättades
barmhärtighetsanstalter för vård av sjuka.
Under tidigare medeltiden ägnade sig blott klostrens
inv. åt s. Nordens apostel Ansgar anlade flera
sjukhus. Munkordnarna, särsk. benediktinorden,
lade stor vikt vid s., och nästan varje kloster
hade sitt hospital för sjuka. Även riddarordnarna,
särsk. johannitorden och tyska orden, hade till en
av sina huvuduppgifter att skydda och vårda
sjuka. Den första sjuksköterskeorden stiftades 1225
i Marburg av Elisabet, lantgrevinna till
Thü-ringen. Med 1200-talet synes en mera ordnad s.
ha kommit till stånd, och större sjukhus
grundades, däribland Hötel-Dieu i Paris,
Bartolomeus-hospitalet i London och det av påven Innocentius
III 1204 upprättade sjukhuset Santo Spirito i
Rom. Särsk. spetälskevården var föremål för
intresse, och ett stort antal härbärgen för dylika
inrättades. Det var särsk. franciskanorden, som
ägnade sig åt spetälskevården. I Sverige funnos
vid tiden för reformationen många s. k. helge-
andshus och hospital för vård av spetälska,
kroniskt sjuka och sinnessjuka. Det äldsta sjukhus,
som omtalas i Sverige, var hospitalet i Skänninge.
Från mitten av 1800-talet inträdde en
uppblomst-ring av s. 1836 stiftades av pastor T. Fliedner i
Kaiserswerth i Tyskland den första verkliga
läroanstalten för sjuksköterskor, vilken gav
upphovet till den nu existerande
diakonissverksam-heten.
I modern mening skiljer man i fråga om s.
mellan öppen och sluten sådan. Sluten kallas
all anstaltsvård. S. är dels civil och dels
militär. Civil s. meddelas åt samhällets icke i
armén el. flottan tjänstgörande inv. Denna
handhas under Medicinalstyrelsens allmänna
överinseende av den s. k. civila sjukvårdspersonalen,
omfattande dels tjänsteläkare, anställda i statens,
landstingens el. kommunernas tjänst, dels enskilt
praktiserande läkare, samt dessutom tandläkare,
sjukgymnaster, fältskärer, barnmorskor och
sjuksköterskor. Genom allmänna läkarinstruktionen av
19/i2 1930 reglerades 1 :e provinsial-, provinsial-,
extra provinsial-, stads-, stadsdistrikts-,
köpings-och municipalläkarnas samt de enskilt
praktiserande läkarnas skyldigheter och rättigheter.
Särskilda författningar el. instruktioner finnas för
lasaretts- och övriga sjukhusläkare,
järnvägslä-kare, fängelseläkare m. fl. Av
sjukvårdsinrättningar funnos vid 1951 års början 686 st., näml.
128 länslasarett el. motsv. större sjukhus, 77
sjukstugor, 75 epidemisjukhus och 406 andra
sjuk-vårdsanstalter, ss. sanatorier, barnsjukhus,
enskilda sjukhus och sjukhem.
Epidemisjukvården reglerades genom epidemilagen av 19/e 1919
(se Epidemisjukhus). — Den militära s., vars
klientel är all inom armén, marinen och
flygvapnet anställd personal, handhas i fredstid av
fältläkarkåren, marinläkarkåren och flygläkarna.
Den slutna militära s. utövas vid reg.- och
garnisonssjukhusen el., där sådana saknas, vid civila
sjukhus. Den militära s. i fält omfattar dels den
officiella (se Underhållstjänst) och dels den
frivilliga (se Röda korset).
Under det senaste decenniet har s. varit
föremål för ett stort intresse från statsmakternas
sida, och en mängd utredningar och förslag av
genomgripande natur ha framkommit. 1946 års
riksdag antog förslaget om kostnadsfri vård på
allmän sal å offentliga sjukhus samt om
förbilligade, resp, kostnadsfria läkemedel. 1948
framlade Medicinalstyrelsen ett vittomfattande och
detaljerat förslag till omorganisation av den öppna
s., avsedd att genomföras dels under en nära
framtid, dels på längre sikt, jämte en allmän
organisationsplan. 1953 beslöts, att lagen om
allmän sjukförsäkring, som avser ersättning för
läkarvård, sjukvård m. m., skall träda i kraft
1/i 1955- — Litt.: SOU 1948:14, bilagor i SOU
1948:24; ”Sjukvårdsreform, föredrag inför och
yttrande av Svenska läkaresällskapet” (1949).
Sjukvårdsberedskapsnämnden, organiserad
fr. o. m. V7 1948, har till uppgift att vidtaga
erforderliga åtgärder för att upprätthålla
lokal-och materielberedskapen för främst den slutna
kroppssj ukvården i krig. I dessa avseenden har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
