Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Severus, Sulpicius - Sévigné, Marie de Rabutin-Chantal - Sevilla - Sèvres (departement) - Sèvres (stad) - Sèvres (fabrik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
S évigné—Sèvres
72
Katedralen i Sevilla med Giralda t. h. Se även bild 6—7 å pl. vid
Muhammedansk konst samt bild 3 och 6 å pl. vid Spansk konst.
"Historia sacra”, är en kronologisk skildring av
G. T. och kyrkans historia till 403. Ännu mera
läst blev S:s biogr. över Martin av Tours. S:s
skrifter ha utgivits av tysken C. Halm (1866).
— Litt.: P. Hyltén, ”Studien zu S. S.” (1940).
Sévigné [sevinje’], Marie de
Rabutin-C h a n t a 1, markisinna de S., fransk
författarinna (1626—96). Hon gifte sig 18-årig med
markis de S., som tillhörde den adliga fronden och
slutade sitt vilda liv i en duell 1651. Den unga
änkan skaffade sig vidsträckta förbindelser. 1669
gifte hon bort sin dotter Franqoise med en greve
de Grignan, guvernör i Provence. Skilsmässan
från denna gav upphov till en livslång
brevväxling. Själv förblev hon bosatt i Paris, där
hon hyrde ett palats, Hotel de Carnavalet. Breven
till dottern utgöra huvuddelen av hennes alstring,
en fortlöpande dagbok, vari icke blott hennes eget
liv utan hela 1600-talets Frankrike avspeglas.
Hennes stil har ett enkelt behag och en frisk
sälta, som skarpt bryter av mot samtidens
preciösa modeprosa. Hennes brev till dottern
ma-dame de Grignan började tryckas 1726; kritisk
uppl. av P. Mesnard m. fl. (15 bd, 1862—67);
ett urval i sv. övers, av S. Ahlgren utkom 1948.
— Monogr. av G. Boissier (1887), É. Faguet
(1910) och Cécile Gazier (1933).
Sevilla [säæi’lja]. 1) Provins i Andalusien i
Spanien, kring nedre Guadalquivir; 14,010 km2,
1,100,478 inv. (1950).
2) Spaniens till storleken 4æ stad, huvudstad i
S.i), på v. sidan av Guadalquivir; 377,000 inv.
S. ligger 10 m ö. h., och omfattande
åtgärder ha måst vidtagas till skydd mot flodens
översvämningar. Klimatet i S. hör till det varmaste
på europeiska fastlandet. Medeltemp. är nära
28°, maximum 47°4. Karakteristiska för S. äro
gårdarna med tälttak, patios, där familjen under
den varma årstiden ständigt vistas. S. är säte
för ett militärkommando och en ärkebiskop. Den
väldiga gotiska katedralen, Santa Maria de la
Sede, på platsen för en
morisk moské från noo-talet,
påbörjades 1402 som
fem-skeppig basilika, restaur.
1882—1901. Katedralen är
rik på konstskatter. Till
katedralen överfördes
Colum-bus’ förmodade kvarlevor
1898. Vid katedralens n. ö.
hörn reser sig klocktornet
Giralda, den forna moskéns
minaret, S:s vårdtecken, 93
m högt, uppf. 1184—96,
restaur. 1885—88. S. ö. om
katedralen, vid Plaza del
Triun-fo, ligger den moriska
kungaborgen Alcåzar (restaur. 1855
—89); synnerligen praktfulla
äro ambassadörernas gemak
och slottsträdgården. Mellan
Alcåzar och katedralen
ligger vid Plaza del Triunfo
börsen Casa Lonja med
Ar-chivo general de Indias. S:s
centrum är Plaza de la Constituciön med
rådhuset, en renässansbyggnad från 1500-talet. Mot
n. leder den trånga Calle de las Sierpes, S:s
livligaste gata. N. om rådhuset univ., stiftat 1502.
V. härom ligger provinsmuseet med arkeol. och
tavelsamling (Murillo, Zurbarän m. fl.), i ö. det
rikt dekorerade Casa de Pilato. S. har
tjurfäktningsarena och en kolossal, statlig tobaksfabrik
i barockstil. S. är en viktig järnvägsknut, hamn
och flygstation. Dess betydande industri omfattar
maskiner, tobaksvaror, lergods, choklad, siden
m. m. S:s hamn anlöpes vid flodtid av fartyg upp
till 7,5 m djupgående. Vid Tablada byggdes
1909—26 en kanal, som väsentligt förkortar
vägen till S. Exporten omfattar vin, sydfrukter,
ull, järn-, bly- och kopparmalm, kvicksilver, kork
m. m.
Det urspr. iberiska S. kallades av romarna
Hispalis, gjordes av Augustus till romerskt
mu-nicipium, var huvudstad i vandalernas rike, kom
531 under västgöternas välde och erövrades 712
av araberna. Det blev en av den arabiska
kulturens medelpunkter i Spanien, huvudstad i olika
kalifat samt erövrades 1248 av Ferdinand av
Kastilien. 1501—1720 hade S. monopol på
handeln på Amerika. Guadalquivirs uppgrundning
berövade S. på 1700-talet dess ställning som
transocean handelshamn. S. var 1808 utgångspunkt för
motståndet mot fransmännen. — Från förstaden
Triana startade Magalhäes sin världsomsegling
1519.
Sèvres, departement i Frankrike, se
Deux-Sèvres.
Sèvres [sävr], stad i dep. Seine-et-Oise i
Frankrike, mellan Paris och Versailles på v.
stranden av Seine; 15,242 inv. (1946). Se följ. art.
— IS. slöts 10/s 1920 fred mellan Turkiet samt
England, Frankrike, Italien, Japan, Armenien,
Belgien, Grekland, Polen, Portugal, Rumänien
och Tjeckoslovakien.
Sèvres [sävr], fabrik för tillverkning av
pors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
