Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sevenbom (Säfvenbom), Johan - Severien - Severin, Frans - Severing, Carl - Severini, Gino - Severn - Severnaja Zemlja - Seversky, Alexander de - Severus, 1. Lucius Septimius - Severus, 2. Alexander - Severus, Sulpicius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Severien—Severus
70
dingeresidenset i Nyköping, beställdes urspr. för
Kungl. slottet i Stockholm. Av stort intresse
äro de 15 bilder (nu i Stockholms rådhus), som
han åt magistraten fick utföra med utsikter från
Stockholm; utom sitt historiskt-topografiska
värde ha några av dessa veduter en pittoresk
stämningsprägel, t. ex. ”Vid Lejonbacken” och
”Fersenska terrassen”. S. blev 1773 prof, vid
Konstakad.— Litt.: F. Hazelius i Samfundet S:t
Eriks årsbok (1913) och i Tidskr. för
konstvetenskap (1924).
Severien, f. d. delfurstendöme i n. Ukraina,
kom under senare delen av 1300-talet till Litauen,
senare under Polen och avträddes 1667 till
Ryssland.
Severin, Frans Ferdinand, tidningsman,
politiker (f. 1889 2/i). S., urspr. elektrisk montör,
blev 1917 red. för Syndikalisten, var red. för
den syndikalistiska tidn. Arbetaren 1922—28 och
för Järnvägsmannaförb:s tidskr. Signalen 1928
—36. 1937 blev han t. f. och 1940 ord. statssekr.
i Kommunikationsdep., den förste svenske
statssekr. utan akad. examen. S. blev 1942 chefred,
för den nystartade Aftontidningen och i sept.
1951 chef för Pressens tidning. S. var 1948—51
v. ordf, i Publicistklubben. — S. var
socialdemokrat 1910—15, övergick till syndikalismen men
blev 1928 ånyo socialdemokrat. Sedan 1933
tillhör han A. K., där han intagit en framskjuten
ställning (ordf, i Bankoutskottet sedan 1951). S.
har varit led. av en rad kommittéer, av
arbets-löshetsutredningen, utredningen rörande
folkförsörjning och arbetsfred 1935,
rationaliseringsut-redningen, utredningar rörande tryckfrihets- och
pressproblem. I flera skrifter har han utvecklat
sin politiska uppfattning.
Severing [zèVoriij], Carl, tysk politiker (1875
—1952), urspr. låssmed, funktionär i
metallarbetarförbundet 1901, red. för den i Bielefeld utg.
Volkswacht 1912 samt medl. av riksdagen som
socialdemokrat 1907—11 och 1920—33. I
Mül-lers regering juni 1928—mars 1930 var S.
inrikesminister. Sin viktigaste politiska insats
gjorde S. som inrikesminister i Preussen, vilket
han med kortare avbrott var 1920—26 och 1930
—32. Jämte O. Braun var han under dessa år
den ledande socialdemokratiske politikern. Han
fördrevs 20/t 1932 av v. Papen från denna post
och blev i febr. 1933 slutgiltigt avsatt av Hitler.
S. öppnade därefter smidesverkstad i Berlin men
hölls under naziväldet en tid i fängelse och
trakasserades på olika sätt.
Severfni, Gin o, italiensk målare (f. 1883).
S. var en av förfäktarna för den futuristiska
rörelsen och undertecknade 1909 tills, m. bl. a.
Boccioni och Carrå det futuristiska måleriets
manifest. I en rad målningar från 1909—18
sökte S. lösa den tvåfaldiga uppgiften att
framställa den våldsamma rörelsen i danssalongen,
tågets rörelse i natten m. m. och att forma
denna framställning till en kraftens och ofta
även våldets apoteos. 1918 övergick han till
kubismen och gled småningom därifrån in i ett
klassicistiskt skede med en konst, som, helt
motsatt hans ungdomsproduktion, söker statik och
balans i hela, stillsamma former. — Litt.: J.
Maritain, ”G. S.” (1930).
Severn [se’van], wales. Hafren, lat. Sabrina
flod i Wales och England, upprinner 450 m ö. h
på Plinlimmon, flyter i en vid båge mot s. och
bildar vid mynningen ett estuarium, som utgör
Bristolvikens innersta del. Längd omkr. 340 km.
S. är genom kanaler förbunden med Thames,
Mersey m. fl. floder och genom slussar reglerad
till Gloucester. Under estuariet går en 7,200 m
lång tunnel för Great western railway, som
förbinder s. England och s. Wales.
Tidvattensskill-naden är nära 20 m i Severnestuariet.
Severnaja Zemlja [sje’vjirnaja zjirrrija’], se
Nordlandet.
Seversky [sevä’ski], Alexander Prokovjev
d e, amerikansk flygtekniker av rysk börd (f.
1894), examinerad 1914 från ryska
sjökrigsskolan, genomgick härefter flygutbildning. Han
deltog som flygare i 1 :a världskriget och
nedsköts 1915 vid en bombningsexpedition, varvid
han skadades så svårt, att högra benet måste
amputeras. Dock lyckades S. snabbt återuppta
aktiv flygverksamhet, och han nedsköt 13
fiende-plan 1917. S. kom 1918 till U.S.A., där han
anställdes som militär provflygare och
konsulterande flygingenjör, sedermera även som
konstruktör, bl. a. av jaktflygplanet ”Republic Ep-i”,
som ingick i svenska flygvapnet (beteckning J9)
under första åren av 2:a världskriget. S.
grundade 1922 Seversky Aero Corp., vars chef han
var till 1935, och 1931 Seversky Air Craft Corp.,
som han ledde till 1940 (1939 antogs namnet
Republic Aviation Corp.). Sedan 1945 är S.
konsulterande vid U.S.A:s krigsministerium och har
bl. a. deltagit som officiell rapportör vid de första
atombombexperimenten. Biands S:s många
flygtekniska uppfinningar märkas ett
universallandningsställ och ett automatiskt bombsikte. S. har
även gjort sig känd som sportflygare och
innehade 1935 världsrekordet i hastighetsflygning
med amfibieflygplan (355 krn/tim.). Han har utg.
bl. a. ”Victory through air power” (1942;
återgiven på film av W. Disney, 1943) och ”Air
power—key to survival” (1950).
Severus, romerska kejsare. 1) Lucius
Septimius S. (f. 146 i Afrika, d. 211). Han
utropades efter mordet på Pertinax 193 av de
pannoniska legionerna till kejsare. S.
överlämnade t. v. de v. provinserna till en motkejsare,
Clodius Albinus, tog Rom och besegrade sin
medtävlare i östern, Pescennius Niger. Han ryckte
därefter mot Albinus, och efter dennes
undergång tilläde sig S. beteckningen Marcus’ (d. v. s.
Marcus Aurelius’) son. Ett påbörjat krig med
parterna fortsattes och slutade med n.
Mesopotamiens erövring. — S. inskränkte senatens
befogenhet, ersatte de gamla pretoriankohorterna med
ett ur alla truppdelar utvalt garde och tilläde sig
prokonsulariskt imperium även i Rom och
Italien.
2) Alexander S., se Alexander Severus.
Severus, S u 1 p i c i u s, kyrkohistorisk
författare (d. omkr. 420). Han var först advokat men
blev omkr. 390 munk. S :s förnämsta arbete,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
