- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 19. Selenga - Stening /
49-50

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sergipe - Sergius - Sericin - Sericit - Serie - Seriefabrikation - Seriekoppling - Serietävling - Sérieux - Seringapatam - Serio el. serioso - Serioso - Seriös - Serkin, Rudolf - Serlachius, 1. Julian - Serlachius, 2. Gösta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

Sergipe—Serlachius

50

Sergipe [sar$i’pa], den till ytinnehållet minsta
av Brasiliens stater, en av de atlantiska
mellan-staterna, gränsar i n. till Rio Säo Francisco;
21,057 km2, 644,000 inv., en stor del negrer.
Bördig kustslätt, inre öppet högland. S. är Brasiliens
främsta producent av kokosnötter. Stor
sockerindustri. Huvudstad: Aracajü.

Se’rgius, namn på fyra påvar. 1) S. I (påve
687—701) förberedde romerska och grekiska
kyrkornas skilsmässa genom sitt förkastande av
trullanska synodens (692) beslut. — 2) S. II
(påve 844—847) tillsattes av adeln i Rom och
vigdes utan kejsar Lothar I:s bekräftelse men
tvangs av kejsarens son Ludvig att erkänna det
kejserliga överhöghetskravet. — 3) S. III var
påve 904—911 (jfr Marozia). — 4) S. IV var
påve 1009—12.

Sericin, kem., se Albuminoider.

Sericit, miner., se Glimmer.

Serie. 1) (Mat.) En följd av storheter, ai, 02,
as ..., seriens termer, bildade efter en viss
lag sålunda, att den allmänna termen, an, är fullt
bestämd genom sitt ordningsnummer n. Bland
elementära s. märkas de aritmetiska,
geometriska och harmoniska (se
Aritmetisk serie, Geometrisk serie och Harmonisk
serie). Största intresse erbjuda de oändliga s.,
som bestå av ett oändligt antal termer. En
sådan serie säges vara konvergent el. d i v e
r-gent, allteftersom summan sn av de n första
termerna närmar sig ett bestämt ändligt värde
el. icke, när n växer i det oändliga. En serie,
som konvergerar, oavsett i vilken ordning
termerna summeras, kallas absolut
konvergent. Om summan av ett visst antal termer
alltid är ändlig men trots detta ej bestämd,
kallas serien oscillerande (t. ex. 1 + 1 — 1
+ 1 — 1 ..., vars summa är omväxlande + 1
och + 2). Inom analysen ha s. stor betydelse
genom de möjligheter de erbjuda till framställning
el. beräkning av funktioner. Man syftar härvid
att ersätta funktionen, f (x), med ett visst antal
termer av en konvergent serie samtidigt med
fordran på att det fel, som därmed begås, skall
hålla sig inom en viss gräns. Härvid kan hända,
att för vissa värden på x antalet termer, som
erfordras, växer i det oändliga; då så icke är
fallet, kallas serien likformigt
konvergent för ifrågavarande x-värden el. intervall.

2) (Geol.) Stratigrafisk enhet, närmast
underordnad system och omfattande ett antal
etager; motsv. tidsbegrepp är epok.

3) (Kem.) H o m o 1 o g a s., inom den
organiska kemin beteckning på grupper av
föreningar, som bildas av en modersubstans genom en
successiv och kontinuerlig ökning av kol- och
väteatomernas antal, så att varje led i serien skiljer
sig från det närmast föreg. med atomgruppen
CH2. Ex. på s. äro metanseriens kolväten,
fettsyrorna m. fl.

Seriefabrikation, system för tillverkning,
kännetecknat av att tillverkningsprogrammet uppdelas
i till antalet exemplar bestämda serier. Alltefter
fabrikationens omfång och artiklarnas storlek
kunna serierna bestå av från t. ex. 5 till 1,000

el. flera exemplar. Vid långa serier, spec. vid
sådana, som oavbrutet avlösas av nya, övergår
s. oförmedlat till s. k. flytande tillverkning.

Seriekoppling, tekn., hopkoppling av två el.
flera, för genomströmning (av elektricitet, gas,
vätska) avsedda element på sådant sätt, att
ge-nomströmningsmängden blir densamma för
samtliga — detta till skillnad från förhållandet vid
parallell- och blandad koppling, då
genomströmningen grenar sig mellan flera element.
— Vid s. av battericeller och elektriska
motstånd addera sig de elektromotoriska krafterna
resp, resistanserna. Utgöras elementen av
elektriska kondensatorer, sammansätta sig
kapacitan-serna enl. formeln

11 1 1

C = Ci + Cö + Ca

varvid C är den resulterande kapacitansen, Ci,
C2 etc. de seriekopplade kapacitanserna. För s.
användes i vissa fall uttrycket
kaskadkoppling, företrädesvis då de olika elementen ha
karaktär av självständiga enheter, såsom
förstärkare, generatorer el. kompressorer.

Serietävling, tävlingssystem (huvudsaki. i
bollspel), där alla möta alla, till skillnad från
cup-el. utslagstävlingarna. I bollserierna tillämpas
ofta systemet med dubbla matcher, en hemma- och
en bortamatch.

Sérieux [serjö’], fr., allvarlig.

Seringapatäm, stad i staten Mysore, Indiska
unionen, på en ö i floden Cauvery, 13 km n. n. ö.
om huvudstaden Mysore; c:a 7,000 inv. S. är
Mysores gamla huvudstad.

Serio [se’riå] el. s e r i o’s o, it., mus.,
allvarligt.

Serioso [-å’så], se Serio.

Seriös (fr. sérieux), allvarlig, högtidlig.

Serkin [zä’rk-], Rudolf, österrikisk pianist
av rysk börd (f. 1903). Som solist debuterade
han 1914 med filharmonikerna i Wien, som
konsertgivare 1920 i Berlin. S. är en utsökt
sonat-och ensemblespelare (sedan många år med Adolph
Busch), men han har även väckt uppseende som
solist med orkester (framträdde 1935 med New
Yorks filharmoniska orkester under Toscanini).
S. är sedan 1939 verksam som pedagog vid Curtis
Institute of Music i Philadelphia.

Serlachius [-la’k-]. 1) Johan Julian S.,
finländsk jurist (1854—1925), doc. 1881 i
Helsingfors i civil- och romersk rätt, led. av
Lagberedningen 1885—91, hovrättsråd i Viborg 1897—
1900, senator 1900 men avgick s. å. i anledning
av det olagliga manifestet om ryska språkets
användning i Finlands förvaltning, bankdir. 1901,
justitieråd 1919—24. S. utgav några bemärkta
läroböcker, ”Lärobok i sakrätten” (2 bd, 1899—
1900, 3:e uppl. 1916) och ”Lärobok i
obligations-rättens allmänna del” (1902).

2) Gösta Michael S., den föreg :s syssling,
industriman (1876—1942), blev efter studier av
pappersindustrien i Österrike och U.S.A. dir. för
Kangas pappersbruk och övertog 1908 ledningen
av den betydande trävaru- och pappersfirman G.
A. Serlachius Oy., som grundats av
farbrodern, kommerserådet Gustaf Adolf S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffs/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free