Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sensitometri - Senskida - Sensmoral - Sensoriell el. sensorisk - Sensorium - Sensträckning - Sensualism - Sensualitet - Sensuell - Sensus - Sentens - Sententiös - Sentera - Sentiment - Sentinum - Sentis - Sentransplantation - Senusiorden - Senza - Senäte kyrka - Separabel - Separat - Separatfred - Separatim - Separation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Senskida—Separation
30
samma omfång. Detta diapositiv avfotograferades
med tilltagande exponering från under- till
överexponering. Negativen framkallades enl.
noggranna föreskrifter, som motsvarade de vid praktiskt
arbete använda, och kopierades. Med utgångspunkt
från de underexponerade bilderna sökte man upp
den första fullgoda kopian. Vid mätning av
motsv. negativ visade det sig, att
svärtningskur-vans lutning i punkten A (fig. 5) alltid var lika
med 0,3 X medellutningen AB. Man fann det vara
Jämförelse mellan känslighetstal i olika
sensito-metriska system.
DIN 12° 10 15° 10 ^8° 10 21° 10
Sch. 230 26° 290 320
ASA BS 12 25 50 100
tillräckligt att utan kopiering mäta negativen och
fastställa det, som uppfyllde detta lutningsvillkor.
Materialets känslighet, uttryckt i Kodak Film
Speed, erhålles sedan genom att bestämma värdet
Er (intensitet X exponeringstid) i punkten A och
räkna ut talet Höga känslighetstal bli
emel-^■1
lertid stora, t. ex. 1,000. Man dividerar därför
talen med 4 och får då känsligheten uttryckt i
ASA-grader. Detta ASA-system är
standardiserat i Amerika och i England, där det dock kallas
British Standard (BS). Känslighetstalen
äro proportionella mot allmänkänsligheten. De
förekomma emellertid även omräknade till
logarit-misk skala, varvid skalorna valts så, att 250 i den
logaritmiska skalan överensstämmer med 25 i den
proportionella. Ett utsatt vanligt gradtecken efter
siffran anger, att det är en logaritmisk
beteckning. Teoretiskt kan naturligtvis ingen omräkning
ske mellan de olika känslighetssystemen. För
praktiskt bruk förekommer det emellertid (se tab.).
Senskida, anat., bindvävsfodral kring sena. S.
förekomma i människokroppen dels kring de
se-nor, som passera hand- och fotled, dels kring
senorna på fingrarnas böj sida. Inflammation i
en s. kallas peritendinit.
Sensmoräl (fr. sens moral), andemening; ur en
dikt, berättelse o. s. v. dragen morallärdom.
Sensorie’ll el. s e n s ö r i s k, som avser
förnimmelsen el. sinnesintrycken.
Sensörium, lat., förnimmelseorgan,
förnimmelsecentrum; betecknade tidigare de centra
(”sinnes-ytor”) inom den grå hjärnmanteln, som svara
mot och mottaga retningarna från de olika
sinnesorganen.
Sensträckning. 1) Populärmedicinsk benämning
på genom överarbete, övertänjning el. tryck
förorsakade sjukliga förändringar i en sena.
Behandlas bäst med stillaläge och våtvärmande
omslag. — 2) Veter., se Senklapp.
Sensuali’sm (av lat. sénsus, sinne), filos., den
kunskapsteoretiska åsikt, som ej erkänner
någon annan kunskapskälla än
sinnesförnimmelserna. Ansatser till s. framträdde i antiken hos so-
fisterna, särskilt Protagoras. Radikalast har s.
förfäktats av Condillac. I nyare filosofi
framträda likartade tankegångar hos Avenarius och
Mach (se d. o.). — Praktisk el. etisk s. är dets.
som eudemonism.
Sensualitét, sinnlighet.
Sensue’ll, sinnlig, vällustig.
Sénsus, lat., sinne; känsla; mening. —
Sénsus commünis, dets. som sens commun (se
d. o.).
Sente’ns, tänkespråk; kärnspråk.
Sententiös [-tsiö’s], sentensartad, rik på
sentenser.
Sentéra [el. san-], uppfatta, uppskatta.
Sentime’nt [el. sagtimah)], känsla, känslighet.
— Sentimental, känslosam. —
Sentimentalitet, känslosamhet; känslopj unk.
Sentinum, stad i Umbrien, bekant genom
romarnas seger 295 f. Kr. över samniter och
galler; staden fanns kvar ännu på 200-talet e. Kr.
Byggnadsrester och inskrifter äro funna nära det
nuv. Sassoferrato.
Se’ntis, se Säntis.
Sentransplantation, se Senplastik.
Senüsiorden, muhammedansk orden, stiftad
1835 av en algerisk lärd, Sidi Muhammed
bin A 1 i e s-S e n u s i, som på Barkaplatån
grundläde sin första zäwija, på en gång kloster,
moské, akademi, sjukhus och fästning. Massor
av flyktingar och missnöjda strömmade till, och
inom få år var hela trakten översållad av
nybyggnader, tillhöriga senusierna. Sonen S i d i
el- Mahdi (d. 1901) hade sitt högkvarter först
i oasen Faradja, n. v. om Siwa, sedan i oasen
Kufra. Ordens syfte är att sammanföra hela den
muhammedanska världen till ett teokratiskt
samfund, oberoende av all världslig myndighet. Dess
inflytande har givit sig till känna i flera
upproriska rörelser, i tilltagande fanatism hos den
muhammedanska befolkningen mot de kristna och
framför allt i den olyckliga utgången för europeiska
expeditioner till Sahara. — I kriget mot
italienarna i Tripolis och Kyrenaika (från 1911) togo
senusierna verksam del. Under 1 :a världskriget
uppgjordes vittomfattande tysk-turkiska planer på
metodiska senusifälttåg mot engelsmännen i
Egypten och fransmännen i Nordafrika och
Central-afrika. Anfall mot Egypten och Sudan kommo
till utförande, men deras dåv. ledare, S i d i
Ahmed, måste 1917 draga sig tillbaka. Sidi
Mohammed e 1-1 d r i s, som 1919 valdes till
ordens överhuvud, bekräftade ett tidigare av
honom ingånget fördrag med italienarna och
erkändes av dem som emir. Kufra intogs av italienarna
1931. Ordens egendom liksom ledar familj ens
beslagtogs, och orden torde ha förlorat all betydelse.
Senza [se’ntsa el. sä’ntsa], it., mus., utan.
Senäte kyrka, i Västergötland, se Otterstad.
Separäbel (lat. separäbilis), (av) skilj bar.
Separät, avskild, särskild; som subst. =
särtryck.
Separatfred, fred, som icke avslutes mellan alla
i ett krig invecklade makter.
Separätim, lat., särskilt, var(t) för sig.
Separation, avskiljande. — Jur. A) Skillnad i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
