Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sensitometri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Sensitometri
28
Fig. 2. Svärtningskurvor för ett och samma material,
som belysts lika länge men framkallats med tre olika
framkallningstider. Den översta kurvan motsvarar den
längsta framkallningstiden.
Den streckade linjen AB markerar slöjan.
Tröskelvärdet B är den för Scheiner-systemet karakteristiska
punkten, medan d är den avgörande punkten i
D1N-systemet och skärningspunkten I (inertia) i H &
D-systemet.
het i grader Scheiner (°Sch.). Detta motsvarar
i svärtningskurvan (fig. 2) punkten B, det s. k.
tröskelvärdet, där slöjan (den streckade linjen
AB) övergår i den långsamt stigande
svärtningskurvan. Sektorn är så gjord, att den tillförda
ljusmängden minskas ung. till hälften för vart
3æ steg. En ökning med 3°Sch. motsvarar
därför en fördubblad känslighet. Scheiner-systemet,
som snart moderniserades av J. Eder, som bl. a.
införde ännu en sektoröppning i
sensitometerski-van, användes allmänt i Europa ända in på
1930-talet och förekommer ännu i modifierad form i
en del länder. — Ett annat, likaså föråldrat
system är Hurter & Driffiel d-systemet
(förk. H. & D.), som utarbetades i England av
F. Hurter och V. C. Driffield redan före
Schei-nersystemet. Det tar hänsyn till
normalexpone-ringsområdet, d. v. s. svärtningskurvans mera raka
Fig. 3. DIN-sensitometer, genomskärning.
1 kalibrerad normallampa, 2 ”svart bakgrund”
(invändigt svärtad kula), 3 bländare, 4 dagsljusfilter
(vätskefilter), 5 tub med bländare, 6 kassett med prov, 7 och 9
fallslutare, S exponeringsöppning i fallslutaren.
del. — DIN-systemet, som utarbetades i
Tyskland och antogs 1931, bygger på helt nya
principer, som bättre anknyta till praktiskt
fo-tograferingsarbete. DIN-sensitometern (fig. 3)
byggs av Zeiss-Ikon-koncernen och åtföljes
av ytterst noggranna föreskrifter om hur
exponering och framkallning samt mätning skola
utföras. Ljuskällan är en noggrant
kalibrerad volframglödlampa, vars spänning
kontrolleras med en precisionsvoltmeter. Ljuset, som
passerar ett vätskefilter, har en intensitet och
spektrai sammansättning, som motsvarar det
amerikanska ”normaldagsl j uset”.
DIN-sensitometern har en
fallslu-tare, som ger exakt V20 sek.
exponering, d. v. s. en ungefärlig
medelexponeringstid vid praktiskt
fotograferingsarbete. Provet
exponeras genom en gråskala med
30 numrerade fält, vilkas
svärt-ning tilltar med 0,1. Det 30 :e
fältet har alltså svärtningen 3,0 och
släpper endast igenom V1000 av det
påfallande ljuset. Efter en kraftig
framkallning i metolhydrokinon
ser provet så ut, som fig. 4 visar.
Man fastställer nu genom mätning
både på den belysta delen och den
obelysta kanten av provet det fält,
som har svärtningen 0,1, sedan
slöjan i den obelysta delen
fråndragits. Det funna fältets nummer
anger känsligheten i °DIN, som
skrives med ett horisontellt
bråk-13°
streck med nämnaren 10, t. ex. —
10
DIN. Man kan säga, att
Scheiner-systemet bygger på en nätt och
jämnt skönjbar svärtning, medan
DIN-systemet bygger på en nätt
och jämnt kopierbar svärtning,
vilken senare dock mycket lätt kan
fastställas genom mätning. En
ökning av DIN-talet med 3 enheter
innebär fördubblad känslighet.
DIN-systemet användes allmänt i
Tyskland och flera europeiska
länder. — AS A-s y s t e m e t,
god
känt som amerikansk standard av American
Standards Association, har framkommit som resultat
av en omfattande undersökning av positiva
papperskopiors utseende. Som utgångspunkt för
exponeringen av provmaterialet valdes ett
normalt utomhus-motiv med in-tensitetsskill-naden mellan de
ljusaste och
mörkaste
partierna 32:1 (log
E,—log Et =
1,5). Av
praktiska skäl
ersattes detta av ett
diapositiv med
Fig. 4.
Framkallat
prov med
gråskala från [-DIN-sensitometern.-]
{+DIN-sensi-
tometern.+}
Fig. 5. Svärtningskurva med
ASA-systemets karakteristiska
punkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
